Gunnebo – en arbetsuppgift för humangeologer

Gunnebo

– en arbetsuppgift för humangeologer

 På Gunnebo finns ovanliga och spännande arbetsuppgifter för geologer. På de flesta ställen har naturkrafterna skapat berg och marker i tidernas gryning, men runt omkring Gunnebo slott har människan så sent som vid slutet av 1700-talet i väsentliga delar omformat naturen för sina syften och efter sin smak. Här kan vi tala om ”humangeologi” eller rättare sagt human-geomorfologi. (Morfologi är läran om former, och geomorfologi är då läran om geologiska former.) Man kan även tala om kulturgeologi. Så vitt vi vet fanns dessa tre ord inte förut. Det betyder, att Nyrén och jag har hittat på dem. Jag hittade på det första och Nyrén de två andra. Om inte ens begreppen fanns tidigare, kan ni begripa, att mycket är eftersatt inom detta område, men nu går vi över till sakfrågorna!

 Bortkilat berg

Även en vanlig besökare kan ana ett och annat. Jag skrev själv ned mina iakttagelser 1996-1997. Det var tydligt, att man hade kilat bort ett par bergknallar och klätt flera sluttningar med jord. Detta påpekande jag då. (Lars Gahrn, Gunnebo – ett slott i tiden, 1997, s. 2-9, Lars Gahrn, Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo, 1997, s. 25.) En geolog kan dock se och ana mycket mer. Därför hade jag och geologen Ole Ingolf Nyrén stämt möte på Gunnebo tisdagen den 11 maj 2010. Nyrén är filosofie doktor i kulturvård och har redan arbetat mycket med Gunnebo. Han har kunnat leda i bevis, att man på Halls tid hade höggult pegmatit-grus på trädgårdsgångarna. Sägnernas uppgifter om guldglittrande trädgårdsgångar stämde alltså! (Se MP 14/4 och 21/4 2010).

 Vi träffades vid Runde sten och vandrade upp mot slottet. På höger hand finns en brant bergssida, som är klädd med jord, men här och var sticker det underliggande berget fram.
-Denna bergvägg är onaturligt slät, sade Nyrén. Den måste vara jämnad av människor på så vis, att man har sprängt eller kilat bort delar av berget. Berget har tidigare varit täckt med sly och högt gräs, men nu var det mesta borttaget, och vi kunde klättra upp i sluttningen och se de ställen, där berget gick i dagen. Man såg ojämna och kantiga ytor.
-Detta är beviset för, att man har kilat eller sprängt bort delar av berget, förklarade Nyrén. Naturliga bergsytor är polerade av inlandsisen, så att ytan är rundad och slät.

 Som bekräftelse på sina slutsatser fann han ett borrstålsmärke, som nu hade blivit synligt. Han fortsatte:
-En sluttning med jord får inte luta mer än 45 grader. Annars rasar jorden ner. Sluttningen här har tidigare varit mindre brant, men den pålagda jorden har sjunkit, sluttningen har blivit brantare, och jorden har börjat rasa. Man borde fylla på jord här i sluttningen och laga skadorna.

En utfylld bäckdal

Denna bergvägg går ihop med Kejsareterrassen. Ovanför terrassens trappa går pegmatit i dagen. Även här har marken och terrassen antagligen satt sig, så att berggrunden, som på 1700-talet var dold, har börjat titta fram här och var.

 Från Kejsareterrassen kunde man se ut över slottets gårdsplan.
-Denna gårdsplan är mycket stor, sade jag, men man hade inte någon nytta av den. Den ligger ett par trappsteg högre än uppfartsvägen. Inga vagnar kunde svänga in där. När man kommer nerifrån, ser man inte nedre delen av slottet på grund av denna terrass och balustraden. Kan hela terrassen vara uppbyggd för att dölja en bergshöjd?

Nyrén kunde givetvis inte svara på denna fråga utan ingående undersökningar, men han fann frågeställningen intressant och väl värd att undersöka. Så mycket kan dock sägas, att norra trädgården är en gammal bäckdal, vars botten har blivit uppfylld. På en av sina ritningar har Gunnebos arkitekt bevarat namnet på bäcken. Den hette Alebäcken (Arvid Baeckström, Gunnebo III, 1877, Cbg 160). Tänk, om man hade haft en bild av denna dalgång från tiden före Carlbergs och Halls landskapsomvandling! Men man kan få en föreställning om utseendet genom geologiska undersökningar.

Lera i mängder

Även södra trädgården är mycket uppfylld. Givetvis är de två terrasserna uppbyggda av påförd jord. Marken bör ha sluttat åt söder. Vi följde emellertid den lilla bäcken, som går utefter södra trädgården. Mitt för Engelska parken finns två urgröpningar i sluttningen.
-Här kan ha funnits två källor, säger Nyrén. Källflöden kan gröpa ur sluttningen på detta sätt. Här kan ha funnits en liten sjö. Fanns inte vatten i engelska parker? Detta hade ingen tidigare tänkt på.

 Vi vandrade bort mot platsen för orangeriet (växthuset), där arkeologen och filosofie licentiaten Göte Nilsson Schönborg och hans studenter höll på att gräva. De hade nyss frilagt grunden till östra hörnpaviljongen i orangeriet. Sydost om orangeriet hade de grävt ett djupt schakt ner i marken. Där fanns lera. Nyrén tittade ned i schaktet och fastslog, att leran inte är ren utan uppblandad med annan jord. Den är inte skiktad och saknar ”varvstruktur”. Allt detta visar, att detta tjocka lerlager har lagts dit av människor. Otaliga kärrlass med lera måste ha förts till södra trädgården. Göte Nilsson Schönborg blev mycket ivrig:
-Vi borde gräva ett djupt schakt härifrån och ända ner till Sörgärdet för att undersöka, hur mycket som är naturligt, och hur mycket som är påfört! Nyrén och jag höll med. Gunnebo har verkligen många arbetsuppgifter för ”humangeologer”, det vill säga geologer, som undersöker människans inverkan på geologin.

 Uppbyggda hörn

Vi fortsatte och vandrade uppför Orangeriberget. Gångstigen är stensatt med mycket små kullerstenar.
-Sådana fint rundade stenar har man plockat på havsstranden eller möjligen på stranden av riktigt stora sjöar. 

Här och var gick berget i dagen i bergssluttningen. Nyrén förklarade, att även här hade berget tidigare varit noggrant täckt med jord, men jorden hade sjunkit ihop, och nu tittade berget fram här och var. Uppe på toppen var det gropig och ojämn mark. En sådan yta är inte naturlig på en bergstopp. Man har helt enkelt fyllt ut, och jorden har sjunkit ihop ojämnt.

Nordvästra hörnet av toppen hade en bergssida, som var uppbyggd av stenar.
-Detta är inte naturligt, sade Nyrén. Här har man byggt upp en bergssida för att den skall vara mera rundad. Stenarna har antagligen varit täckta av jord. Så var det även med Orangeribergets hörn nere på markplanet. Detta hörn var uppbyggt av stenblock, som hade täckts med jord. På grund av den ringa lutningen fanns jorden kvar här. 

Vi gick nu till Floras kulle.
-Sluttningen måste vara både utjämnad genom borthuggningar och utfylld med sten i håligheterna. Annars hade den inte varit så jämnt rundad.

Vi gick den slingrande gångvägen upp mot toppen. Här och var går berget i dagen. Mitt i gången reser sig en stor bergknalt.
-Jorden och hela kullen har sjunkit, förklarade Nyrén. Sådana stenar ville man inte ha i en trädgårdsgång! Inte skulle man ramla över stora stenar på trädgårdsgångarna!

I svackan mellan Floras kulle och knallen norr därom fanns samma ojämna mark som på Orangeriberget.
-Jorden är påförd och har senare sjunkit ojämnt, förklarade Nyrén.

 Därmed var vår vandring slut. Den hade visserligen varit kort men nog så givande. Människan har lagt ned mycket arbete på att fylla ut dalgångarna och sluttningarna, spränga bort utstående klippdelar och fylla ojämna bergssidor med jord. För kunskapen om Gunnebo och 1700-talets natursyn på det stora hela taget är det angeläget, att ingående och noggranna geologiska undersökningar görs. Än så länge är vår kunskap enbart fragmentarisk. Liknande omdaningsarbeten har utförts på andra håll, men kunskapen om dem är obetydlig. En undersökning på Gunnebo skulle kunna öppna ögonen på många, som sysslar med andra herresäten. Arkitekturhistoriker, konsthistoriker och kulturhistoriker har skrivit historien om våra herresäten. Därför är geologin eftersatt. Det kan vara lämpligt att börja med den på Gunnebo. Det är vidare tydligt att även det omdanade landskapet behöver restaureras. Här finns mycket att göra för både humangeologer och trädgårdsmästare.

Annonser

One thought on “Gunnebo – en arbetsuppgift för humangeologer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s