Gunnebo Slottsspel 2005-2008

Gunnebo Slottsspel 2005-2008

Mellan 2005 och 2008 anordnades Gunnebo Slottsspel med ett par hundra personer i tidstypiska kläder, de flesta uniformer. Spelen var stora upplevelser med färgprakt och färgglädje. Efter 2008 har spelen tyvärr inte återkommit, men många tog tillfället i akt att fotografera. Anna Jolfors och Helen Ljungström har ställt bilder till förfogande. Själv skrev jag varje år en artikel till Gunneboblad, Gunnebo Vänners medlemstidning. Dessutom skrev jag före spelen en artikel i Mölndals-Posten om något hithörande ämne för att ge spelen förhandsreklam. Här kommer bilder och reportage:

Gunnebo Slottsspel 2005
Gustavianer på Gunnebo

Soldater i 1700-talsuniformer – något sådant hade Gunnebo inte varit med om sedan familjen Halls dagar, men lördagen den 9 och söndagen den 10 juli 2005 var det dags igen. Den militärkulturhistoriska föreningen Westgiöta Gustavianer återuppförde slaget vid Kvistrum tillsammans med liknande föreningar från Sverige, Norge och Tyskland (Mecklenburg/Schwerin). Gustavianerna har låtit sy upp Göteborgs yngre garnisonsregementes uniformer åt sig, och övriga föreningar hade uniformer från andra äldre förband.

Vi som var med fick uppleva en tilltalande färgprakt i bästa möjliga belysning. Högsommarsolen lyste (och värmde!). Det var en stark upplevelse att se förbanden tåga fram i högsommargrönskan. Filmer och färgbilder i all ära, men detta var något vida förmer. Kyrkoherde Fredrik Sidenvall höll ett anslående och inspirerat korum före slaget.

Mycket glädjande var att se, att Sveriges gamla krigshistoria har en förbrödrande verkan. Ett par norska förband var med. Norrmännen hade varit våra fiender 1788, och i sitt tacktal erinrade den norske befälhavaren på Gunnebo 2005 dessutom om hundraårsjubileet av unionsupplösningen (1905). Dessa gamla strider och tvister innebär, att vi har mycket gemensamt, och på Gunnebo i juli 2005 fick vi se, att denna gemensamma historia nu förenar. I glädjen över första dagens övningar, som var mycket lyckade, omfamnade den svenske anföraren den norske varandra.

Till färgprakten bidrog sällskapet ”Gustafs skål”, som framträdde i 1700-talskläder, och Herrskapsdansarna från Lidköping. I bägge fallen har man beflitat sig om att på nytt sy upp alltigenom tidstrogna kläder. För den som är van att se enkla teaterkläder var det en stor upplevelse att se alltigenom tidstrogna munderingar. Convivium Musicum spelade tidstypisk musik. 1700-talet fick liv på nytt.

Även Gunnebo Vänner var med på ett hörn. Några vänner sålde lotter åt Gunnebo Slott och Trädgårdar. Jag berättade om familjen Hall och Gunnebo. Från gustavianerna kom Christer Johansson, som redogjorde för garnisonsregementets historia. Anna Bergman från sällskapet Gustafs skål berättade om 1700-talets klädskick. Det var en riktig 1700-talshelg.

Man beräknar att uppemot 2000 personer var med under de bägge dagarna, och de skulle säkerligen ha varit fler, om inte värmen hade varit alltför stark. Gustavianerna är välkomna tillbaka nästa år, har Gunneboledningen låtit hälsa, och de återvände redan i slutet av september, när de båda flyglarna invigdes. Gunnebo har kanske fått en egen slottsvakt.

Mölndal 22/9 2005

Gunnebo Slottsspel 2006
Förbrödrande krigsspel på Gunnebo

Elva artilleripjäser gav eld på Gunnebo, sex på den norska sidan och fem på den svenska, under Gunnebo slottsspel lördagen den 8 och söndagen den 9 juli. Liksom förra året var iscensättningen av slaget vid Kvistrum (1788) det största inslaget både vad gäller medverkande och antalet åskådare. Intresset för fyrverkeri har varit i stigande under senare år, och här bjöds på fyrverkeri av hög klass, när kanonskotten blandades med gevärssalvor och krutröken låg tät över Sörgärdet på Gunnebo.

Soldaterna var över 200 till antalet. Militärhistoriska föreningar från Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Tjeckien, Holland, Ungern och Ryssland var representerade. Norrmännen var flest, men en manstark avdelning finländare från Oravais Historiska Förening hade i år infunnit sig i sina blågula uniformer. Likaså nya för i år var en avdelning ungerska husarer under befäl av greve Imre Vörösmarty. Husarerna höll egna ryttaruppvisningar före slaget. Detta inslag var mycket uppskattat och gick bra, fastän hästarna var lånade. Husarerna deltog senare även i själva slaget. Färgglädjen och färgprakten var stor tack vare fanor och uniformer. Detta år kunde man – ännu tydligare än förra året – se att intresset för militärhistoria förenar människor, män och kvinnor, över både nations- och språkgränser. Gemensam historia – även och tydligen inte minst krigiska förvecklingar i det förflutna – förenar dagens människor. Vännerna från Wismar (i Tyskland) vill för övrigt inte kallas tyskar utan vidhåller att de är ”sydsvenskar”. I lägren såg man åtskilliga soldathustrur i tidstypisk klädsel, och Westgiöta Gustavianer upptog i sitt förband sin första kvinnliga soldat. Hon ingick i jägarkedjan, som på högra flanken gav eld mot de framryckande norrmännen. (Enstaka kvinnor ingick redan på 1700-talet i stridande förband.) Åskådarna följde med stor uppmärksamhet det fängslande och omväxlande skådespelet från början till slut.

Under slottsspelen kunde man se även många civila i 1700-talskläder. Soldathustrurna är redan nämnda, men därutöver fanns sällskapet Gustafs Skål med omkring 30 personer i mycket välgjorda dräkter. De genomförde ett par modevisningar, som drog mycket folk. På tjänstefolksgården hade ett par läktare uppförts, och de behövdes för att alla åskådare skulle dels få sittplats och dels kunna se.

Vidare kan man nämna dramatiserade slottsvisningar, dramavisning för barn med Allikateatern, grundkurs i gyckleri med Zack Segelström, föredrag, middag med Gustaf III och korum inför slaget vid Kvistrum. Fältgudstjänsten hölls av kyrkoherde Fredrik Sidenvall, som predikade och sjöng med kraft och eftertryck. Han återberättade novellen om den herrelösa hunden och ställde frågan: Skall även du vara lik en herrelös hund, som ingen tar om hand?

Vad gjorde då Gunnebo Vänner? Man såg vännerna i stort sett överallt. De var med och tog upp inträdesavgift, och de sålde lotter för Gunnebo Slott & Trädgårdar. Thore Enemyr hade gjort ett gott arbete genom att uppbåda ett stort antal vänner inför slottsspelen. Många människor var i rörelse under denna minnesrika helg, och Gunnebo Vänner fanns alltså bland dem. Sammantaget kan man fastslå, att det var en mycket lyckad Gunnebo-helg. Det är just sådant som behövs för att Gunnebo skall leva upp: stora tillställningar med många medverkande och stor publik och klar anknytning till den gustavianska tiden. (Finns inte det sistnämnda står slottet där bara som en visserligen dekorativ men dock helt ovidkommande kuliss.)

Lars Gahrn

Gunnebo Slottsspel 2007
Lysande färgprakt på Gunnebo

Mellan den 6 och den 8 juli 2007 fick åskådarna under Gunnebo Slottsspel uppleva lysande färgprakt. Män och kvinnor i uniformer och civila dräkter från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet bjöd på ständigt skiftande tavlor med färg, rörelse, rytm, musik och knalleffekter. Föreningen Gustafs Skål ordnade modevisning och berättade om sina 1700-tals-dräkter. Medlemmar ur föreningen ordnade likaså dramatiserade slottsvisningar. Martin Bagge, klädd och sjungande som Bellman, vandrade runt i  kulturreservatet tillsammans med biologen Jonas Stenström. Självaste Linné (livfullt gestaltad av Frank Olofsson) kunde man träffa, och Elisabeth Goldstein berättade om general Georg Carl von Döbeln. Gycklaren Zack Segelström underhöll med stor skicklighet, högt tempo och glatt humör.

Framför allt alla truppavdelningarna fyllde Gunnebo med liv, rörelse och färger: Kungl. Österbottens regemente, Kungl. Upplands regemente, Värmlands fältjägare, Karlskrona Volontärregemente, Göta artilleriregemente, Göteborgs yngre garnisonsregemente (föreningen Westgiöta Gustavianer), Gustaf II Adolfs fotfänika, Onsöy jägarkompani, Fauborg kanonlag, tjeckiska soldater och officerare i franska uniformer och nio ungerska husarer. Det kvinnliga inslaget var påfallande stort. Bland husarerna fanns fyra kvinnor och fem män. Jämnare än så kan det ju inte bli, när det rör sig om ojämna tal.

Truppavdelningarna defilerade inför Hans Majestät Konung Gustaf III (från Gustafs Skål), iklädd svenska dräkten, som bjöd på mycket tilltalande färgharmoni. (I våra dagar skulle konungen ha utnämnts till framstående ”modedesigner”.) Trupperna iscensatte även ett fältslag, utkämpat enligt dåtida stridstaktik. Den svenske befälhavaren, löjtnant Tord Finyak, hade drillat sina skilda truppavdelningar till att visa vackra exempel på lineartaktik och karrébildning. Man såg alltså trupperna än rycka fram på linje med rak front, än bilda fyrkanter (karréer) med front åt fyra håll till försvar mot de ungerska husarerna, som cirklade runt fyrkanterna. Ungrarna hade även egna ryttaruppvisningar, två på lördagen och två på söndagen. Vi fick se mycket skickliga ryttare på vackra hästar. På söndagen höll kyrkoherde Fredrik Sidenvall korum med trupperna före slaget. Kort och kärnfull förkunnelse och vacker kyrkosång bjöds de församlade.

Som en påminnelse om nutiden fanns också Hemvärnet med och informerade om sin verksamhet. Hemvärnsmännen och hemvärnskvinnorna delade ut bland annat öronproppar inför slaget. Fältlägret visades för besökarna liksom de välskötta köksträdgårdarna, där Christina Polgren anordnade ”färg – workshop”. 

Det säger sig nästan självt att Gunnebos egen personal inte kan räcka till en sådan dag med ett så späckat program. Gunnebo Vänner skötte både lottförsäljning och försäljning av inträdesbiljetter åt AB Gunnebo Slott och Trädgårdar. Thore Enemyr hade som vanligt lagt ned ett stort arbete på att uppbåda Gunnebovänner i tillräckligt antal. Allt var lyckat – utom vädret. Himlen var mulen, och vid några tillfällen duggade regnet ner. Visserligen regnade det även på 1700-talet, men vi hade föredragit att återuppleva de soliga stunderna.

Gunnebo Slottsspel 2008
Gemytligt lägerliv på Gunnebo

En mindre föreställning kan vara väl så lyckad som en stor. Den tanken kom för mig under Gunnebo slottsspel 12 – 13 juli 2008. Föregående år hade ett par hundra soldater och många kanoner fängslat uppmärksamheten. Denna gång rörde det sig om mellan 20 och 30 personer, soldater, soldathustrur och barn, alla från den militärkulturhistoriska föreningen Westgiöta Gustavianer. Besökarna möttes av gemytligt, familjärt och publiknära lägerliv. Soldaterna eldade, provsköt gevär, skrev in rekryter och visade vaktavlösning. Soldathustrurna lagade mat, ammade barn och samspråkade. Barnen lekte (och busade). Barn bland besökarna fick öva sig i lineartaktik under ledning av befäl från gustavianerna. Givetvis marscherade och exercerade hela styrkan av gustavianska soldater. 

Lägret förevisades av gustavianen Ulf Lorentzon, som berättade kunnigt, skämtsamt och åskådligt. Vid andra tillfällen berättade han om militära bestraffningar och dueller. Ett par gustavianer spelade duellanter ochvisade upp olika slags dueller. Besökare i lägret fick under ledning av soldater pröva på att skjuta med gamla mynningsladdare. Inte minst damerna visade sig intresserade. Gustavianerna är eftersökta. Under augusti hann de både iscensätta slaget vid Kvistrum (i Munkedal) och medverka under kulturdagarna i Klippans kulturreservat. Senare på hösten for de till Oravais i Finland.

Zack Segelström är en mycket skicklig gycklare med gott humör. Han fängslade vid flera tillfällen en intresserad publik. Lustgården visades. Danslektioner gavs. Sällskapet Gustafs Skål genomförde dramatiserade slottsvisningar och modevisningar. Martin Bagge sjöng, och Elisabeth Goldstein berättade livfullt och intresseväckande om Georg Carl von Döbeln, en gång i tiden en av Christina Halls kavaljerer. Alla hade anledning att vara nöjda.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s