Vikingatidens Kungahälla (Kungälv) återfunnet

Århundradets arkeologiska upptäckt i Västsverige:
Vikingatidens Kungahälla (Kungälv) återfunnet

År 1993 är ett märkesår i historieskrivningen kring Kungälv och Västsverige. I februari detta år framlade Kristina Bengtsson sin trebetygsuppsats vid Arkeologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Den hette: ”Hälla – Kungahälla, Där konungarna möttes: Uppsats kring problem om Kungahällas ursprung”. Kristina Bengtsson började med en rik uppsättning av gamla ”problem”. 48 sidor senare hade hon löst dem. Om hon hade rätt, innebar uppsatsen en sensation inom nordisk vikingatidsforskning.

 Hon var angelägen att höra vad andra forskare ansåg om hennes uppsats. Arkeologen Lou Schmidt gav mig ett exemplar av uppsatsen och bad mig om ett utlåtande. Efter att ha tröskat igenom hela Sveriges äldsta historia var jag utled på lösa gissningar och obevisade antaganden. Mina förväntningar var lågt ställda, men när jag hade börjat läsningen, insåg jag, att detta var något helt annat.

 Kristina Bengtsson byggde på goda källor. Hennes slutsatser var bindande och ofrånkomliga. Genom Lou Schmidt framförde jag mina lyckönskningar till Kristina Bengtsson. Hon hade utfört en forskningsbragd. Hon hade kunnat peka ut platsen för det vikingatida Kungälv. Det hade ingen annan kunnat göra, åtminstone inte under de senaste fem århundradena.

 Det stora bekymret var följande: Enligt de isländska sagorna var Kungahälla en viktig ort och ett viktigt kungasäte för de norska vikingakungarna redan under vikingatiden. Arkeologerna hade förgäves sökt efter detta Kungahälla. De hade grävt båda här och var utan att finna vikingatida fynd. Framförallt hade de grävt vid Kastellegården vid Nordre älv (väster om den nuvarande tätorten Kungälv). Här vid Kastellegården hade köpstaden Kungahälla legat fram till 1612. Man hade dock inte funnit några fynd, som var äldre än 1100-talet. Man hade börjat misströsta och fråga sig: Har Kungahälla över huvud taget funnits till redan på vikingatiden?

 Nu kom emellertid Kristina Bengtsson och påvisade, att namnet Kungahälla hade varit knutet till Kungälvs Ytterby ett par kilometer nordväst om Kastellegården. Här finns ett av Bohusläns största gravfält och hällar, som kunde ha givit namn åt orten. (Några sådana hade man inte funnit vid Kastellegården.) Kristina Bengtsson hävdade, att Kungahälla ursprungligen hade varit en kungsgård vid det stora gravfältet i Ytterby. (Hennes sakskäl är utförligast återgivna och lättast tillgängliga i boken Kring Göta älv: Studier i en dalgång, 1993.)

 För forskare, som är vana vid att läsa avhandlingar och bedöma vetenskapliga skäl, var det uppenbart, att hon hade rätt, men det krävdes arkeologiska fynd för att få den slutgiltiga bekräftelsen och kunna övertyga den stora allmänheten. Att få fram pengar är inte det lättaste, och trögheten är stor. Att jag skulle komma med litet grand även i detta arbete hade jag inte en tanke på, men historikern Lars Linge, docent vid Göteborgs Universitet och bosatt i Kungälv, arbetade för föreningen Kungälvs musei vänner. Han bad mig att recensera föreningens böcker. Det gjorde jag gärna, och då hade jag tillfälle att dra en lans för Kristina Bengtssons stora upptäckt och yrka på utgrävning. Äntligen kom större utgrävningar igång 2008 och gav – som man kunde vänta – omedelbart rika fynd, men tröghetens lagar gäller alltjämt, och därför lägger jag ut några av mina gamla recensioner och artiklar på min blogg. Mitt budskap till alla berörda är: Försumma inte detta tillfälle att lyfta fram Västsverige! I detta fall är sparsamhet enbart av ondo. Varje satsad krona kommer att ge rik återbäring åt Kungälv och hela Västsverige.

Tisdagen den 24 augusti 2010 hölls ett seminarium i Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, och detta vill jag gärna berätta om. Här fick Kungahällaprojektets företrädare många goda råd och starkt stöd av sakkunniga från övriga Sverige och det övriga Norden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s