Klippandagarna

Västsveriges vaktparad

Klippandagarna har blivit ett omtyckt inslag i Göteborgs kulturliv. Klippans kulturreservat i Majorna innefattar även ruinerna efter gamla Älvsborgs slott. Denna historiska ruin är ett påtagligt minne av Västsveriges krigshistoria. Gamla Älvsborg gör Klippans kulturreservat intressant för Västsveriges militärkulturhistoriska föreningar. Även 2010 fann man militära tältläger inom reservatet under Klippandagarna. Westgiöta Gustavianer (www.Gustavianer.com) och Gustav II Adolfs Fotfänika (www.GIIA.nu) hade slagit upp sina tält och levde lägerliv. Gustavianerna har som bekant haft liknande läger tillsammans med broderföreningar i Gunnebo (2005-2008). Alltifrån år 2007 kan man se dem på Klippan.

Drottningen eskorteras 

De båda föreningarna förevisade uppe vid ruinen hur strid gick till. De bildade två stridande förband, som gick i ställning mot varandra och avsköt sina musköter mot varandra. (Det rörde sig om lösa skott, och för säkerhets skull var gevären snett uppåtriktade.) De fredliga övningarna övervägde emellertid. Anne Jönsson, ordförande i föreningen Rädda Södra Älvstranden, förevisade reservatet och berättade om dess historia. Hon var då klädd som änkedrottning Hedvig Eleonora och åtföljdes av en hovdam. Framför allt eskorterades hon av en manstark trupp gustavianer, som på detta sätt samtidigt gav besökarna en uppvisning i exercis och trupprörelser. 

Lägerliv

Framför allt kunde besökarna beskåda lägerliv. Här fanns både soldaterna och deras hustrur. Även många rara barn, klädda enligt äldre tiders dräktskick, var med. De lekte (och busade), helt obesvärade av åskådarna. En av gustavianernas medlemmar berättade om en fältskärs ruskiga verksamhet. Fältläkarna kallades fältskärer, eftersom en stor del av deras verksamhet bestod i att skära av (amputera) skadade armar och ben. En av fotfänikans medlemmar berättade om kroppsstraff i äldre tider. Både läkarinstrument (knivar, sågar, tänger med mera) och straffredskap (tumskruvar, niosvansad katt, spön, bödelsbila med mera) förevisades. Historien idylliserades alltså inte, utan dess skuggsidor framhävdes också denna gång.

Få stilbrytningar

Man märker, att bägge föreningarna har lång erfarenhet av att ordna tidstrogna föreställningar. Här finns få stilbrytningar. På medeltidsmarknader kan man få se munkar komma gående i sentida träningsskor eller – o, ve och fasa! – medeltida matronor i skära plasttofflor, men dylika upplevelser förskonas man ifrån hos de militärkulturhistoriska föreningarna. Medlemmarna arbetar ständigt på att göra sin utrustning alltmer tidstrogen. En stilbrytning är dock ofrånkomlig, nämligen glasögonen. Vi vet visserligen, att läsglasögon inte var ovanliga under 1700-talet, men glasögon användes nog sällan utomhus.

Gammaldags matlagning

Medlemmarna lär sig mer och mer om tiden, om hur man levde, och om hur man klädde sig. Det kulturhistoriska intresset vidgas hela tiden. Nu lär man sig att sjunga och dansa på tidstypiskt sätt. Under hösten 2010 anordnas bal på Råda säteri. Musicerande är ett annat viktigt intresse. En av de viktigaste sysselsättningarna är matlagning på gammaldags sätt. Båda föreningarna hade var sin lägereld på fyrfat, och vid varje lägereld fanns en eldvakt. Recept på gammaldags maträtter efterlyses. Soldater, soldathustrur och barn kom och gick vid lägerelden, tog sig en skål mat och satte sig på bänkarna en stund för att äta. Lägerlivet var både rogivande och omväxlande.

Klippandagarna innehöll mycket annat: marknad med åtskilliga stånd, dansande skottar och skotska spelmän med säckpipa, föredrag om Gamla Älvsborg och turer med färjan 4. Denna gamla ångfärja gjorde varje halvtimme kortare turer i hamnen. Det var rogivande och behagligt att glida fram över vattnet med denna farkost, vars ångmaskin arbetar lugnt och tystlåtet. I styrhytten återfann man en mölndalsbo, Claes Verner från Stensjöbacke. Även i militärlägren stötte man på mölndalsbor. Också borta kan man känna sig som hemma.

Vaktparad på väg

När man ser gustavianerna eskortera den nöjda och belåtna änkedrottningen, kommer man att tänka på en vaktparad. Inte bara Stockholm hade förr en vaktparad utan även Göteborg. Idag är Göteborgs vaktparad sedan länge avskaffad och glömd, men Stockholms är mer uppmärksammad än någonsin, en publikmagnet av stora mått. Vaktparaden är borta, men vi har de militärkulturhistoriska föreningarna Westgiöta Gustavianer, Gustav II Adolfs Fotfänika och Bohus-Älvsborgs karoliner (www.carolinerna.se). (Även två karoliner var med under Klippandagarna.)

Det är bara en tidsfråga innan någon politiker med blick för det färgstarka och det verkningsfulla anlitar dessa soldater som hedersvakt, när Göteborgs stad har högt uppsatta gäster och stora mottagningar. Sedan länge är Gustavianerna Gunnebos slottsgarde. Ofta syns soldaterna kring ostindiefararen Götheborg. I Kvistrum har de genomfört uppvisningar alltsedan 2007, och så vidare. Västsveriges vaktparad är på väg, men ännu har den inte tågat in på Gustav Adolfs Torg och in i Börsen. Där behövs den lika mycket som på Klippan och på Gunnebo. Vi mölndalsbor har dock tillfredsställelsen att kunna erinra oss, att Västsveriges vaktparad började på Gunnebo.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s