Kejsarterrassen

Kejsareterrassens murar doldes av rappning, pilastrar och rustikritsning

År 1977, tretton år efter författarens död, trycktes äntligen filosofie doktor Arvid Baeckströms stora verk Gunnebo I-III, tyvärr starkt nedkortat. Många viktiga upplysningar hade tagits bort, men dessbättre finns det oavkortade manuskriptet hos Nordiska museet, och kopior av detta manuskript finns nu i Mölndals museum. En sådan utesluten uppgift gav värdefulla uppgifter om Kejsareterrassen, gav oss nyckeln till tolkningen av Carlbergs ritning till denna terrass och gav ytterligare en ledtråd till dateringen av J. F. Weinbergs akvareller från Gunnebo.

 Kejsareterrassen var reveterad

År 1819 besökte stadsarkitekten Hagberg Gunnebo och skrev ned upplysningar om skador på egendomen:

”Symetrie muren vid Appareillen utmed caracter byggnadens västra facad var till nicher och revetering förfallen och mosslupen.” (Stadsarkitekt Hagbergs besiktning av Gunnebo byggnader och anläggningar 15/9 1819, Bilaga 7 till Arvid Baeckström, Gunnebo I, oavkortat manuskript.)

Kejsareterrassen har alltså varit reveterad, det vill säga rappad eller putsad. Murytorna är nu mycket oregelbundna på alla sätt, eftersom man har byggt upp terrassen av grovt tillhuggen sten. Vi tycker att ytorna är vackra, men på 1700-talet ville man ha släta och jämna och på allt sätt regelbundna ytor. Man har helt enkelt putsat över alltsammans.

Pilastrar och rustikritsning på ritningen

Carlbergs ritningar (Cbg 160 och 161) visar en terrass med balustrader längs överkanten, med pilastrar uppbyggda av stora fyrkantiga stenar på båda sidor om trappan och med stora, fyrkantiga stenar i terrassmurarna. Balustraden eller staketet har aldrig förverkligats, ty det saknas på alla avbildningar. När man ser pilastrarna och murarnas stora, fyrkantiga och regelbundna stenar på ritningen, tror man kanske att Halls har valt ett billigare utförande. Hagbergs anteckning visar att det inte var så. Man har putsat över alla murytor och ritat upp de stora, fyrkantiga och regelbundna stenarna i putsytan. Man har gjort på samma sätt som med huvudbyggnadens källarmur. Den har murats av tegel, men alla tegelytor har putsats över, och putsen har försetts med rustikritsning. Det vill säga, att man har ritat upp mellanrum mellan varv av mycket större stenar (Cbg 18, 19, 21, 22, 25 och 168).

Weinbergs akvareller – från ett tidigt skede

Varför har vi inte anat, att Kejsareterrassen har sett ut som Carlbergs ritning föreskriver? Svaret är, att J. F. Weinbergs akvareller visar Kejsareterrassen ungefär sådan som den ser ut i dag, det vill säga med oregelbundna och gråa murytor. Uppenbarligen har dock putsningen utförts efter akvarellernas tillkomst. Akvarellerna från Gunnebo är visserligen daterade 1795, 1797, 1803, 1809 och 1827, men jag har tidigare framlagt flera skäl för uppfattningen, att samtliga akvareller visar Gunnebo under ett tidigt skede (Mölndals-Posten 8/11 1995). På senare år målade Weinberg kopior av gamla målningar, eller målade han efter gamla skisser. Jag skall här tillfoga ytterligare ett skäl. En målning som tillkom 1827 återgår på förlagor  från tiden före 1803. På denna akvarell (tryckt hos Baeckström, Gunnebo I, s. 74) saknas vindfång i husets sydvästra hörn. Ett sådant hade visserligen inte ritats av Carlberg, men för symmetrins skull byggdes det, och vindfånget fanns på plats 1803. (Lars Gahrn, Carl Wilhelm Carlberg och Gunnebo, 1997, s. 43 och 38). Vi har alltså inte skäl att räkna med att Weinbergs akvareller skulle spegla Gunnebo vid senare tider än 1790-talet, men även under de första åren på 1800-talet skedde ett och annat. Bland annat tycks Kejsareterrassen ha putsats då.

 Kejsareterrassens tänkta utseende enligt ritning av Carl Wilhelm Carlberg. Balustraden (räcket) runt ovankanten förverkligades aldrig, och givetvis kom då inte heller urnorna längst upp i mitten på plats. Enligt stadsarkitekten Hagbergs utlåtande 1819 var terrassen dock rappad. Därför får vi tänka oss att pilastrarna på ömse sidor om trappan och rustikritsningen har kommit till utförande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s