Ellesbo – Gunnebos syster på Hisingen

Gunnebo har en enklare motsvarighet på Hisingen, nämligen Ellesbo i Rödbo socken söder om Kungälv. Även denna herrgård ritades av Carl Wilhelm Carlberg. Bo Björklund skriver om Ellesbos senare historia i sin nya bok, som ger värdefulla inblickar i herrgårdslivet under äldre tid.

Allmängiltig krönika

Gunnebos arkitekt, Carl Wilhelm Carlberg, fick under sitt för den tiden långa liv många uppdrag. Bland annat ritade han herrgården Ellesbo på Hisingen strax söder om Kungälv. Byggnaden och trädgården får en kortfattad men upplysande och värdefull skildring i Bo Björklunds nya bok ”Kilanda: Ekman – von Schéele – Klingspor” (2010, 200 sidor, mycket rikt illustrerad).

Boken handlar om Kilanda säteri på Risveden. Bo Björklund har redan tidigare varit inne på ämnet i sina och Karl-Erik Anderssons böcker om Risveden, men källorna är så intressanta och flödar så rikt, att han beslöt att ägna Kilanda säteri en särskild bok. Den blir en krönika av allmängiltigt värde om Kilanda i synnerhet och herrgårdsliv i allmänhet. Tack vare källornas mångfald och bredd får man här en ingående och mycket upplysande rundmålning av herrgårdsliv under 1800-talet och under 1900-talets förra hälft. Tack vare Helfrid von Schéeles flitiga fotograferande finns en fotodokumentation av stor bredd. Bo Björklunds böcker utmärker sig för god fotokvalitet, men denna gång är fotoåtergivningen bättre än någonsin.

Likt Gunnebo

Här kan skolelever finna de bilder, som saknas i fotomaterialet från andra herrgårdar. Tack vare den höga kvaliteten kan de scanna av bilderna med gott resultat. Ett av de bästa fotografierna (taget av Björklund själv) föreställer Ellesbo. Likheterna med Gunnebo är tydliga. Huset har som Gunnebo en ”mittrisalit”, det vill säga en utskjutande byggnadsdel mitt på långsidan. Liksom Gunnebo har även Ellesbo en altan i höjd med husets andra våning. (Jag vet dock inte om altanen är ursprunglig.) Båda herrgårdarna har en trädgård i en terrasserad sluttning, som avslutas med en parterr (plan) och en damm.

Inte bara Carlberg var verksam på båda ställena utan även bildhuggaren Gioacchino Frulli, som högg marmorstatyer åt Ellesbo. Mellan åren 1892 och 1925 ägdes Ellesbo av brukspatron Werner Rhedin på Surte glasbruk, som låg på andra sidan Göta älv. Av Björklunds bok får vi veta, att Rhedin kom på obestånd. Detta innebar, att han började sälja av lösöre. Friherrinnan Hilda Sparre såg en möjlighet att hjälpa Rhedin och att rädda statyerna. Hon inköpte från Ellesbo statyetterna ”de fyra årstiderna” samt de stora bildstoderna Bacchus och Flora (den sistnämnda även kallad Venus).

Hänsyn till naturen

I Kungälv berättar man ännu, att parkvägen ner genom trädgården bildade en rak linje, som fortsatte med en allé och en väg rakt fram till en brygga vid Göta älv. I Björklunds bok ser vi dem på bild. Vi får även veta, att här fanns en färjeöverfart till Surte. Likheterna med Gunnebo är stora. Även här finns en mittaxel, som går spikrakt genom norra och södra trädgårdarna. Ellesbos mittaxel har tyvärr skurits av genom motorvägen. Allén och vägen mellan motorvägen och älven finns visserligen kvar men tycks hålla på att växa igen.

Carlberg ville ha raka linjer i sina anläggningar. Han ville omforma naturen. Överraskande är, att han också kunde ta stora hänsyn till naturen. Björklund skriver ”Fyra stora ekar avgjorde husets placering.” De ståtliga ekarna ville man ha kvar, och därför rättade man sig alltså efter dem vid planläggningen av området. Bo Björklund och Karl-Erik Andersson har tidigare skrivit tre mycket intressanta böcker: ”Risveden: En västsvensk obygds historia”, del 1-3 (2001-2008). I dem lär vi känna bland andra albönderna, skickliga snickare och timmermän från Ale härad. En och annan menar, att albönder säkerligen timrade upp Gunnebo slott. Källor saknas, och författarna till böckerna om Risveden skriver klokt nog icke om vad vi inte vet. Frågan går vidare: Kan man hitta belägg för varifrån Gunnebos timmermän och snickare kom?

Klicka här för denna artikel i pdf-format.