Bohuslän ses bäst från ångaren Bohuslän

I Bohuslän var vattenvägarna viktigast, när det gällde långväga resor och varuforsling. Alla orter av betydelse låg vid havet, vid fjordar, vid åmynningar eller rentav på öar i havet. Några orter (som Marstrand och alla orter på Tjörn och Orust) hade över huvud taget inte landförbindelse. Båttrafiken betydde otroligt mycket, och de vita ångbåtarna gick i skytteltrafik utefter kusten.

Efterkrigstiden – full av prövningar

Bohusbanan var färdig 1909 och blev en allvarlig medtävlare, men järnvägen berörde inte viktiga orter som Kungälv,

Ångaren Bohuslän stävar fram i Bohusläns kustlandskap.

Ångaren Bohuslän stävar fram i Bohusläns kustlandskap.

Marstrand, Tjörn och Orust. Tiden efter andra världskriget blev dock bekymmersam. Bensinen flödade åter. Vägarna blev bättre. Bilar, lastbilar och bussar började ta över både gods och resenärer. Ångbåtarna skingrades eller försvann, en efter en. Ångaren Bohuslän, Marstrands Nya Ångfartygs AB:s flaggskepp, togs i bruk 1914 och gick efter Bohuskusten till och med 1953. Därefter sattes hon in i Öresund och i södra Norge och sågs inte mycket till i Bohuslän. År 1963 togs ångaren ur bruk, och 1965 bogserades hon till Göteborg för att skrotas.

En ideell förening arbetar

Ångaren Bohuslän styr in mot Gullholmen. Foto: Anna Jolfors 22/7 2011.

Ångaren Bohuslän styr in mot Gullholmen. Foto: Anna Jolfors 22/7 2011.

Skulle Bohuskustens flaggskepp gå ett så sorgligt öde till mötes? Skulle inte ett enda ångfartyg bli kvar i länet? Många tyckte, att detta inte borde få ske. Sällskapet Ångbåten bildades samma år (1965) och friköpte Bohuslän från Skrot & Avfall i Tingstad. Redan året därpå kunde ångaren på nytt sättas i trafik.

Nu far ångaren emellertid bara på lustfärder med folk, som vill göra en sjöresa och uppleva det bohuslänska kustlandskapet. Både besättningen och alla andra medlemmar arbetar för den goda sakens skull, och löner utgår alltså inte. Sällskapet får inte heller några bidrag. Verksamheten bekostas med hjälp av medlemsavgifter, biljettintäkter och kaféintäkter. Man har – som under alla år tidigare – servering ombord. Alla intäkter behövs. Som exempel kan nämnas, att ångmaskinen gör slut på 270 liter olja i timmen. Oljekostnaderna är därför höga.

Behagliga sjöresor

En sjöresa med Bohuslän är en behaglig upplevelse. Resorna skall vara lustresor, och besättningen är därför noga med att

Föröver ses ett kalt skär. Här satt Evert Taube, när han skrev ”Inbjudan till Bohuslän”. Så berättade man ombord på ångaren. Foto: Anna Jolfors.

Föröver ses ett kalt skär. Här satt Evert Taube, när han skrev ”Inbjudan till Bohuslän”. Så berättade man ombord på ångaren. Foto: Anna Jolfors.

hålla båten inomskärs i hårt väder för att undvika sjögång med åtföljande sjösjuka bland passagerarna. När Bohuslän kastar loss, lämnar man vardagen bakom sig. Ute till sjöss förefaller ens vanliga omgivningar och sysslor mycket avlägsna i både tid och rum. Ute till sjöss händer inte så mycket som i en storstad på land. En känsla av lugn och ro infinner sig. Man kommer in i en lugnare rytm. Den, som vill uppleva kustlandskapet i Bohuslän, gör detta bäst från Bohusläns däck. Här har man utsikt åt alla håll, och landskapstavlorna skiftar ständigt. Resorna brukar ha tid för någon landstigning och något längre uppehåll, på Marstrand eller Gullholmen eller andra orter, där mycket finns att beskåda. Folk har under resans gång gott om tid att äta och dricka, vilket medför god stämning och välbefinnande. Som fortskaffningsmedel är ångbåtarna sedan länge överträffade av tåg, bussar och bilar, men för lustresor är Bohuslän oöverträffad.

Evert Taube skrev sången ”Inbjudan till Bohuslän.” Den har på senare tid blivit en nationalsång för landskapet, och melodin är därför välkänd. Bör man inte ha även en inbjudan till ångaren Bohuslän? Så tyckte jag och skrev en sångtext till samma melodi.

Inbjudan till ångaren Bohuslän

En sång av Lars Gahrn

Sjunges som ”Inbjudan till Bohuslän” (av Evert Taube)

Som en vit svan på fjordens lugna vågor

Två ångbåtsresenärer, Niklas Krantz och Lars Gahrn, bredvid ångaren Bohuslän på Gullholmens ångbåtsbrygga. Foto: Anna Jolfors 22/7 2011.

Två ångbåtsresenärer, Niklas Krantz och Lars Gahrn, bredvid ångaren Bohuslän på Gullholmens ångbåtsbrygga. Foto: Anna Jolfors 22/7 2011.

går Bohuslän med kraft och majestät,
belyst av sommarsolens gyllne lågor,
med lugn maskin och kursen alltid rät.
Följ med på Bohuslän i sommarsolen!
Du får en lugn och mycket vacker färd.
Sjunk ner och njut på däck i vilostolen.
Här öppnas runtomkring dig havets värld.

Utöver böljorna strör solen glitter.
Ja, hav och himmel skimrar såsom gull,
och ångbåtsresenären, som här sitter,
kan av och till bli närmast andaktsfull.
Vår Moder Jord bär icke gröna kläder.
Härute har hon tagit av sig allt.
Blott naken skönhet möter oss och gläder
med runda former av en skön gestalt.

Åt väster ser man havets fria yta,
vars vidd och storlek lätt gör tanken yr.
Långt bort tycks små, små prickar närmast flyta.
De är dock skepp med kurs mot äventyr.
Här är det lugnt och inte något väsen,
blott vågors brus och vindens friska sång.
Långt bort finns skogen, blommorna och gräsen.
Här finns blott vatten, öde skär och tång.

Följ med på Bohuslän till våra öar,
en karg och klippig, utsatt skärgårdsvärld.
Åt havet har vi svall och starka sjöar,
åt kusten lä och mera tryggad färd.
Fast skärgårdsbon rätt ofta går och hukar
i våldsam storm och bitande nordväst,
går livet vidare så som det brukar
för sjöman, pastor, fiskare och präst.

Följ med på ångbåtsturer inåt landet!
Vår farled är den breda Göta älv.
Rätt många har följt med oss, och de fann det
förtjusande. Ja, kom och pröva själv!
Åt babord ligger Hisingen, där färgen
på fält och skogar skiftar om i grönt.
Åt styrbord står de branta Rannebergen.
Där är det grått och kalt och bergigt skönt.

Sitt inte hemma! Kom, och se vårt grannskap!

Evert Taube skådar ut över havet. Staty av Eino Hanski vid Göteborgsoperan. Foto: Anna Jolfors.

Evert Taube skådar ut över havet. Staty av Eino Hanski vid Göteborgsoperan. Foto: Anna Jolfors.

Ja, stig ombord! Låt båten glida hän!
Det är hänförande att se vårt landskap.
Ja, Bohuslän ses bäst från Bohuslän.
Mot Älvsborgs fästning går den kända traden
till Marstrand med dess fasta citadell.
Ett smycke är vår båt i sommarstaden
vid fästning, sommarvillor och kastell.

Här ser du kustlandskapets bästa sida:
åt väster havets fria, öppna rymd,
där man kan både se och fara vida.
Åt öster skärgård. Mången ö är skymd,
ty här finns skyddade och trygga leder,
där båtar skyddas emot havets svall.
Här får man lä, och många fåglar reder
sig bon i björk, ek, gran, lind, alm och tall.

Här vinkar badflickor från varma hällar,
när eftermiddagssolen steker hett,
och nöjesfiskare i svala kvällar
i glädje över båten, som de sett.
Den går med lagom fart, ty inget brådskar,
och många åskådare har nog fått
en tanke på vår gamle konung Oscar,
som varje sommar anlände med Drott.

Bland gråa skär går båten sina banor
med sommarfolk, som önskar slippa sta’n,
den sista nu av kustens vita svanor,
en ensam, stolt och majestätisk svan.
Här stävar Bohuslän som kustens drottning,
ett jätteskepp bland mången mindre båt,
som mitt bland svallen råkar in i brottning,
när ångar’n obehindrat far sin stråt.

Lars Gahrn

Läs vidare

S/S Bohuslän: En historik av Dag Almén, Första upplagan 1969, fjärde reviderade upplagan 1976.

Ingvar Kronhamn och Gunnar Söderberg, Ångaren Bohuslän, artikel i Bohusarvet, Tidskrift för Bohusläns Hembygdsförbund 2011:2.

———————————-

En ångbåtsresa 1925 med ångaren Marstrand från Stenpiren i Göteborg till Fiskebäckskil i Bohuslän beskrivs av mölndalsbon Mats Wångblad i hans bok med barndomsminnen. Han ger en bra och livfull bild av en båtresa efter kusten på 1920-talet. (Mats Wångblad, Mormor, Moster Sigrid och jag: Barndomsminnen från Mölndal och Skaftö, Skrifter utgivna av Bohusläns hembygdsförbund Nr 28, 1988, s. 56-62.)

Evert Taubes sång ”Inbjudan till Bohuslän” trycktes för första gången i: Evert Taube, Ballader i Bohuslän, 1943. Den har omtryckts (med noter) i exempelvis samlingen: Evert Taube, Sol och Vår: Ballader, Visor och Dikter, 1967, s. 149-153.

Klicka här för denna artikel i pdf-format!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s