Beridna Högvakten i Mölndal och Göteborg gav mersmak

Fredagen den 16 september och lördagen den 17 september 2011 besökte Livgardets Dragonmusikkår, en del av Beridna Högvakten från vår huvudstad, både Göteborg och Mölndal. Den bjöd på utmärkta uppvisningar, som väckte många tankar.

 Göteborgs saknade vaktparad

En gång i tiden hade Göteborg en vaktparad. Gamle Fredberg skriver: ”Med musiken i täten tågade paraden till Gustav

Dragonmusikkåren red genom Göteborg och musicerade för stadens innevånare. Foto: Johan Edström.

Dragonmusikkåren red genom Göteborg och musicerade för stadens innevånare. Foto: Johan Edström.

Adolfs torg, där mellan statyn och stadshuset folket iakttog vaktavlösningen. Det militära skådespelet åsågs av väldiga folkskaror, i synnerhet under söndagarna, då musikkåren gav frikonserter på torget. Vaktparaden satte liv i det stela Göteborg och många saknade den nog, när den upphörde.” Säg mig den glädje som varar! Vaktparaden förekom ännu i början av 1870-talet, men den är borta ur stadsbilden bortom mannaminne. Allt vi har att titta på är ett fotografi. (Se Lennart Larsson, Musiken vid Göteborgs Garnison…, Gbg 2006, s. 193-195. C. R. A. Fredberg, Det gamla Göteborg II, Gbg 1921, s. 468 och 470.)

Föreningen Beridna Högvakten

Vaktparaden i kungliga huvudstaden levde dock vidare och har

Dragonmusikkåren framträdde även på Åbyfältet. Foto: Johan Edström.

Dragonmusikkåren framträdde även på Åbyfältet. Foto: Johan Edström.

genom alla tider dragit stora åskådarskaror. Både stadens egen befolkning och turister sluter upp efter kortegevägen. Denna vaktparad borde ha varit fredad för indragningar, tycker man, men för 25 år sedan var det nära, att beridna högvakten höll på att stryka med i besparingsivern. Hästar kostar ju pengar. Här skall sparas! Även beridna högvakten skulle numera endast kunna beskådas på fotografier, om inte ett antal behjärtade män och kvinnor hade bildat Föreningen för den Beridna Högvakten 1987 och tagit över ansvaret för hästarna. Föreningen äger hästarna och köper in nya. Att tala om en förening är i anspråkslösaste laget. Med sina 22.500 medlemmar är Beridna Högvakten snudd på en folkrörelse. Varenda medlem behövs. Att äga ett 90-tal hästar är kostsamt. Man har dock lyckats få en förundransvärd bredd i medlemsuppsättningen, vilket bäst bevisas av, att även undertecknad är medlem. En enda gång har jag suttit på hästrygg, nämligen vid ett besök på Skansen i min späda barndom, då jag en kort stund fick sitta på en ponny, som någon vuxen ledde omkring en kortare sträcka. Min värnplikt fullgjorde jag inom Kungliga Flottan, fjärran från fyrfotade fålar och fyrhjuliga fordon. Min bakgrund borde ha förutbestämt mig till att bli kallsinnig gentemot både hästar och ryttare, men det tycks jag alltså inte vara. Jag anmälde mig som medlem så snart jag fick underrättelse om föreningen (1991). Bland hästfolk är eldsjälarna många.

Dragonmusikkåren i Mölndal och Göteborg

Dragonmusikkåren framför Kungliga Slottet i huvudstaden.

Dragonmusikkåren framför Kungliga Slottet i huvudstaden.

Högvakten är ett inslag i kungliga huvudstaden och därför en angelägenhet för alla svenskar. Sedan en förening (eller skall vi säga folkrörelse?) fick hand om den beridna högvakten har ryttarna emellertid framträtt även på andra håll i riket. Fredagen den 16 september var dragonmusikkåren i Göteborg och lördagen den 17 på Åby travbana i Mölndal. På hemvägen uppträdde dragonmusikkåren i Jönköping. Framträdandet på västkusten gynnades av strålande höstväder. Solen både sken och värmde. Uppställningsplats i Göteborg var sydvästra hörnet av Heden. Allt som allt fanns där 20 ryttare i blå-vita uniformer med gula bälten och stålblanka pickelhuvor, som blänkte i solskenet. Två ryttare red främst med svenska fanor. Dessutom hade man en tamburmajor till häst. De övriga var beridna musiker, som red fyra ryttare i bredd. Kolonnen var både lång och ståtlig. Ryttarna spelade glada melodier alltmedan kolonnen red söder ut på Södra Vägen, svängde åt höger och red uppför Berzeliigatan till Götaplatsen och därifrån red nedför Avenyen till Kungsportsplatsen och sedan Östra Hamngatan mot norr, förbi Brunnsparken, in på Norra Hamngatan och så in på Gustav Adolfs Torg.

Stor folkfest i staden

Framför rådhuset gav musikkåren en konsert till häst och visade ”figurativ marsch”. (Man red – hela tiden musicerande –

Dragonmusikkåren framför Kungliga Slottet.

Dragonmusikkåren framför Kungliga Slottet.

i olika slags cirklar och formationer.) Överallt var det fullt med åskådare, både utefter vägarna och på torget. (Ryttartåget rörde sig genom staden en fredags eftermiddag 15.30-16.30. Redan i vanliga fall skulle här ha varit mycket folk, men nu fanns där större folkskaror än någonsin.) Den figurativa marschen var mycket vacker och närmast att jämföra med en dansuppvisning. Efter en – kanske väl kort – uppvisning på Gustav Adolfs Torg red musikkåren tillbaka på Östra Hamngatan över Kungsportsplatsen och in på Södra Vägen, där man svängde in i allén på Hedens västra sida.

En lysande uppvisning

Denna uppvisning krävde stor skicklighet av ryttarna, som skulle rida och spela samtidigt utan att låta sig störas av mötande spårvagnar, bussar och bilar samt ett rörligt (och rörigt) folkliv. Inte minst måste man beundra hästarnas lugn och disciplin. Det krävs lugna hästar med både lång träning och lång vana bakom sig, för att ett sådant festtåg skall kunna genomföras utan missöden. (En häst var under några minuter orolig på Gustav Adolfs Torg, men det var allt som bröt det uppgjorda mönstret.) Särskilt pukhästen, som bar två pukor, tycktes vara osedvanligt lugn, snäll och tålig. ”Många hästar – många flickor”, heter det ju. Under pickelhuvorna tittade många kvinnliga ansikten fram. Både ryttare och hästar är värda allt beröm. Sådana musikkårer kan man inte improvisera fram. De kräver lång övning och måste ha en fond av samlade erfarenheter. Seden får inte lov att upphöra. Då kan det vara omöjligt att nystarta. Därför är det utmärkt, att en förening (eller folkrörelse) nu har tagit hand om verksamheten och ansvarar för framtiden.

Dragonmusikkåren har fotograferats på Gustav II Adolfs Torg av Anna Jolfors från taket av Wenngrenska huset, Gustav II Adolfs Torg 3 i kvarteret Högvakten. Än så länge är kvartersnamnet Högvakten allt Göteborg har av en vaktparad, men staden har stora möjligheter att på nytt ordna en vaktparad i framtiden.

Dragonmusikkåren har fotograferats på Gustav II Adolfs Torg av Anna Jolfors från taket av Wenngrenska huset, Gustav II Adolfs Torg 3 i kvarteret Högvakten. Än så länge är kvartersnamnet Högvakten allt Göteborg har av en vaktparad, men staden har stora möjligheter att på nytt ordna en vaktparad i framtiden.

Lördagen den 17 september deltog musikkåren i invigningen av Åbys Stora Pris. På kvällen ordnade man en gratiskonsert i Hvitfeldtska Gymnasiets aula. Man fick en föreställning om, hur det var på den gamla tiden, när Göteborg hade en vaktparad och militärmusikkårer, som konserterade för folket. Sådana uppvisningar fyller ett behov. De gamla romarna insåg, att vi behöver ”bröd och skådespel” (panem et circenses). Livgardets Dragonmusikkår kommer förhoppningsvis tillbaka.

En vaktparad kan ordnas i Göteborg

Det säger dock sig självt, att tjugo hästar, ännu fler kvinnor och män samt en omfattande utrustning inte alltför ofta kan forslas hit ner. Varför inte då och då återuppliva Västsveriges vaktparad med egna föreningar? Hemvärnet har en utmärkt musikkår, och dessutom har vi militärhistoriska och kulturhistoriska föreningar, som täcker in tre århundraden: Gustav II Adolfs fotfänika (1600-talet), Bohus Elfsborghs Caroliner (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet), Westgiötha Gustavianer (slutet av 1700-talet) och Göta Artilleristerna (början av 1800-talet). En parad med dessa föreningar skulle kunna bli ett färgrikt skådespel till glädje för både västsvenskar och turister. Livgardets Dragonmusikkårs besök var en stor framgång, som gav mersmak.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Beridna Högvakten i Mölndal och Göteborg gav mersmak

  1. Mycket trevligt inslag i stadsbilden. Hoppas det kan bli en årlig tradition. Vidare vill jag tacka Lars Gahrn för den intressanta artikeln. Tack!!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s