Dalsland i Slottsskogen

Den mölndalsbo eller göteborgare, som vill se på dalsländska hembygdsgårdar, har en lång resa framför sig. Resan förkortas emellertid avsevärt, om han eller hon styr kosan mot Slottsskogen. Där finns, alltsedan 1937, Dalslandsstugan i Slottsskogen, flyttad från Högen i Steneby i Dalsland år 1936 och återuppbyggd i Slottsskogen 1936-1937 av Dalslands Gille. Slottsskogen fick därmed en förnämlig klenod och ett gammalt hus, som tack vare flyttningen och återuppbyggnaden blev (och har förblivit) ”som nytt” igen.

Hem och museum

Foto: Sven-Erik Davidsson
Foto: Sven-Erik Davidsson

När Dalslands Gille köpte in stugan år 1933, kunde ingen ge besked om dess ålder. Byggmästare Adolf Tell tidfäste den mera allmänt till 1700-talet, men genom senare släktforskning har man kommit fram till, att huset uppfördes 1738 av Tron Olofsson och hans hustru Karin Jonsdotter.

Dalslandsstugan är en sevärdhet i Slottsskogen och en samlingsplats för Dalslands Gille. Man samlas till gästabud och sammankomster i nattstugan i andra våning. Följden blev, att man år 1951 måste sätta in en specialbyggd järnbalk för att förstärka golvet. Så mycket folk hade aldrig tidigare vistats i stugan på den gamla tiden. Det är visserligen beklagligt, att man måste tillgripa en avvikelse från den ursprungliga uppbyggnaden av huset, men å andra sidan är det glädjande, att folk kommer hit i stora skaror. Här finns nämligen mycket att se.

Även invändigt erinrar stugan om gamla tider med fast inredning, möbler, husgeråd och redskap från gamla tider. Huset är ett hem för Dalslands gille och samtidigt en hembygdsgård.

Förnämlig allmogekultur

I Sveriges museer dryftar man numera allt oftare (och allt villrådigare) de brännande frågorna: Vad skall vi ställa ut, och varför skall vi ställa ut det? Vilka utställningar drar mest folk? I landskapsstugor av detta slag slipper man dessa meningsutbyten. Här är svaren självklara. Man skall givetvis ha en inredning, som passar ihop med huset. I en landskapsstuga behöver man inte bekymra sig över besöksstatistik. Man får ihop pengar till gillets verksamhet utan att behöva redovisa ökande besöksantal för några politiker. Vill man se den gamla allmogekulturen, finns mycket att se i landskapsstugorna. Den, som är intresserad av historia, blir inte besviken.

Bonadernas budskap

Byggnaden är stor nog för smärre utställningar. På folknöjesdagen i Slottsskogen söndagen den 11 september 2011 kunde man se en bonadsutställning, som gillets damer hade anordnat. Bonadernas budskap kan vara värt att återge. Jag antecknade:

Kärlek gör
flitiga händer.

Foto: Sven-Erik Davidsson
Foto: Sven-Erik Davidsson

Le och njut om du är vis.
Ditt liv går inte i repris.

Den god husfrid hava vill ..
Gör vad kvinnan ”råder” till ..

Lär dina plikter sköta
med nöjt och helgat bröst

Så skall en gång du möta
i lugn din ålders höst

Fågeln söker fäste,
Mänskan bygger bo.

Eget lilla näste,
Ger den bästa ro.

Ingen föda
utan möda

Klingar icke modersmålet skönast,
Binder ej ditt hem, med dubbla garn,

Lyser icke sjelva gräset grönast,
På den tuva, der du lekt, som barn.

Ett budskap ansågs tydligen så viktigt, att det borde upprepas. Det är – som ni nog förstår – raderna:

Foto: Sven-Erik Davidsson
Foto: Sven-Erik Davidsson

Den god husfred hava vill
Han gör vad kvinnan råder till.

I vår tid är julbonaderna vanligast. Givetvis fanns där också ett par sådana. På dem kunde man läsa:

Julsnö över mitt hembygds land –

Tomten ger ur sin rika hand.

En god jul och ett gott nytt år
önska vi små tomtar att ni får.

Den som mandeln i gröten finner
ett hjärta för evigt vinner.

Värdefull jubileumsskrift

Landskapsgillena brukar ha gott om duktigt folk bland sina medlemmar. En av dem var byggmästare Adolf Tell, som hade mycket med stugans flyttning och återuppförande att göra. Tell är ett stort namn inom västsvensk kulturminnesvård. Han tog sig an både Bohus fästning och Varbergs fästning liksom många andra byggnadsminnen, däribland som sagt Dalslandsstugan. Han har skrivit om såväl Bohus fästning som Dalslandsstugan. Den senare redogörelsen finns i Dalslands gilles jubileumsskrift och utmärker sig för djup sakkunskap och värdig stilkonst. Man kan även läsa om honom själv och hans insatser i gillets jubileumsskrift: Dalslands Gille, Göteborg, 100 år, 1908-2008: Jubileumsskrift (Mellerud 2008, 70 sidor, rikt illustrerad). Här finns också de andra eldsjälarna med. Ett rikt och omfattande föreningsarbete har fått Dalslandsstugan som ett synligt vittnesbörd om Dalslands och dalbornas betydelse för Göteborg och dess omgivningar. Ibland är stugan öppen för allmänheten. Passa på tillfället och gå dit!

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s