Besök Lindome i Slottsskogen!

Den, som träder in i en 200-årig stuga, inträder i en främmande värld. Under årens lopp har allting förändrats: byggnadsstil, byggnadssätt, fast inredning, lös inredning, ja, allt. Lyckligtvis finns sådana gamla hus kvar, och det kan vi tacka Artur Hazelius och hans många efterföljare för. Hade de inte räddat gamla byggnader, skulle dessa nu för länge sedan ha varit rivna och glömda eller ombyggda och förändrade till oigenkännlighet. Ofta flyttades hus, som låg förfallna i omöjliga och obemärkta lägen. Flyttningarna har ibland klandrats i efterhand, men de var oftast en förutsättning för att huset skulle bevaras.

Ett hem och ett museum

Hallandsgården i Slottsskogen kommer från Knipered i Lindome. Foto: Leif Jenemalm.

Hallandsgården i Slottsskogen kommer från Knipered i Lindome. Foto: Leif Jenemalm.

Så kommer det sig, att det mest kända huset från Lindome ligger i Slottsskogen i Göteborg. De stod ursprungligen i Knipereds by i Lindome, men byggnaden var på 1940-talet ett ruckel utan dörrar och fönster. På gården fanns ett nytt boningshus, och det gamla skulle inte ha blivit mycket äldre, om inte Hallands gille i Göteborg hade köpt in det och låtit återuppföra det i Slottsskogen som en av landskapsstugorna. Där uppbyggdes det 1946-1947 och har alltsedan dess varit en prydnad för denna park, väl underhållet och välskött. Hallands Gille har fått ett hem och en samlingsplats för sina sammankomster. Göteborg har fått ett litet museum över halländsk allmogekultur. I övervåningen finns fullt med föremål från äldre tider, och även nere i första våningen finns gott om sådant. Allt är av utmärkt beskaffenhet, och allt passar väl in i sammanhanget.

Kassaskåpsverkstad

Där finns även ett par stolar från Lindome. I samlingarna i vindsvåningen finns en stol märkt OBS, vilket – enligt möbelforskaren Birgitta Martinius – står för Olaus Bengtsson (1766-1845). Denne hörde hemma i Hassungared. Där finns också en betydligt yngre nyrokokostol, märkt SBSK, vilket står för Sewerin Benjaminsson, Knipered. Att möbelsnickeriet i Lindome skulle vara företrätt i Hallandsgården är väl ganska självklart.

Där finns dock ett föremål, som hör hemma mera inom den industriella tiden. Uppe på loftet finns ett gjutet beslag med den överraskande inskriften:

Kassaskåpsbeslaget från J. Eklund i Lindome. Foto: Leif Jenemalm.

Kassaskåpsbeslaget från J. Eklund i Lindome. Foto: Leif Jenemalm.

”J. EKLUND’S
KASSASKÅP VERKSTAD
LINDOME.”

Över orden finns en drake avbildad. Att Lindome hade haft även en kassaskåpsverkstad var för mig helt okänt innan jag äntrade upp till Hallandsgårdens loft. I Lindome fanns som bekant många framstående smeder, och tydligen har man startat en verkstad, där kassaskåp tillverkades.

Intressant stavning och sinnebild

I all sin korthet ger inskriften två stavningshistoriska upplysningar. Man har på senare år ibland häftigt klandrat bruket av apostrof mellan egennamn och genitiv-s. Beslaget visar dock, att detta förekom redan för länge sedan (EKLUND’S). Min företrädare Sigfrid Eyton skrev så redan på 1930-talet. Man har likaså klandrat seden att särskriva sammanhörande ord, och här instämmer jag helt och fullt. Särskrivning har dock förekommit i alla tider, så även på detta kassaskåp (KASSASKÅP VERKSTAD). Mest anmärkningsvärt är, att genitiv-s saknas. Det borde ha hetat ”kassaskåpsverkstad”. Uteblivet genitiv-s var dock vanligt förr i tiden. (Jämför Svenska fornskriftsällskapet.) Ett annat gammaldags drag är, att det finns en prick även över ett versalt (stort) j.

Över orden J. EKLUND’S vilar som sagt en drake. Enligt sagorna ruvar drakar över skatter och bevakar dessa rikedomar, så att inte någon skall stjäla dyrbarheterna. En drake är därför ett väl valt varumärke för en kassaskåpsverkstad (eller ”kassaskåp verkstad”, om man så vill).

En väldokumenterad och omskriven gård

Byggnaden är på alla sätt förnämlig, och dess historia är föredömligt utforskad och beskriven. Jag hänvisar till följande skrifter och artiklar:

Albert Sandklef, Hallandsgården i Slottsskogen: En vacker och värdefull
byggnad från Lindome, artikel i: Vår Bygd 1948 (sid. 41-48).

Albert Sandklef, Hallandsgårdar: Bebyggelse och torp före 1900 (Nordiska
museets handlingar: 45), Sthlm 1953 (s. 232-235).

Hallandsgården i Slottsskogen, Göteborg, Jöns Börjesgård i Knipered, Lindome.

En minnesskrift vid Hallands Gilles i Göteborg 50-årsjubileum 1957.
Redaktörer: Elof Lindälv, Leon Andrén och Ernst Walerius (1957, 49 sidor).
Skriften innehåller följande kapitel:
Ernst Walerius, Jöns Börjesgårdens ägare, s. 7-12.
Edwin Jungland, Från Jöns Börjesgård till Hallandsgården, s. 13-22. 
Utdrag ur Hallands Landsbeskrifning 1729: Knipered by i Lindome, s. 23-26.
Två bouppteckningar från Jöns Börjesgården, (från 1786 och 1820), s. 27-38.
Sigurd Ohlsson, Husbehovskvarnarna i Finnebäcken, s. 39-42.
Några data om Knipereds tegelbruk, s. 43-44.
Djursten – ett omstritt gränsmärke, s. 45.
Elof Lindälv, Dvärgahuset – en familjegrav från stenåldern, s. 46-48.

Hallands historia II: Från freden i Brömsebro till våra dagar. Utgiven av
Hallands läns landsting, 1959. Albert Sandklef behandlar Hallandsgården
under benämningen ”Loftshusen” på s. 967-970.

Sven Schånberg, Slottsskogen i Göteborg. Utgiven av Göteborgs gatunämnd
1974. Schånberg behandlar Hallandsstugan i kapitlet Landskapsstugor (s. 85-
92).

Hallandsgården i Slottsskogen, Göteborg. En minnesskrift utgiven av Hallands
Gille i Göteborg till dess 80-årsjubileum 1987 (12 sidor).

Astrid Pettersson och Stig Tornehed, ”Karlarna hövla, kvinnorna polera”:
Möten 
med Lindomebygden, Sthlm 1980. Stig Tornehed behandlar Hallandsgården i
kapitlet ”Hus som ’utvandrat’” (s. 18-21).

Kajsa Karlsson, Människor, mark och skiften i Knipered under 250 år, 2007.
(Jöns Börjes-gården behandlas på sidorna 58-60, där många uppgifter om
gårdens invånare meddelas.)

Leif Jenemalm, Hallands Gille i Göteborg 100 år och Hallandsgården 60 år i
Slottsskogen (otryckt manuskript, 2007, 5 sidor).

Enbart denna litteraturförteckning visar att gården är både värdefull och sevärd. Sandklef har rentav flyttat in sin beundran i sin artikeltitel: (”En vacker och värdefull byggnad från Lindome”).

Framstående forskare har skrivit

Gårdens historia är som synes utförligt skriven av kända forskare och skriftställare. Albert Sandklef, Elof Lindälv och Stig Tornehed är kända namn inom historieskrivningen om Halland. Kajsa Karlsson har skrivit många, långa och värdefulla skildringar från Lindome. Leif Jenemalm är sekreterare i Mölndals Hembygdsförening och har skrivit en lång rad historiska artiklar om Mölndal. Därför var han mer eller mindre självskriven, när gillet ville ha en redogörelse för sitt första århundrade.

Byggnaden är också väl värd all uppmärksamhet. Numera finns inte något så gammalt och välbevarat hus kvar i Lindome. Även om husen inom socknen skulle vara välbevarade till det yttre, är de moderniserade invändigt. Vill man stiga in i en 200-årig Lindomestuga, bör man åka till Slottsskogen. Hallands Gille räddade det gamla boningshuset från Knipered i Lindome.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s