Karl XII:s ridväg i Toltorpsdalen

Har Karl XII ridit i Toltorpsdalen och ätit middag i Åby Frälsegården? Om man får tro sägnerna, har så skett, men klart är endast, att han har ridit igenom vår socken. Sägnerna har dock ett inte obetydligt sannolikhetsvärde, skriver Lars Gahrn.

Karl XII:s väg

Hösten 1982 upptecknade jag levnadsminnen från nybyggarlivet i Toltorpsdalen på 1910- och 1920-talen. Till min stora förvåning berättade

Karl XII rider – som vanligt mycket snabbt. Bokomslag till H. E. Uddgrens bok ”De tappraste” (1916).

Karl XII rider – som vanligt mycket snabbt. Bokomslag till H. E. Uddgrens bok ”De tappraste” (1916).

nybyggarnas barn och barnbarn även om Karl XII. Några av dem berättade: ”Vägen gick en gång i tiden rakt genom Sahlgrenska sjukhuset. Sahlgrenska byggde för vägen men måste då istället dra den utomkring sjukhusområdet, ty denna led fick inte klippas av. Den kallades Kungavägen. Somliga kallade den för Karl XII:s väg, och det sades att Karl XII hade ridit här.”

Så berättade några av dem. Två av de äldsta dalenborna sade sig dock aldrig ha hört namnet Karl XII:s väg. Så brukar det vara. Sägnerna berättas i vissa kretsar, och andra människor – även grannar – kan vara helt ovetande. Man hade dock mer att meddela: ”Pappa hittade pengar, när han grävde. Dem skänkte han till ett museum i Mölndal, och Eyton tog emot dem. Mynten var från Karl XII:s tid, och pappa sade, att Karl XII hade ridit genom Toltorpsdalen.” Märkligt nog har jag, som arbetar på Eytons museum sedan 1972, aldrig hört talas om detta fynd eller ens sett en anteckning om det. Har någon fler upplysningar?

Middag i Frälsegården

Hur man skall ställa sig till sådana uppgifter är svårt att avgöra. Under alla förhållanden har dock trots allt några kallat Toltorpsgatan för ”Kungavägen” och ”Karl XII:s väg.” Jag redovisade därför namnen i min gatunamnsbok (Lars Gahrn, Mölndals gatunamn, 1998, s. 334). Fler uppgifter finns dock. Vid Fässbergs kyrka, närmare bestämt i hörnet mellan Frölundagatan och Toltorpsgatan, låg Åby Frälsegården. Även här skulle Karl XII ha varit. År 1978 berättade Henric Hallmar: ”Karl XII skall ha övernattat i den gård, som sedermera riksdagsman Emil Baaz ägde. Det skall ha varit 1700, när kriget bröt ut.”

 Handarbetslärarinnan Margareta Sundelin hade själv bott i huvudbyggnaden. År 1984 berättade hon för mig: ”Enligt sägnen skall Karl XII ha övernattat i Åby Frälsegården, när han var på väg mot Norge. Detta är en sägen, och den står jag inte för.” Vid Våggatan alldeles intill bodde Aisa Sandeblad. Även hon hade en del att berätta. Jag fick höra talas om Karl XII både 1999 och 2003. Hon berättade: ”Karl XII skall ha ätit middag på Åby Frälsegården. Med anledning av detta ville min far, Hilmer Johansson, sätta upp en minnestavla, men det blev inte av.”

Kungen genom Mölndal

Även från Forsåker berättas sägner om Karl XII. I Forsåker Kronogårdens stenlada skulle hans hästar ha rastat, berättar man. Den utpekade byggnaden uppfördes dock drygt ett århundrade efter kungens död, men rimligen hade den en föregångare. Jag har skrivit utförligare om detta tidigare (i MP 3/11 2010).

Sägner är sägner och måste jämföras med samtida källor. Det visar sig då, att Karl XII vid flera tillfällen har besökt Göteborg, och att han bevisligen flera gånger har rest genom Mölndal. Dessa källor gör särskilt en av sägnerna mycket intressant. Detta ämne visade sig vara betydligt intressantare än jag ursprungligen hade anat. Samtida källor visar nämligen, att kungen då och då färdades genom Mölndal. Särskilt sägnen om Karl XII: s ritt i Toltorpsdalen förefaller kunna vara sann.

Skicklig tecknare

Två teckningar (Skansen Lejonet och Älvsborgs fästning), som Karl XII utförde i sin barndom.

Två teckningar (Skansen Lejonet och Älvsborgs fästning), som Karl XII utförde i sin barndom.

Karl XII besökte redan som barn Göteborg. Tillsammans med sin far, konung Karl XI, besökte han staden år 1689, då den sjuårige prinsen tecknade av Skansen Lejonet. (Göteborgs historia: Näringsliv och samhällsutveckling I: Bertil Andersson, Från fästningsstad till handelsstad 1619-1820, 1996, s. 45.) Karl har också tecknat av Nya Älvsborgs fästning samma år och uppenbarligen vid samma besök.

Som kung kom han tillbaka. Han besökte Göteborg både 1698 och 1700. (Se Helge Almquist, Göteborgs historia: Grundläggningen och de första hundra åren, Gbg 1935, s. 131 och 212.) Därefter var Karl XII borta från Sverige i många år, men när han återkom i slutet av 1715, kom han att vistas i Skåne och förlade sitt högkvarter till Lund. Han var nu besluten att erövra Norge. Han färdades fram och tillbaka mellan Lund och Norge eller norska gränsen. Flera gånger besökte han då Göteborg. Från norska gränsen anlände kungen till staden den 20 september 1717. Följande dag red han ”först till gamla och nya skeppsvarven” och fortsatte sedan ritten, först till Onsala och sedan raka vägen till Skåne och Lund. ”Generalguvernören grefve Mörner och officerarne af garnisionen fingo ej lof att följa längre än till Kärra gästgifvaregård.” Så berättar Hugo Fröding (efter Göran Nordberg). Kärra gästgivaregård låg i nuvarande Åbro industriområde, alltså inom nuvarande Mölndals stad.

Genom Toltorpsdalen?

Den intressanta frågan, som tyvärr inte besvaras av källorna, är vilken väg konungen red från Nya Varvet (väster om nuvarande Älvsborgsbron) eller Gamla Varvet (vid nuvarande Sjöfartsmuseet) till Kärra gästgivaregård. Han kunde rida tillbaka till Göteborg och ta stora vägen (Mölndalsvägen och Göteborgsvägen) söderut, men då red han i vinkel, vilket innebär längre väg att rida. Han kunde också från Nya Varvet rida söderut genom Västra Frölunda och sedan rida österut genom Fässbergsdalen, men även då färdades han i vinkel.

En genare väg gick genom Slottsskogen och Toltorpsdalen mot sydost. Genom Toltorpsdalen fanns, på sidan av sankmarkerna, en ridstig, där artilleristerna från Kviberg under senare år brukade rida. Denna väg kunde man inte ta sig fram med häst och vagn utan enbart gående eller ridande, men konungen red ju, och vägens smalhet utgjorde inte något hinder. Endast en ryttare, som var förtrogen med dessa utmarker, kunde hitta rätt väg, men kungen åtföljdes ju av generalguvernören Mörner och officerare ur Göteborgs garnison. Bland dem fanns givetvis folk, som kände till även mera obemärkta ridvägar. Sägnen om Karl XII:s ritt i Toltorpsdalen ter sig mot denna bakgrund inte orimlig. För att fästa avseende vid den bör man dock ha äldre uppteckningar än mina från 1982. Finns sådana? Frågan går vidare.

Han var här!

Från Lund gav sig konungen iväg den 10 januari 1718 och ankom den 12 om aftonen till Göteborg, ”hafvandes ingen i följe mer än skjutsgossen allena.”

Ännu några år in på 1900-talet var Toltorpsdalen en obebodd utmark, som tillhörde Toltorps by. Häruppe gick toltorpsbornas kor på bete. År 1906 blev bröderna Henric och Axel Andersson (senare Hallmar) fotograferade med två kor ungefär 100 meter norr om platsen, där Toltorpskyrkan senare byggdes. (Foto: A. O. Baeckström, Karlskrona. Mölndals Hembygdsförenings arkiv.)

Ännu några år in på 1900-talet var Toltorpsdalen en obebodd utmark, som tillhörde Toltorps by. Häruppe gick toltorpsbornas kor på bete. År 1906 blev bröderna Henric och Axel Andersson (senare Hallmar) fotograferade med två kor ungefär 100 meter norr om platsen, där Toltorpskyrkan senare byggdes. (Foto: A. O. Baeckström, Karlskrona. Mölndals Hembygdsförenings arkiv.)

Detta viktiga tillägg visar, att han hade färdats huvudvägen genom Lindome, Kållered och Mölndal. Även denna gång har han passerat Kärra gästgivaregård, där man bytte skjutshästar. I Värmland vistades han större delen av vintern, men i maj återvände han till Lund över Vänersborg, Trollhättan och Göteborg, ”hvilken sistnämnda ort han denna gång endast red förbi.” Från Lund begav sig konungen den 11 juni 1718 åter upp till norska gränsen. Han ankom även denna gång till Göteborg, men detta var sista besöket. (Hugo Fröding, Berättelser ur Göteborgs historia under envåldstiden, Gbg 1915, s. 379-380.)

Fyra gånger har Karl XII bevisligen färdats fram söder om Göteborg. Två av gångerna vet vi inte, om han färdades kustvägen genom Askim eller skjutsvägen genom Lindome, Kållered och Mölndal. Men två gånger har han bevisligen färdats genom våra socknar. Enligt två sägner skulle han ha rastat i Mölndal. En sådan rast är mindre trolig, när han ämnade sig till Göteborg, men i maj 1718 red konungen förbi staden, och då kan han mycket väl ha rastat någonstans i stadens grannskap. Sägnerna kan innehålla ett korn av sanning, men vi vet inte något med bestämdhet. Vi måste nöja oss med att fastslå, att konungen har färdats genom våra socknar. Övriga frågor måste vi ställa på framtiden.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s