Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag åsyftar Råda kyrka, som i år blir 300 år gammal. Den vackra och välbevarade kyrkan är mycket omtyckt som bröllopskyrka och dopkyrka – och konfirmationskyrka. (Åtminstone jag konfirmerades där som sommarkonfirmand, och jag var inte ensam.) År 1712 uppfördes kyrkan, men den har senare byggts till åt båda hållen. Tillbyggnaderna smälter dock utmärkt ihop med det övriga och uppmärksammas inte som tillbyggnader av besökarna.

Kunnig och livfull ciceron

Råda kyrka – en väl bibehållen 300-åring. Foto: Lars Gahrn.

Råda kyrka – en väl bibehållen 300-åring. Foto: Lars Gahrn.

Trots sin aktningsvärda ålder är dock kyrkan ung i förhållande till församlingen. I en bilaga till äldre västgötalagen finns uppgiften, att fem kyrkor fanns i Askims härad, som omfattar fem församlingar, däribland Råda. En kyrka och en församling fanns alltså i Råda redan på 1200-talet. Råda församling slår på stort och kommer att fira helgedomens 300-årsjubileum på många sätt. Söndagen den 9 september 2012 ordnade Råda Hembygdsförening en kyrkogårdsvandring. Dittills hade 110 deltagare varit föreningens rekord för en sockenvandring, men denna gång kom 125 personer. Ciceron var förre kommundirektören Åke Magnusson, som fyllde 92 år i februari. Med hjälp av en högtalarväst hördes han ändå. Han har under sitt långa liv lärt känna varje hörn av Råda och kommit i förbindelse med nästan alla av dess kända invånare. Nu skulle han berätta om en del av dem. Vår ciceron blev påtagligt upplivad av kyrkogårdens historiska minnen. Visst har historien en upplivande verkan på de intresserade! Det visade vår kunnige ciceron i både ord och rörelser. Det kändes hisnande att tänka, att Åke Magnusson har levat nästan en tredjedel av den tidsrymd, då kyrkan har stått på sin plats.

Kulturmecenaten på kyrkogården

Åke Magnusson – en spänstig 93-åring som ciceron.

Åke Magnusson – en spänstig 92-åring som ciceron.

Kyrkogården har många slags gravvårdar, men där finns även ett gravkor, nämligen kammarherre Magnus Lagerbergs gravkor, som tidigare låg i omedelbar anslutning till kyrkan men senare har flyttats längst upp på kyrkogården till det sydvästra hörnet. Kammarherre Magnus Lagerberg var en stor kulturmecenat, som främjade i första hand svensk medaljkonst. Han var under många år ombudsman (chef) för Göteborgs Museum, som under hans skickliga och ivriga ledning växte från ett par rum med kuriosa av blandat värde till en betydande kulturinstitution. Några pengar att tala om hade han inte, men Göteborg var donatorernas stad, och kammarherren var den skickligaste att uppvakta donatorerna och förmå dem att skänka pengar till Göteborgs Museum.

Kammarherren räddade kyrkan

Åke Magnusson använde käppen som pekpinne.

Åke Magnusson använde käppen som pekpinne.

Kammarherren ägde Råda säteri, som under hans ägartid upplevde sin storhetstid. Den ena kulturpersonligheten efter den andra hälsades som gäst på Råda, och många av dem inkvarterades i säteriet under sin vistelse i Västsverige. Han hade klar blick för Råda kyrkas historiska och konsthistoriska värde, vilket inte alla andra hade. Många ville riva kyrkan och bygga nytt. Utan kammarherre Magnus Lagerberg hade Råda kyrka inte kunnat fira 300-årsjubileum. Dessbättre fick han ju sin vilja fram, och då betalade han till stor del restaureringen av kyrkan. Nu står hans gravkor där, halvt bortglömt och halvt övervuxet. Man skulle behöva fälla några träd eller åtminstone kapa några grenar runt gravkoret. Järnkorset, som prydde gavelkrönet, ligger nu på marken till vänster om gravkorets dörr. Det borde sättas upp på sin plats igen, liksom korset ovanför Carl Philip von Schwerins minnestavla.

Stort intresse för kyrka och kyrkogård

Många av gravarna har kulturhistoriskt eller historiskt värde. Åke Magnusson upprepade gång på gång sitt budskap, att många gamla gravar måste bevaras. Hans maning vidarebefordras här – till vederbörlig efterrättelse.

Kammarherre Magnus Lagerbergs gravkor.

Kammarherre Magnus Lagerbergs gravkor.

Åke Magnusson överlämnade ordet till kyrkoherde Lars T. Gåreberg, som har varit kyrkoherde i Råda under mer än 30 år (alltså drygt 10 procent av den tidsrymd, då kyrkan har stått på sin plats). De 125 vandrarna fyllde kyrkan (läktaren frånräknad). Kyrkoherde Gåreberg redogjorde på ett lättsamt och trevligt sätt för kyrkans inventarier och historia. Frågorna blev många, och åhörarna levde med i redogörelsen. Nästan alla har ett slags förhållande till sin hembygds kyrka – eller till sin grannförsamlings kyrka. Själv tillhör jag Stensjöns församling (och tidigare, före församlingsdelningen, Mölndals församling). Jag började räkna efter och fann, att jag själv – mer eller mindre regelbundet – hade haft ärende till Råda kyrka i drygt 50 år. Så lång tid har förflutit sedan mina föräldrar tog med min bror och mig på kyrkvandringar genom Gunnebo, Pixbo och Kullbäckstorp till Råda.

Kyrkan byggdes under ”stora ofreden”

Kyrkan byggdes 1712, och årtalet får kanske en och annan historieintresserad att rycka till:

– Byggde man verkligen en kyrka mitt under ett förhärjande och utarmande krig?

Hade man verkligen pengar och arbetskraft till ett kyrkbygge?

Korset borde sättas upp på gravkorets gavelkrön!

Korset borde sättas upp på gravkorets gavelkrön!

Ja, man byggde en kyrka mitt under Karl XII:s krig, efter tolv år av oavbrutna krig. Vi har blivit matade med eländesskildringar, som till stor del bygger på landshövdingarnas ämbetsberättelser. Forskningen har dock på senare tid visat, att dessa skildringar till stora delar är överdrivna. Landshövdingarna skulle vara kungens ombudsmän gentemot länets invånare. De skulle ta till vara kronans intressen. Mycket ofta blev det dock tvärtom. Landshövdingarna uppträdde som länsinnevånarnas talesmän gentemot kronan. Genom att överdriva nöden i sina län hoppades de att invånarna skulle få lättnad i skatter och utskrivningar. De behövde inte ha dåligt samvete för sina överdrifter, ty alla överdrev. Detta ingick i spelet, och uppe i Stockholm räknade man förmodligen av minst hälften. Sentida historiker har dock inte fattat galoppen utan tagit allt för gott och sanningsenligt.

Råda var dock en liten och fattig församling, med bara omkring 200 invånare. Dessutom kunde man inte undgå att känna av kriget. Detta innebar, att kyrkan kom först och inredningen sedan. Predikstol hade man redan, men övrig inredning nyanskaffades. Kyrkmålningarna tillkom 1734, altaruppsatsen 1738-1739, basunängeln 1743 och timglaset 1744. Efter krigen på Karl XII: tid slöts frederna 1719-1721. Som synes dröjde det in på 1730-talet innan man gick vidare med kyrkans inredning. Rom byggdes inte på en dag, och Råda kyrka var inte färdig på ett år, om vi räknar in även inredningen.

Kom och se!

 Egentligen borde jag nu skriva litet grand om kyrkan och inredningen och deras konstnärliga värde, men ibland är orden alldeles för svaga. Kom därför själva och upplev kyrkan, konstskatterna och stämningen! Denna helgedom är värd regelbundet återkommande besök i både 50 och 90 år.

Läs vidare

S. A. Hallbäck, Råda kyrka (Västergötlands kyrkor, Göteborgs stift 13), Gbg 1953. (Utförlig historik på 16 sidor med käll- och litteraturförteckning.)

Sven O. Berglund, Kyrkan i Råda (Göteborgs stift), 1975 (16 rikt illustrerade sidor med många färgbilder.)

Erik W. Gatenheim, Socken och kyrka, kapitel i: Råda – bygd, socken, kommun: På Härryda kommuns uppdrag av Erik W. Gatenheim, Mölnlycke och Pixbo, 1984, s. 26-36.

Gunnar Olander, Studier över det inre tillståndet i Sverige under senare delen av Karl XII:s regering, 1946.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s