Monitors seger – ett steg mot slaveriets avskaffande

Ett 150-årsminne

Monitor beskjuter Merrimac. (Samtida träsnitt.)
Monitor beskjuter Merrimac. (Samtida träsnitt.)

När krutröken hade skingrats efter sjöslaget vid Hampton Roads, stod det klart för åskådarna på stränderna, att Sydstaterna inte skulle kunna bryta Nordstaternas handelsblockad. De långsiktiga följderna var dock viktigast. Framtidens örlogsfartyg skulle bli ångdrivna pansarskepp. Seglande örlogsmän av trä kunde lätt skjutas i sank av pansarfartygen. De hade gjort sitt inom världens örlogsflottor. Kanske anade de insiktsfulla också, att Sydstaterna gick mot sitt nederlag, och att slaveriet skulle avskaffas?

Monitor upprätthöll handelsblockaden

Vad hade då hänt den 7 mars 1862, alltså för jämnt 150 år sedan? I USA odlades mycket bomull på stora plantager i Sydstaterna. Arbetskraften var huvudsakligen slavar av afrikanskt ursprung. Slaveriet var illa sett i Nordstaterna, och Sydstaterna fruktade, att det skulle förbjudas. De bröt sig därför ut ur unionen (USA) och bildade en egen stat. Nordstaterna fann sig inte i detta, och då utbröt ett förhärjande inbördeskrig, som rasade från 1861 till 1865.

John Ericsson på äldre dagar.
John Ericsson på äldre dagar.

Nordstaterna hade fått hand om USA:s flotta, och krigsfartygen – alla träfartyg – blockerade sydstaternas hamnar och förhindrade handeln med bomull. För att bryta blockaden lät Sydstaterna bygga om fregatten Merrimac till pansarskepp (och gav henne namnet Virginia). Det nya pansarskeppet förstörde två av Nordstaternas stora krigsfregatter utan egna förluster. Dagen därpå skulle Merrimac fortsätta förstörelsen, men då hade Nordstaternas nybyggda (och mycket mindre) pansarbåt Monitor hunnit fram till Hampton Roads. De båda pansarbåtarna besköt varandra flera timmar i sträck. Till sist skingrades krutmolnen, och Merrimac ångade bort, svårt läckande. Hon lades i torrdocka för reparationer. Monitor hade segrat. Blockaden kunde upprätthållas.

Ett ståtligt mausoleum i Filipstad

Hjälte för dagen var Monitors konstruktör, den svenskfödde uppfinnaren John Ericsson, som hyllades både i USA och i sitt gamla hemland. Efter att under min semester 2012 ha stött på minnen av John Ericsson vid tre tillfällen, beslöt jag att skriva litet grand om detta 150-årsjubileum.

Niklas Krantz vid en kanon från en monitor. (Foto: Lars Gahrn.)
Niklas Krantz vid en kanon från en monitor. (Foto: Lars Gahrn.)

Niklas Krantz och jag gjorde i augusti en resa genom Värmland. Vi besökte Filipstad den 3 augusti. På nya kyrkogården finns på toppen av kullen John Ericssons väldiga mausoleum i sten. Ericsson ville, att hans stoft skulle vila i hembygden. Pansarkryssaren Baltimore förde hans kista hem till Sverige, och här hade detta storslagna monument, ett stenhuggeriarbete, som gör hantverkarna all heder, uppförts. Företaget hade märkt sitt storverk på baksidan. Där stod: Granitaktiebolaget C. A. Kullgrens enka Uddevalla. Niklas bad mig fotografera av tillverkarens namn och även själva mausoleet. Jag gjorde så, och han skickade in bilderna till ”Uddevallabloggen”, där de omedelbart offentliggjordes. Bloggaren, Gunnar Klasson, var tydligen med all rätt stolt över detta förnämliga stenarbete. Andra meddelare visste berätta, att stenen kom från Bohus Malmön, och att Nils Ericsson (uppfinnarens bror) hade nära affärer med Carl August Kullgren. (Se: http://uddevallare.blogspot.se/2012/08/ett_stycke_uddevalla_i_filipstad.htm.)

Monitor och Merrimac – i Filipstad!

Detta mausoleum eller gravkor kände vi till på förhand. Det har alltid varit ett känt utflyktsmål. Som exempel kan nämnas, att två magistrar och trettio pojkar från Mölndal år 1929 gjorde en skolresa dit (Bernhard Pettersson, Med Mölndalspojkar på Skolresa i fagra Värmlandsnejder, uppsats i: Kart, nummer 13, Luciadagen 1929, s. 30-32). Enda illustration till artikeln var en teckning av mausoleet. John Ericssons mausoleum kände vi alltså till på förhand.

Merrimac med Monitor i bakgrunden på sjön Daglösen i Filipstad.
Merrimac med Monitor i bakgrunden på sjön Daglösen i Filipstad.

Mera överraskande var alla andra minnen av John Ericsson i staden. I ån finns en holme, som kallas Monitorholmen och liknar en monitor till formen. Vid sjön Daglösen finns inte bara Nya kyrkogården med gravkoret utan även Kanonudden med två kanoner från en monitor. Tittade man ut på sjön, såg man rentav både Monitor och Merrimac. De två pansarbåtarna hade (givetvis starkt förminskade) byggts upp ute i vattnet. Där finns också ett uppbyggt träfartyg, och på stranden finns ett fort. Man hade byggt upp en utsikt, som skulle efterlikna Hampton Roads vid tiden för det berömda sjöslaget.

”John Ericsson dagen” i Filipstad

John Ericssons ståtliga mausoleum i Filipstad.
John Ericssons ståtliga mausoleum i Filipstad.

Vi besökte Filipstad den 3 augusti. Genom affischer fick vi veta, att ”John Ericsson dagen” skulle firas dagen därpå vid mausoleet med ”samlingsmusik”, andaktsstund, sång, välkomsttal, Sveriges nationalsång, hälsningar från Amerika, USA:s nationalsång, kransnedläggning, salut, utdelning av Nils och John Ericssonstipendiet och Värmlandsvisan. Därefter fortsatte firandet nere vid Daglösen ”med återskapandet av slaget” mellan Monitor och Merrimac vid Hampton Roads. Det var mycket på en gång. I Sverige kan det ibland vara mycket trögt, när man vill fira stora män och kvinnor, men i Filipstad har man verkligen lyckats. Hur var detta möjligt? Svaret visade sig stå inhugget i sten ute i Göteborgs skärgård. Jag återkommer till detta.

Lars Gahrn

Läs vidare

Göran Rystad, Nordamerikanska inbördeskriget, Lund 1968. (Ett kapitel har överskriften ”Det första pansarsjöslaget: Duellen mellan Monitor och Merrimac”, s. 57-72. Det ger en utmärkt skildring, huvudsakligen byggd på ögonvittnesskildringar, av slaget vid Hampton Roads.)

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s