John Ericssons insats – ett led i en världsvid frihetskamp

Under semestern 2012 skulle jag gång på gång stöta på minnet av John Ericsson, den kände svenske uppfinnaren, som uppfann propellern och byggde pansarskeppet Monitor. Det mest överraskande sammanträffandet med Ericsson-minnen inträffade tisdagen den 4 september i Göteborgs skärgård.

Faderns grav finns på Känsö

Don Jeronimo den Lycklige, storhertigdömet Minorcas (uppdiktade) monitor.  (Akvarell av Martin Lamm som omslag till boken ”Storhertigens finanser”.)

Don Jeronimo den Lycklige, storhertigdömet Minorcas (uppdiktade) monitor.
(Akvarell av Martin Lamm som omslag till boken ”Storhertigens finanser”.)

Bert Karlsson på Asperö hade inbjudit mig till en båttur bland öarna. Han kan skärgården och dess historia på sina fem fingrar. Jag fick en både vacker och lärorik båtfärd. Vi gick i land på Känsö och såg den före detta karantänsanstalten.

– Här innanför finns en begravningsplats, där John Ericssons far ligger begravd, berättade Bert. Vill du se den?

– Ja, visst vill jag se den.

I en dalgång finns graven, som är en säregen korsning mellan grav och nationalmonument. Om man funderar över, varför John Ericsson hyllas varmt även i vår tid, som visar så liten fallenhet för hjältedyrkan, finner man svaret här.

Grav blir nationalmonument

Olof Ericsson, far till uppfinnaren, avled 1818 och fick då ett gjutjärnskors på sin grav. På korset står endast: Olof Ericsson född 1774 död 1818, allt skrivet med versaler. På nedre korsstammen finns en relief av en ängel, som i ena handen håller en krans och i den andra en nedåtvänd fackla. Detta var på sin tid en påkostad gravvård, men den var inte märkvärdig.

År 1889 (John Ericssons dödsår) omvandlade man graven till ett nationalmonument. Området inhägnades med sju fyrkantiga stenpelare med kedjor emellan. Mot berget restes en jättehög sten med inskriften:

Till
Minne
Åt
OLOF ERICSSON
och hans söner
NILS ERICSSON
och
JOHN ERICSSON
restes
denna sten af
Göteborgs Arbetareförening
1889

Här har vi förklaringen till att John Ericsson alltjämt firas som den store man han var. Firandet hade djup folklig förankring (även i Göteborgs Arbetareförening) och var inte bara en angelägenhet för herrskap, skollärare, präster, lärde män och annan överhet. (Det bör kanske påpekas, att många medlemmar i arbetareföreningarna icke själva var arbetare utan snarare arbetarevänner.)

John Ericsson hyllades av folket

John Ericsson hyllades alltså av folket, och det är lätt att begripa varför. När Ericsson byggde Monitor, gjorde han en stor insats för Nordstaterna och bidrog till att de kunde besegra Sydstaterna och avskaffa slaveriet. Slavarnas beroende av plantageägarna påminde om svenska arbetares beroende av fabrikörer, brukspatroner, godsägare och andra. De såg Monitors strid mot Merrimac som ett led i en världsvid frihetskamp, och så var det ju också.

Från en låg monitor sett blir ett stort oljefartyg mycket högt. (Teckning av Martin Lamm.)

Från en låg monitor sett blir ett stort oljefartyg mycket högt. (Teckning av Martin Lamm.)

Uppfinnaren hyllades också av skalden och greven Carl Snoilsky, som var liberal och räknades som röd. Snoilsky skrev dikten ”Ericsson och Monitor”, som så småningom togs in i Folkskolans läsebok. Han hyllar förbehållslöst både John Ericsson och Nordstaterna. För Snoilsky var Sydstaterna ett land för slavbaroner och gisslade slavar. Nordstaterna skildras däremot mycket förmånligt. Skalden hyllar ”det ärorika stjärnbaner” och ”de frias framtidsland”, där ”ljusets jättehärd” murades. Så tyckte och tänkte man inom vänstern. USA var framtidslandet, som hade förverkligat eller höll på att förverkliga drömmen om frihet, jämlikhet och broderskap. Den fula fläcken i den ljusa bilden var slaveriet, som borde avskaffas. Ericsson hade bidragit till Nordstaternas seger och var därför en hjälte. Knappast någon svensk var för slaveriet, och därför kunde även högern instämma i hyllningarna. John Ericsson blev en stor hjälte för hela folket, och det har han förblivit tack vare det folkliga stödet. De stora män, som har hyllats enbart eller främst av herrskap och överhet, har däremot fallit i hel eller halv glömska.

En monitor finns i Göteborg

Nu har jag berättat om två av mina möten med Ericsson-minnen. Här kommer det tredje, som finns närmast mig. Under min semester besökte jag även Göteborgs Maritima Centrum. Där finns monitoren Sölve ”världens enda bevarade monitor”. Så hette det ursprungligen. I årets broschyr från ”Maritiman” läser vi, att monitoren Sölve byggdes ”1875 vid Motala Warf i Norrköping. Fartygstypen var avsedd för skärgårdsförsvar. Är idag världens enda bevarade monitor av tredje klassens pansarskepp. Ambitionen är att återskapa Sölve till sitt ursprungliga skick. Alla bidrag mottages tacksamt.” Sölve av idag är nämligen bara ett skal. Ångpanna och ångmaskin är borta, liksom kanonen och kanontornet. Skrovet finns kvar, men allt annat är borta.

Så här såg monitoren Sölve ut en gång i tiden. Målet är att den skall återställas i ursprungligt skick.

Så här såg monitoren Sölve ut en gång i tiden. Målet är att den skall återställas i ursprungligt skick.

Visst vore det trevligt att då och då se en monitor stäva fram på Göta älv och kanske själv få åka med! Vilken sevärdhet och vilket dragplåster detta skulle vara för amerikanska turister! Att se eller åka på en monitor vore verkligen ett intressant och spännande sätt att återuppleva historien. Ostindiefararen Götheborg har gjort Sverige känt i Kina. Kanske skulle monitoren Sölve på samma sätt kunna öka kunskapen om Sverige i USA?

Monitor – en räddare och befriare

Monitoren Sölve inom Maritiman med lastfartyget Fryken i bakgrunden. (Foto: Lars Gahrn.)

Monitoren Sölve inom Maritiman med lastfartyget Fryken i bakgrunden. (Foto: Lars Gahrn.)

Monitor gjorde – bokstavligt talat – knallsuccé. Den räddade Nordstaternas örlogsflotta, lyckades upprätthålla handelsblockaden och medverkade till slaveriets upphävande. Nyheten om den världshistoriska segern spreds snabbt över världen. Redan 1864 förekom fartyget i det bildspråk, som flödade, när ridderskapet och adeln här i Sverige dryftade representationsförslaget. Curry Treffenberg liknade representationsförslaget vid ”ett drakskepp, som från fiendeland nalkas våra förut så fridsälla kuster, för att där sprida ödeläggelse och död”. Men detta drakskepp hade – enligt talaren – redan erhållit tre ”grundskott” av ”den ädlare konservatismens monitor”. (Louis de Geer, Minnen, Senare delen, Sthlm 1892, s. 14-15.) Även hos Treffenberg är Monitor räddaren i nöden och befriaren. (I verklighetens värld blev det som bekant så, att ”den ädlare konservatismens monitor” röstade för representationsförslaget, som under folkets jubel gick igenom.)

Även i Frank Hellers (Gunnar Serners) äventyrsbok ”Storhertigens senare finanser” (från 1930) dyker en monitor upp som räddare och befriare. Det är storhertigdömet Minorcas åldriga monitor ”Don Jeronimo den Lycklige”, som under Filip Collins ledning kapar sovjetryska oljebåtar. Med hjälp av monitoren och Filip Collins förhandlingskonst (eller rättare sagt utpressningskonst) ordnar allt upp sig, och slutet blir gott för de goda och rättrådiga.

Monitor – en publikfavorit

Runt om i världen skyndade man sig att bygga dessa kraftfulla och omtyckta pansarbåtar, så även i Sverige. Allmänheten var mycket nyfiken och strömmade till, när de förevisades. På en nyårsrevy i Göteborg 1867 sjöngs ”Monitorvisan”. Den vittnar om att både hög och låg ville se monitorerna:

”Den monitor’n vi hamrat hop
av stapeln gick med hurrarop.
Så mönstrade vi in,
och så blåste där upp vind.

Vi ankrade på Stockholms redd
och blev av hög och låg besedd’,
för alla ville si
monitoren inuti.

Och när som kungen uti nord
på monitoren steg ombord,
så ropade han: ”Bra!”
Och vi svarade: ”Hurra!”

(Arméns visor under 100 år: Sång och spel från mäss och hed, SERCD8, Serpent/ Försvarsmusikcentrum, Strängnäs 1995, nummer 6.)

Om Sölve blir återställd i ursprungligt skick, kommer historien att upprepa sig. Hög och låg, ja även Hans Majestät Konungen, kommer att strömma till, och kungen kommer – utan tvivel – att säga ”Bra!” eller något liknande. Tack vare John Ericssons insats är Monitor en folkkär örlogsman, som har gjort en insats i den världsvida frihetskampen. En sådan båt bör man satsa på.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s