Kokboksmuseet i Grythyttan – ett exempel på skicklig marknadsföring

Sverige har ett kokboksmuseum. Inför denna uppgift ställer man sig frågan om det finns något ämnesområde, som inte speglas i ett svenskt museum. Verkligheten förefaller vara väl och mångsidigt återgiven i svenska museer. Kokboksmuseet är inrymt i Måltidens Hus i Grythyttan. Det är på många sätt en beundransvärd skapelse.

Beundransvärda insatser

Måltidens Hus, en futuristisk skapelse i Grythyttan, innefattar bland annat Kokboksmuseet.  Foto: Hans Lundholm.
Måltidens Hus, en futuristisk skapelse i Grythyttan, innefattar bland annat Kokboksmuseet. Foto: Hans Lundholm.

Under semestern 2012 besökte Niklas Krantz och jag detta museum. Han kände till museet på förhand och hade bokat en visning. Själv hade jag inte hört talas om det, och för att inte fler skall missa detta museum skriver jag denna artikel. Bibliotekarie Göran Ternebrandt hade vänligheten att visa runt och berätta. (Krantz och Ternebrandt arbetar båda inom Föreningen för Västgötalitteratur.) Kokboksmuseet är redan utförligt skildrat i skrift. Själv har jag ingenting att tillägga utöver de utmärkta skildringar, som finns. Dessutom är jag inte sakkunnig vad gäller forskning kring kokböcker. Jag skall skriva om något helt annat.

Man måste verkligen beundra de män och kvinnor, som har lyckats skapa detta kokboksmuseum. De har lyckats med tre svåra uppgifter: De har lyckats få tag i en värdefull samling kokböcker. De har lyckats få pengar till förvärv av samlingen och byggande av museidelen i byggnaden. De har lyckats ge sin samling och sitt museum högt anseende.

Svårlösta uppgifter

Ljussättningen i Kokboksmuseet är varm och skimrande. Foto: Hans Lundholm.
Ljussättningen i Kokboksmuseet är varm och skimrande. Foto: Hans Lundholm.

De två första uppgifterna är visserligen svåra att genomföra, men lösningen är enkel. Den heter: omfattande och goda personförbindelser eller – på nutida språk – ett stort ”nätverk”. Den tredje uppgiften intresserar mig mest i denna tid av vikande vördnad för museiväsendet och bristande känsla för angelägenheten av museer över huvud taget. Allt skall som bekant ifrågasättas. Hur kan man övertyga andra om att ett kokboksmuseum är angeläget och skapa vördnad inför museum och samlingar?

Samlingar med högt ekonomiskt värde får högt anseende

En av de gamla dyrgriparna. Foto: Hans Lundholm.
En av de gamla dyrgriparna. Foto: Hans Lundholm.

Anledningen till att Måltidsakademiens biblioteksstiftelse bildades år 1997 var att hovtraktören Tore Wretman skulle sälja sin omfattande samling av gastronomisk litteratur. Auktionsfirman Christie’s uppskattade värdet till tre miljoner kronor. Måltidsakademien ansökte om tre miljoner hos Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond och fick pengarna. Sedan värderade Sotheby’s samlingen till det dubbla. Flera medlemmar från stiftelsen for till London och ropade in gastronomisk litteratur ur samlingen för närmare tre miljoner. Hela detta händelseförlopp har på olika sätt höjt samlingens anseende. Böckers kulturhistoriska värde är svårbestämbart och gör intryck endast på ett litet fåtal, men deras ekonomiska värde gör intryck på alla. I detta fall har man höga värderingar från två kända auktionsfirmor, och den högsta av dem visade sig vara riktig, eftersom auktionskunderna betalade ungefär så mycket för böckerna. Detta är ytterst imponerade. Att böckerna var eftertraktade utomlands höjer givetvis deras värde här hemma. För att någonting skall värderas högt här hemma, krävs ofta att man har bevis för att det är eftertraktat utrikes.

Stiftelsen fick en dramatisk historia att berätta

I Måltidens Hus finns ett omfattande bibliotek med måltidslitteratur av yngre årgångar. Foto: Hans Lundholm.
I Måltidens Hus finns ett omfattande bibliotek med måltidslitteratur av yngre årgångar. Foto: Hans Lundholm.

Stiftelsen fick en dramatisk historia att berätta. Ärendets vikt framgår med all tydlighet av att ett flertal tunga namn gav sig av till auktionen i London. Där fanns Carl Jan Granqvist, som var initiativtagare till Restaurang- och hotellhögskolan, förste bibliotekarien Barbro Stanley, journalisten och SR-producenten Karsten Thurfjell samt antikvariatsinnehavaren Mats Rehnström. Carl Jan Granqvist skötte budgivningen med sin spatel. Barbro Stanley och Karsten Thurfjell höll räkning på pengarna. Mats Rehnström var med som bokexpert och rådgivare. Ibland måste man kämpa om böckerna, och hela tiden måste man hålla huvudet kallt. Man fick inte bjuda för mycket, så att fler köp längre fram skulle omöjliggöras. Man fick inte överskrida sina tillgångar. Få museisamlingar har en så dramatisk historia att berätta, och den höjer givetvis museets anseende ytterligare.

Hela händelseutvecklingen var förmånlig för alla inblandade. Tore Wretman fick sina pengar, och Måltidsakademien fick huvudparten av hans böcker utan att behöva lägga ut några av sina egna pengar. (Pengarna kom från en fond och var öronmärkta för detta ändamål. Man hade inte kunnat använda dem till andra utlägg, och man hade inte fått pengarna, om man inte hade tänkt köpa böckerna.) Slutligen fick Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond ett lämpligt arbete att stödja, ett arbete med bestående verkan, som skulle medföra att Minnesfonden då och då omtalades med tacksamhet.

Nu har jag berättat mycket, men vi har bara kommit halvvägs. Jag skall fortsätta i en följande artikel.

Läs vidare

Kokboksmuseet i Grythyttan: Skrift utgiven av Måltidsakademiens biblioteks stiftelse. Texter och intervjuer: Karsten Thurfjell. Bokpresentationer: Gunilla Cedrenius. 2000, 48 sidor med många illustrationer.

Karsten Thurfjell, Kokboksmuseet i Grythyttan, artikel i: Måltids-akademiens årsbok 2001 (s. 30-33).

Inga-Britt Gustafsson, De honesta voluptate et valetudine: Om rättfärdig njutning och god hälsa: Världens äldsta tryckta kokbok skriven av Bartolomeo Platina (1421-1481) och tryckt i Rom år 1480, artikel i: Måltidsakademiens årsbok 2001 (s. 34-37).

Guide till årets Svenska Måltidslitteratur 2012 (tryckt 2012, 204 rikt illustrerade sidor).

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

2 thoughts on “Kokboksmuseet i Grythyttan – ett exempel på skicklig marknadsföring”

    1. Tack för vänligt omdöme! Jag har varit noga med att sakkunniga på förhand skulle läsa igenom artiklarna. Så sker med så gott som alla artiklar.
      MVH Lars Gahrn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s