Oscar II firas årligen i Jonsered

”Sällskapet Oscar II:s vänner”, en underavdelning av Jonsereds Hembygdsförening, firar årligen Oscar II:s minne den 14 september. Konung Oscar besökte nämligen Jonsered den 14 september 1901, och då skrev han sitt namn i berget, där kraftverkskanalen börjar. Man har sprängt en tunnel genom berget, och genom denna tunnel rinner Säveåns vatten. På andra sidan tunneln finns en grävd kanal, och i denna går vattnet vidare fram till kraftverket. Allt detta var en sevärdhet även för en berest konung, fastän kraftverket inte var färdigt vid kungens besök. (Det byggdes 1901-1904.)

Varför firar ni inte detta?

Under konungens namnteckning står både årtal och datum. Kenneth Herpel berättar om hur det gick till, när man började fira. För åtskilliga år sedan ville några anställda vid Jonsereds fabriker visa en nykomling kungens namn i klippan. Man vandrade iväg till klippan och visade namnet.

– Varför firar ni inte detta? frågade nykomlingen.

Med den frågan föddes firandet av Oscar II i Jonsered. Året var 1986, och företaget hette då Tellus Carrago. Detta Jonseredsföretag flyttade dock till Åbro industriområde i Mölndals stad. (Företaget hette då Swisslog.) Följden blev att några tjänstemän här i Mölndal firade Oscar II:s besök i Jonsered. Nu är firandet dock tillbaka på rätt plats.

Vördsam och skämtsam ceremoni

Oscar II i konungaskrud sades vara ”en konung i varje tum”. Oljemålning av Emil Österman.
Oscar II i konungaskrud sades vara ”en konung i varje tum”. Oljemålning av Emil Österman.

Fredagen den 14 september 2012 kallades Sällskapet Oscar II:s vänner och övriga för saken intresserade till Porthuset vid William Gibsons väg i Jonsered.

Här har nämligen Jonsereds Hembygdsförening sina lokaler. Ifrån Porthuset skulle sällskapet med en svensk fana i täten tåga upp till kungastenen vid kanalen till ackompanjemang av marschen ”Bohus bataljon”. Just vid detta klockslag hällregnade det emellertid, och ceremonin måste hållas inomhus i Porthuset. På ett staffli hängdes upp en bild av konungen, kronprins Gustaf (senare Gustaf V) och arvprinsen Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf). En krans hängdes upp vid porträttet. En ”memorandumkantat” upplästes av en gäst utifrån. (Det var jag.) Kungssången och ”Du gamla, du fria” sjöngs. Därefter serverades ”jubileumscider” och minglades, varefter ”sällskapets hovdam” utbringade ett trefaldigt leve för majestätet. Ja, detta leve skall vara trefaldigt, men några ropade fyra gånger av bara farten. I Jonsered hävdar man med bestämdhet, att i kungliga sammanhang skall man hurra tre gånger. Därefter vandrade vi tillbaka till rummen på andra sidan om portgången. Där vidtog banketten med kaffe och ”jubileumstårta” (prinsesstårta med Oscar II:s namn skrivet på den gröna marsipanen).

Stenhuggarens barnbarn var med

 Som ni kanske förstår pendlar firandet mellan skämt och allvar. Några rader i jubileumskantaten var så skämtsamma, att jag fann en viss förändring åt det vördsamma hållet vara påkallad. Sällskapet förlät mig dock utan vidare denna lilla censurering.

En krans har hängts upp vid konungens bild. Lägg märke till unionsflaggan. Foto: Lars Gahrn.
En krans har hängts upp vid konungens bild. Lägg märke till unionsflaggan. Foto: Lars Gahrn.

Jag var inte den enda gästen utifrån. Där fanns även Ing-Marie Nyqvist, bland jonseredsborna mera känd under sitt flicknamn Strandhede. Hennes morfar Sven August (tilltalsnamnet var Sven) Andersson från torpet Dala högg in inskriften i berget en gång för mer än etthundra år sedan. Där står nu dels namnet Oscar, dels datumet den 14 september och årtalet 1901. Ing-Marie fick sin dotter Sara den 14 september 1971, och Sara fick sin dotter Lina den 14 september 2001. Datumet den 14 september tycks alltså gå igen inom denna släkt.

Med vid firandet var även Vivan Svensson, Jan Skoglöws medarbetare, som skrev ett par böcker tillsammans med honom. Hon visade sig ha djup förankring i Jonsered, och vi hade mycket att tala om. Hon hade nu skrivit ett intressant och insiktsfullt kapitel i Jonsereds hembygdsförenings nya skrift om samhället Uddared. Vivan är också en varm museivän med många tänkvärda synpunkter på utvecklingen inom museivärlden. Den avveckling, som förekommer här och var, vänder hon sig skarpt emot.

En vacker plats för namnteckningen

Efter banketten lyste solen, och då tågade vi iväg några stycken upp till kungastenen, där kransen lades på plats ovanför namnet. Platsen är vacker men inte lätt att finna. Jag har vandrat runt i närheten några gånger utan att veta om kungens namnteckning. Kom till firandet nästa år! Det är både vördsamt och skämtsamt. Ni lär er mycket om Jonsereds historia genom att tala med sällskapets medlemmar och titta er omkring bland föreningens samlingar i Porthuset. Dessutom får man prinsesstårta på köpet.

Kungen gjorde många insatser

Kransen läggs ner vid Oscar II:s namnteckning i berget.
Kransen läggs ner vid Oscar II:s namnteckning i berget.

Visst kan den gamle kungen vara värd att fira. Han förde en både försiktig och framsynt politik. Han eftersträvade ett gott förhållande till de stormakter, som kunde bli farliga för Sverige, alltså främst Tyskland och Ryssland. Samtidigt undvek han att inveckla Sverige i samarbete och försvarsförbund, som kunde dra in Sverige i krig och andra farligheter. Han arbetade för att stärka det svenska försvaret, särskilt flottan, som länge hade varit försummad. Han misslyckades visserligen med att bevara unionen med Norge, men han lyckades i sin strävan att avveckla den alltigenom fredligt. Icke minst var han en lysande företrädare för Sverige och dess regering. Han var lång och ståtlig. Han kunde föra sig, och han var mycket vältalig. På lediga stunder forskade han och skrev han dikter. Han var mycket skicklig att uttrycka sig på både vers och prosa. Tal och dikter hade ett djuplodande innehåll, så att han kunde fängsla åhörarnas uppmärksamhet.

Unionsflaggan är åter gångbar

Prinsesstårtan förvandlades dagen till ära till kungatårta.
Prinsesstårtan förvandlades dagen till ära till kungatårta.

Den svenska flagga, som förekommer vid firandet, är en svensk flagga med unionsmärket i övre vänstra hörnet. Jag har lagt märke till att denna flagga ofta används på båtar och i sammanhang, som har med unionstiden att göra. I början av juni åkte jag med hjulångaren Eric Nordevall II, som förde unionsflagga. I augusti besökte jag Trollhättan och såg då kanalbåten Juno komma uppför kanalen. Även hon förde unionsflagga. Här i Jonsered var det tredje gången gillt i år. Det förefaller som om dagens svenskar snarast är stolta över att Sverige och Norge har varit i union med varandra. De har inte någonting emot unionsflaggan. Annorlunda förhåller det sig i Norge, men här i Jonsered var flaggan enbart en markering av att man ville spegla Oscar II:s tid.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s