Vad gjorde Bohusläns kolonisatörer i Kållered?

Under den senare delen av stenåldern var betingelserna för bosättning mycket gynnsammare i Bohuslän än på de flesta andra ställen, enligt en ny arkeologisk undersökning.

Varför ligger stenåldersboplatserna så utomordentligt tätt i mellersta Bohuslän? (En sådan tidig stenåldersboplats finns även på hemmanet Hultets ägor i Kållered.) Denna fråga har sysselsatt arkeologerna mycket länge. En tvärvetenskaplig undersökning med många författare, däribland Lou Schmitt, tidigare bosatt i Kållered och verksam som utgrävningsledare på Gunnebo, ger nya och mycket intressanta svar på denna gamla fråga.

Tvärvetenskap

UTMÄRKTA PLATSER. Två viktiga stenåldersboplatser är utmärkta på denna karta, nämligen Nösund på Orust och Hultet i Kållered. Illustration till en av Lou Schmitts artiklar (2005).Tidigare har arkeologerna ensamma grubblat över denna fråga. Denna gång har man dragit in även havsforskare (med särskild inriktning på fiske) och pollen­experter i arbetet. Forskare inte bara från Göteborgs Universitet utan även från forsknings­institutioner i Köpenhamn, Hamburg och södra Australien medverkar. De åberopade forsknings­inläggen är många, påfallande moderna och i bästa mening internationella. Man får en vid utblick igenom denna nya undersökning, som har publicerats i  den ansedda arkeologiska tidskriften Oxford Journal of Archaeology. (Lou Schmitt, Stephan Larsson, Corinna Schrum, Irina Alekseeva, Matthias Tomczak and Krister Svedhage, ”Why they came”; the colonization of the coast of western Sweden and its environmental context at the end of the last glaciation, Oxford Journal of Archaeology 2006, 25:I, s.1-28. På grund av ämnets vikt för svenska fornforskare borde artikeln översättas till svenska!) Med en vid utblick kan man lättare få bra svar, men givetvis blir svaren svårbedömda för största delen av läsekretsen. Själv har jag en viss vana att självständigt kunna bedöma arkeologisk forskning, men naturvetenskap har jag aldrig närmare studerat. Min uppgift denna gång blir därför bara att återge och inte bedöma andras forskningsresultat.

Näringsrikt

”Hensbackakulturen” är namnet på en tidig stenålderskultur med många boplatser i mellersta Bohuslän (och en i Kållered). Boplatserna användes av jägare och samlare, som levde under tidsskedet 10.000 – 8.500 före Kristus. Landet (och i förbigående sagt även havsnivån) stod på den tiden mycket lägre än nu, och då utgjordes Bohuslän i ännu större utsträckning än nu av öar. (Inte mindre än tre fjärdedelar av den tidens boplatser fanns på öar, vilket innebär att människorna måste ha kommit i båtar.) Inlandsisens sydvästra kant befann sig i Vänerområdet, och vatten härifrån strömmade genom den bohusländska skärgården västerut. Tack vare dessa strömmar fanns det mycket gott om skaldjur och havsdäggdjur i området. Västerut var tidvattenskillnaderna då mycket stora i mellersta Bohuslän. Starka havsströmmar från Nordsjön förde näringsrikt vatten mot den svenska Västkusten, och tack vare de då stora tidvattenskillnaderna fördes underströmmarnas näring upp mot ytan. Härigenom gynnades fisk, vattendjur och sjöfåglar på ett sätt, som nu saknar motsvarighet. Man har beräknat, att tidvattnet då kunde stiga upp mot 160 centimeter över den vanliga havsnivån (mot endast en fjärdedel nu). Detta är den bild, som denna internationella forskargrupp har fått fram genom sina forskningar och beräkningar, men forskarna kan redovisa ännu fler rön. Pollenundersökningar har visat att ek, alm, al och lind förekom i Bohuslän redan vid denna tid. Kråkbär och hassel förekom rentav tidigare här än i Sydsverige. Allt tyder på ett varm klimat. Trots inlandsisens närhet tycks det ha varit varmare i Bohuslän än i Sydsverige.

Jägare och samlare

Lou Schmitt vid stranden av Kattegatt.
Lou Schmitt vid stranden av Kattegatt.

De människor, som då levde på Västkusten, var jägare och samlare. Givetvis drogs de till områden, där det fanns gott om fisk, fågel och andra villebråd. Detta skulle vara förklaringen till att boplatserna från den tiden är så många i mellersta Bohuslän. Författarna anser det rentav vara sannolikt att inget annat område i Europa (och kanske inte ens i övriga världen) kan – under just detta begränsade tidsskede – uppvisa en så tät ansamling av boplatser. Hur förhåller det sig då med boplatsen i Kållered? Lou Schmitt har tidigare redogjort för den inför en internationell läsekrets. Schmitt svarar på min fråga: ”Boplatsen i Kållered synes tillhöra ’rätt kulturgrupp’, så den kan mycket väl ha någonting att göra med kolonisationen av Bohuslän. Jag har tänkt mycket på frågeställningen: Hur färdades dessa stenåldersmänniskor? Kom de med sina båtar längs danska ostkusten – och for de sedan över till Kungsbacka och farlederna inomskärs upp till Göteborg och Bohuslän? Eller följde farkosterna svenska Västkusten upp till Göteborg? Den dåtida strandlinjen inom dessa områden är – till större delen – belägen omkring 20-25 över den nutida havsytan. Boplatsen i Kållered kan ha varit en tillfällig uppehållsplats för någon särskild verksamhet på deras väg norrut, till Bohuslän.” (Lou Schmitt, E-postmeddelande till Lars Gahrn 20/10 2006.) All forskning ger oss nya gåtor, och här har vi åter en: Vad gjorde Bohusläns kolonisatörer i Kållered?

Denna artikel trycktes första gången i Mölndals-Posten 21/2 2007. Sedan sist har forskare i Norge blivit övertygade om, att Norges kustområden koloniserades från Bohuslän omkring 11 300 BP eller 9 300 före Kristus. (Värdena är kalibrerade.)

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s