Medevi brunn – en svensk trästad med säregen dragningskraft

-Vi skulle vilja bo i Sophie Hagmans hus.
-Här finns inte något hus med det namnet.
-Nej, det kan så vara, men här finns ett hus, vari hon har bott.
Jag tog fram boken om Medevi brunn och bläddrade fram huset.
-Här är huset.
-Alla fyra rummen är upptagna.
-Det var synd. Då måste vi väl bo någon annanstans.

Historiska hus drar besökare

Huset, där Sophie Hagman bodde. Foto: Lars Gahrn.
Huset, där Sophie Hagman bodde. Foto: Lars Gahrn.

Samtalet utspelade sig i augusti månad år 2012, när Niklas Krantz och jag skulle beställa rum på Medevi brunn under hem­resan från semestern. Medevi brunn låg egen­tligen inte utefter hemrese­vägen. Skulle man åka till Medevi brunn, måste man göra en avstickare, men hur det nu var stod vi ändå där i receptionen och skulle beställa rum. Gamla välb­evarade hus drar besökare till sig. Här på Medevi brunn är alla hus både gamla och välbevarade.

Det är numera svårt att uppleva 1800-talets trästäder. De har brunnit eller rivits. Om några hus skulle vara kvar, har bebyggelsen många luckor, och trähusen har ofta både perspektivfönster och stora neonskyltar. Tiderna förändras och städerna med dem. Medevi brunn är dock som en gammal trästad, och denna är välbevarad.

Medevi – en bevarad trästad

Sophie Hagman, beundrad av både samtiden och eftervärlden.
Sophie Hagman, beundrad av både samtiden och eftervärlden.

Husen ser i stort sett ut som de alltid har gjort. Till och med fönstrens spröjsar finns kvar. Även invändigt kan man få en föreställning om hur det har varit. Rummens kakelugnar (eller rörspisar) finns kvar, och plankgolven (ordentligt och vackert renskurade) har inte täckts med linoleumsmattor eller heltäcknings­mattor. Rumsindelningen är likaså kvar från gamla tider.

Givetvis har rummen nutida bekvämlig­heter som inomhustoaletter, elvärme och vatten, men utan någon större inlevelseförmåga kan man föreställa sig hur här har varit.

Sena tiders härjningar har väl dock inte ens här gått helt spårlöst förbi. På den gamla tiden måste här ha funnits fler vedbodlängor, och här måste ha funnits många utedass. Uthusen tycks dock ha försvunnit med påföljd att boningshusen på några ställen kan se litet ensamma ut. Staden har även en stadsplan och är mycket välordnad. Här kan man ströva omkring utan att mötas av bilar, som ju för övrigt finns överallt, även i medeltidsstäder.

Sophie Hagman har bott här

Sophie Hagmans hus, fotograferat bakifrån. Foto: Lars Gahrn.
Sophie Hagmans hus, fotograferat bakifrån. Foto: Lars Gahrn.

Hur var det då med Sophie Hagman? Till Medevis fördelar hör, att man i många fall vet vilka som har bott i huset. En av dem var Sophie Hagman (1758-1826), som har blivit sällsynt ryktbar bland den gustavianska tidens förtju­sande kvinnor. Hon var en enkel flicka av folket men lyckades ändå bli en dam av värld, så som en sådan skulle vara under det gustavianska skedet: bild­ad, vänlig och taktfull i umgängeslivet, vacker och tilldragande. Hon var älskarinna eller mätress till prins Fredrik Adolf, som var Gustaf III:s yngste bror. Hon var beundrad redan av sin samtid. Ofta är det svårt att få fram porträtt av den tidens galanta damer. På sin höjd finns någon silhuettbild. Av henne finns däremot både ett porträtt och ett par etsningar av kända konstnärer. Etsningarna mångfaldigades och spreds bland många. De var kanske en motsvarighet till sena tiders idolbilder och filmstjärnor. Samtiden fängslades av denna förtjusande uppenbarelse, och detta har även eftervärlden gjort. Med rörande omsorg och oändlig möda har man lyckats fastställa hennes födelseår och födelseort samt givetvis allt annat, som är vetbart. I fråga om Sophie Hagman kan man verkligen tala om tjuskraft med lång efterverkan, och som ni märker har även jag fått en släng av denna efterverkan.

Man kommer den gamla tiden nära

Den sköna Aurora Königsmark med en fågel.
Den sköna Aurora Königsmark med en fågel.

Folk från hela Sverige drogs till Medevi. Ungefär ett århundrade tidigare fanns en annan skön kvinna där, nämligen Aurora Königsmarck, men när det gäller 1600-talet kan boningshusen eller platserna för boningshusen tyvärr inte utpekas.

Man kan förstå, att dessa sköna kvinnor drog folk (i synnerhet herrar) till Medevi brunn, medan de levde och vistades på platsen. Däremot är det mera märkligt, att de fortfarande drar folk till Medevi ett par århundraden efter sin död, men så går det till. Folk vill gärna fara till platser, där historiska personer har vistats eller bott. Man tycker sig på detta sätt komma dessa personer litet närmare. Framför allt – och det är viktigast – kommer man den tiden närmare, och det finns mycket mer att skriva om Medevi. Fortsättning följer.

Läs vidare

Gustaf Näsström, Det gamla Medevi: Kulturhistoriska anteckningar (1928, nya upplagor 1929 och 1978).

Lars O. Lagerqvist, Medevi Brunn 300 år: 1678-1978: Historia och byggnadsbeskrivning (Motala 1978, 196 rikt illustrerade sidor). På sidorna 149-150 avhandlas ”Gamla Granskogsbyggningen”, där Sophie Hagman bodde.

Ingemar Antonsson, Medeviguiden, 32 illustrerade sidor utan tryckår.

Carl Forsstrand, Sophie Hagman och hennes samtida: Några anteckningar från det gustavianska Stockholm (Sthlm 1911, 210 sidor. Av dessa sidor ägnas inte färre än 68 åt Sophie Hagman, och därtill kommer ungefär tre sidor med tillägg.) Trots all hans flit blev det inte Forsstrand förunnat att kunna fastställa år och plats för Sophie Hagmans födelse. Först 1926 var tiden kommen för A. Gynther att meddela, att hon var född i Eskilstuna 1758: A. Gynther, När och var föddes Sophie Hagman? artikel i: Personhistorisk tidskrift 1926.

Margareta Beckman, Aurora von Königsmarck, svenska bland fältherrar i stormaktstidens Europa (Sthlm 1998, 160 rikt illustrerade sidor. Aurora Königsmarcks vistelse i Medevi behandlas på sidorna 30-34.).

Arne Lindenbaum, Okrönta härskarinnor på Stockholms slott, Sthlm 1952, 251 illustrerade sidor. (På sidorna 104-116 behandlas Sophie Hagman och på sidorna 48-59 Aurora Königsmarck.)

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s