Medevi – sommarstaden med trevliga seder och bruk

Medevi brunn blev kurort 1678, och denna lilla sommarstad är alltså mer än 300 år gammal. Det lilla samhället är en välbevarad trästad från gamla dagar, och jag har skrivit om bebyggelsen i en tidigare artikel. Brunnsorten är dessutom ett samhälle, som sjuder av liv. Många trevliga seder och bruk har överlevt från tidigare århundraden.

Musik bidrar till hälsa och välbefinnande

Brunnsorkestern konserterar från Societetshusets veranda, men ännu har man inte kommit igång. Foto: Lars Gahrn.
Brunnsorkestern konserterar från Societetshusets veranda, men ännu har man inte kommit igång. Foto: Lars Gahrn.

Människan lever inte av bröd allenast, heter det i den heliga skrift. På samma sätt kan man säga, att människan botas icke av medicin allenast. Här på Medevi och andra brunns­orter vinnlade man sig om, att gästerna skulle ha det trevligt. Man lade stor vikt vid att gästerna skulle få höra glad och trevlig musik. Innan fonografen uppfanns 1877, kunde man lyssna till musik enbart genom att själv spela eller lyssna på en orkester. På Medevi bildades en brunnsorkester, som alltjämt dagligen gläder gästerna med sin musik flera gånger om dagen under högsäsong. Orkestern utgörs som regel av en mässingssextett. ”Det är intressant att notera, att Medevi Brunn hela tiden behållit den traditionella mässingssextetten, trots att den redan på 1920-talet blev omodern både inom militär- och amatörmusicerandet.” Dessutom använder sig musikerna av gamla, historiska instrument, som skiljer sig avsevärt från våra dagars mässingsinstrument. Det där låter härligt, och det är också härligt. Konserterna är högtidsstunder. Den som vågar låta bli att följa med sin tid har ofta en viktig uppgift att fylla. Musiken bidrar till hälsa och välbefinnande, och här får man något utöver det vanliga.

Högtstående populärmusik av äldre märke

Brunnsorkestern har ställt upp för Grötlunken. Längst fram står barnen med trianglar.
Brunnsorkestern har ställt upp för Grötlunken. Längst fram står barnen med trianglar.

Man spelar musikstycken från äldre tider. Från äldre skeden finns en stor rikedom av populärmusik, nu föga känd och nästan aldrig spelad. Medevi Brunnsorkester gör en stor och viktig insats genom att hålla detta kulturarv levande. Man har dessutom spelat in flera cd-skivor med musik från sin repertoar. De är väl värda att spridas i stora upplag­or. Detta är musik av hög klass. Vi behöver omväxling även i musiklivet. Här har brunnsorkestern en viktig uppgift att fylla. Äldre tiders populärmusik är väl värd att lyftas fram. Medevi har även en egen sångerska med klar och melodisk röst, nämligen Lisbet Gemzell, som har givit ut ett par cd-skivor (”Lisbet sjunger i Medevi” med inspelningar från 1999 och 2008 samt ”20 Klassiska vispärlor ur Den Svenska Sångboken” med sång av Lisbet Gemzell och gitarrackompanjemang av Ulf Lundin, inspelade 1997). Tydligen har gästerna lyssnat även till salutskott. Kvar från gamla tider finns även några äldre salutkanoner.

Morgonbön varje morgon

I brunnskyrkan förrättas morgonbön varje morgon.
I brunnskyrkan förrättas morgonbön varje morgon.

Till varje välordnat samhäl­le från äldre tider hör en kyrka. Även på Medevi Brunn finns en enkel kyrka, där morgonbön hålles varje morgon. Ibland har man konfirmandläger i Medevi, och konfirmanderna fyller ut många bänkar. Kyrk­bänkarna är visserligen hårda, men å andra sidan varar morgonbönen bara en kvart (och knappt det). I detta avseende har Medevi Brunn följt med sin tid. Går man till kyrkan, får man dessutom veta hur vädret blir. I taket hänger ett kyrkskepp i en grov tross, som töjs ut eller drar ihop sig allt efter luftfuktigheten. Om fören pekar mot altaret kommer solen att lysa. Vid vårt besök i augusti 2012 pekade fören mot ingången.

– Vad betyder det? frågade jag.
– Tyvärr kommer det att bli regn hela dagen.
Så skedde även.

Intresseföreningen Medevi Brunnsorkester

Om kyrkskeppets bogspröt pekar mot altaret, blir det solsken.
Om kyrkskeppets bogspröt pekar mot altaret, blir det solsken.

En ort med så rik historia som denna har även ett slags hembygdsförening, nämligen Intresseförening­en Medevi Brunn. Denna förening ordnar guidade vandringar genom områ­det. Man står bakom brunnsdrickningen. Man stöder brunnsorkestern och ”grötlunken”. Man arbetar för ett rikt kulturutbud på Medevi. Sist men inte minst har man ett ”Apoteksmuseum”, ett museum, som innefattar det gamla brunnsapoteket, men därutöver speglas också allt annat, som hör till orten och dess historia. Här kan man köpa vykort, böcker och annat, som är kopplat till Medevi, till exempel cd-skivor med inspelningar av brunnsorkestern och ett pin (en nål) med en avbildning av grötlunkens standar.

”Grötlunken” torde vara det mest kända och omtalade inslaget i brunnslivet. Varje kväll tågar brunnsgästerna runt området med musikkåren i spetsen. Orkestern spelar en marsch av Friedrich Zikoff. Marschen kallas därför här på Medevi för ”Grötlunken”.

Brunnsdrickningen

I brunnspaviljongen kan man alltjämt dricka brunn.
I brunnspaviljongen kan man alltjämt dricka brunn.

Nu har jag skrivit om allt utom om brunnsdrickning­en, som ju på en brunnsort borde vara huvudsaken. Brunnsvattnet har numera kommit i bakvattnet, om man får vitsa på detta sätt. Visst kan man alltjämt dricka brunn, och visst är det nyttigt med mineral­haltigt vatten. Redan från början betydde nog annat mer för många gäster. Sällskapsliv, vila, avkopp­ling från vardagen, god mat och läkarvård hade stor betydelse för välbefinnandet och trivseln. Sådana inslag i brunnslivet kunde givetvis leda till de sjukas tillfrisknande eller förbättring lika väl som själva brunnsdrickningen. För många var Medevi helt enkelt en trevlig semesterort, där man kunde träffa intressanta (och förhoppningsvis även trevliga) människor. För de sjuka var det säkerligen nyttigt, att på detta sätt få umgås med friska och glada människor. På sjukhus med enbart sjuka människor kan stämningen lätt bli tryckt och dyster. På Medevi var stämningen däremot glad och trevlig. Så är den än idag. Medevi är väl värt både ett och flera besök.

Läs vidare

Gustaf Näsström, Det gamla Medevi: Kulturhistoriska anteckningar (1928, nya upplagor 1929 och 1978).

Lars O. Lagerqvist, Medevi Brunn 300 år: 1678-1978: Historia och byggnadsbeskrivning (Motala 1978, 196 rikt illustrerade sidor).

Ingemar Antonsson, Medeviguiden, 32 illustrerade sidor utan tryckår.

Medevi Brunn: http://www.medevibrunn.se

Intresseföreningen Medevi Brunn: http://www.medevi.org

Medevi Brunnsorkester: http://www.medevibo.se

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s