Den svenska jultomtens fader hyllas på kyrkogården

Viktor Rydberg (1828-1895) är inte längre så stor som han varit, men han är inte bortglömd. Jag fick en påminnelse om både det ena och det andra, när jag strövade runt på Östra Begravningsplatsen i Göteborg torsdagen den 15 november 2012. Här finns ett väldigt mausoleum, ett murat gravkor, åt Viktor Rydberg och hans maka. Göteborg ville hedra en av sina stora män, och som stenhuggeriarbete är detta gravrum verkligen beundransvärt.

Ett mausoleum i förfall

Viktor Rydbergs mausoleum har försetts med en gallergrind. Man ser tre värmeljus. (Foto: Lars Gahrn.)

Viktor Rydbergs mausoleum har försetts med en gallergrind. Man ser tre värmeljus. (Foto: Lars Gahrn.)

Över ingången till gravkammaren sitter en porträttbyst av den döde diktaren, och på sidorna står kända rader ur hans dikter. När han avled år 1895 och många år därefter var Viktor Rydberg ett stort namn, och mausoleet är ett slags mått på hans storhet.

Östra Begravningsplatsen är dock – som många andra äldre kyrkogårdar – en anläggning i lätt förfall. De fram­stående män och kvinnor, som begra­vdes här, gravsattes som regel för länge sedan. Gravarna är nu inte alltid lika välskötta som i början. Detta märks även på Rydbergs mausoleum. Förgyll­ningen i gravkorets bokstäver är delvis borta. På dörren in till gravkammaren har någon börjat riva bort koppar-plåten. Framför kopparporten har man på senare tid satt upp en betydligt kraftigare gallergrind. En sådan finns även på några andra ställen på kyrkogården.

Romaner och forskning värderas nu lägre

Viktor Rydberg är nämligen inte lika stor som han var 1895. Hans romaner uppskattades av samtiden och långt senare, men sedan dess har mycket, oändligt mycket, skrivits, och väldigt mycket är bra mycket bättre än Rydbergs romaner. Hans teologiska utredning ”Bibelns lära om Kristus” (1862) blev mycket uppmärksammad (och omstridd) i hans samtid. Allmänt anser man dock numera, att en mer rättvisande boktitel vore ”Viktor Rydbergs lära om Kristus”. Något liknande gäller hans ”Undersökningar i germanisk mythologi” (I-II, 1886-1889), sammanfattade i ”Fädernas gudasaga” (1887). Ett mera rättvisande namn vore ”Viktor Rydbergs gudasaga”. Hans lärdom var stor, och eftersom hans fantasi var än större, seglade han snart ut i djärva tolkningar och luftiga förmodanden. Hans undersökningar i germansk mytologi uppskattades inte ens av samtiden. Även tidens mer gissningsglada forskare – ställde sig – med all rätt – kallsinniga eller avvisande.

Den svenska jultomtens fader

Mellan gallergrinden och den kopparbeslagna dörren står två värmeljus och en liten tomte. Den svenska jultomtens fader är inte glömd!

Mellan gallergrinden och den kopparbeslagna dörren står två värmeljus och en liten tomte. Den svenska jultomtens fader är inte glömd!

Hans dikter lever dock. Det är beklagligt att han ägn­ade så mycket tid och så mycken kraft åt ofruktbar forskning som han gjorde. Han var inte forskare utan diktare. En av hans mest kända dikter är Tomten (från 1881). Jämnt tio år tidigare hade han skrivit julsagan ”Lille Viggs äfven­tyr på julafton” (1871). I denna saga förekommer ”julvätten” (det vill säga jultomten), som far runt i bygden och delar ut jul­klappar. Viktor Rydberg är helt enkelt den svenska jultomtens fader. En påminnelse om detta fick jag på Östra Begravningsplatsen. Alla helgons dag hade infallit strax före min vandring (3/11). Mellan gallergrinden och den sargade kopparporten stod två värmeljus och en liten jultomte. Framför gallergrinden stod ett tredje värmeljus. Så länge som vi firar jul och har jultomtar, kommer Viktor Rydberg att förbli ett stort namn. Tack vare jultomten kommer han – mänskligt att döma – att förbli en stor diktare.

Läs vidare

Karl Warburg, Viktor Rydberg: En lefnadsteckning I-II, Sthlm 1900 (624 och 784 sidor, rikt illustrerade).

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s