Näckens staty i Säffle

Stanna gärna till i Säffle och ta en promenad genom stadskärnan. Under en kort vandring finns mycket att se. Vattentornet har en rik och tilltalande tegelornamentik. Vid tornets fot finns en gravhög, som på senare tid har kallats ”Olof trätäljas hög”. Mitt inne i samhället finns en sluss i Byälven, även kallad Säffle kanal. Här kan man slussa sig upp från Vänern till Byälven och Glafsfjorden.

Musik kring statyn

Näcken i Säffle. Foto: Lars Gahrn.

Näcken i Säffle. Foto: Lars Gahrn.

Tidigare drog man båtarna upp genom det strömmande vattnet till Byälvens lugnare vattenytor. Alltjämt forsar vattnet ganska vilt i den gamla älvfåran vid sidan av kanalen. I sådana vattendrag bodde näcken eller strömkarlen förr. Så trodde man förr i tiden. På Kanaltorget har man en staty av Näcken, utförd av bygdens egen son, skulptören Vitalis Gustafson (1888-1952). Näcken sitter i en vattenbassäng med vattenspel. Han spelar fiol, och när man kommer närmare, hör man det dämpade ljudet av fiolmusik. Detta ljudinslag gör utmärkt verkan och berikar upplevelsen av detta konstverk. Detta uppslag är något, som man bör ta efter på andra håll. Några dagar senare under augusti 2012 var jag och Niklas Krantz med om något liknande i Rottneros skulpturpark. Där finns en vattenkonst med skulpturer av Carl Milles. På givet klockslag börjar musik att spela. Med nutida teknik blir det allt lättare att ordna sådant. Vi kan bara hoppas, att sådana inslag blir vanligare. Konstverket fick sin musik tack vare ett medborgarförslag.

Statyn tillkom enligt uppgift 1951 men kom på plats först 1954. Den är ett betydande konstverk. Det finns kraft i kroppen, men konstnären har ändå kunnat fånga den mjuka rörelse, som finns i en fiolspelare. Konstverket har blivit folkkärt. Förr gick alla elever, som hade gått ur årskurs nio, ett varv runt Näcken och slängde en slant i bassängen, för att detta skulle bringa tur.

Långhårig näck

Näcken i Säffle är avbildad med långt hår, helt naken och med fiol i händerna. Här som på andra håll har Ernst Josephsons kända målning Strömkarlen (tillkommen 1881-1884, i flera utföranden) utövat ett bestämmande inflytande. Det långa håret för tankarna till strömmande vatten och kan kanske förklaras på detta sätt. På samma sätt avbildas strömkarlen med långt böljande skägg i Trollhättan. Flodgudar och havsgudomligheter avbildades i allmänhet med skägg av de gamla grekerna och romerna.

Svenska näckar var välklädda

Näcken är avbildad helt naken. Enligt gammal nordisk folktro var dock även vattnets väsen välklädda. De liknade den tidens herremän och kvinnor av högre stånd. Greker och romare avbildade emellertid vattnets gudomligheter helt nakna. Alltifrån renässansen tog konstnärerna efter de grekiska och romerska föredömena. Följaktligen avbildades under 1800- och 1900-talen även den svenske näcken eller strömkarlen helt naken. Jag har skrivit om dessa olika sätt att avbilda vattenväsen i tidskriften Medusa för många år sedan. (Lars Gahrn, Nakna näckar och välklädda, artikel i Medusa, Svensk antiktidskrift, 4/1999 s. 2-9.)

Näcken spelar i Mölndals ström

Om näckar kunde hålla till i Byälven i Säffle, gällde detta i än högre grad om de höga Mölndalsfallen. Axel Möndell berättar om strömkarlen i Mölndals ström:

Näcken i Säffle. Foto: Lars Gahrn.”Näcken skulle ha bott i sjöarna och i lugnvatten nedanför forsarna, under det att strömkarlen alltid uppehöll sig i strömmarna, såsom framgår av namnet. Emellertid påstå de gamle i kvarnbyn, att mitt i strömmen i Mölndalsån uppehöll sig för en åttio år tillbaka ett dylikt väsen, som ibland under stilla nätter hördes spela, sittande på ett berg mitt i strömmen. Det skulle vara under månklara kvällar och särskilt under torsdagskvällarna. Han var en mästare utan like att spela, och man fick en oemotståndlig längtan till att dansa efter dessa underbara toner.

Mjölnarna från det gamla kvarnväs­endets dagar, som under nätterna fingo sköta sina kvarnar och mäld, och som då blevo i tillfälle att se dylika saker, ha berättat detta med den sannskyldigaste min i världen. Då musiken hållit på en stund, kommo en mängd svarta hundar upp ur vattnet och började dansa på berget runt omkring den underlige spelmannen. Men rätt som det var, försvunno alla i djupet och man fick kanske vänta en vecka eller så, innan samma underliga företeelse återigen upprepades.”

(Axel Möndell, Från det gamla Mölndal, 1935, s. 168-169.)

Näckens utseende är standardiserat

Näcken i Säffle. Foto: Lars Gahrn.Berättelsen är en nedteckning av en berättelse, och den är inte en beskrivning, avsedd för en konstnär, som skall måla en bild av näcken i Mölndalsfallen. Så till exempel får vi inte veta vilket instrument, som näcken spelade. Vi får inte veta, om han hade skägg eller långt hår. Om klädsel eller frånvaro av klädesplagg finns inte ett ord. År 1990 ordnade Mölndals stadsmuseum en musikutställning, kallad ”Från näckens polska till rockens roll”. Konstnärinnan, som skulle måla näcken i Mölndalsfallen, gjorde det enkelt för sig och tog Ernst Josephsons målning som förebild. Näckens utseende är alltså i våra dagar standardiserat. Ernst Josephson var den, som slutgiltigt standardiserade näckens utseende.

Fram för en staty av näcken i Mölndal!

Visst vore det roligt, om vi Mölndalsbor kunde vara lika företagsamma som invånarna i Säffle! Vore det inte lämpligt att sätta en staty av näcken i någon blivande park inom Papyrusområdet? Antalet svenska konstnärer, som kan åstadkomma en godtagbar avbildning av näcken, har visserligen minskat, men det behöver inte hindra. Eftersom näcken numera är standardiserad, kan man ju gjuta av någon annan staty av honom.

Läs vidare

Claes Åkerblom, I Säffle spelar Näcken, artikel i: Värmländsk kultur, nummer 2, 2011.

Ett tack till värmlandskännaren Peter Funke för värdefulla underrättelser och hänvisningar!

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s