Tillbedjande änglar på ett kläde i Fässbergs kyrka

Fässbergs kyrka hyser många konstskatter, och ännu har man nog inte sett allting. Jag döptes i Fässbergs (då Mölndals) kyrka år 1953 och har varit där ofta alltsedan dess, men vid jubileumsgudstjänsten på domsöndagen 2012 hade kyrkans folk plockat fram en del föremål, som förevisades. Några av dem hade jag aldrig under mina 59 år i kyrkan sett.

Frälsaren framhävs

Klädet från Fässbergs kyrka. Foto: Lars Gahrn.

Klädet från Fässbergs kyrka. Foto: Lars Gahrn.

Där fanns ett kläde med två änglar, som knäböjde på var sin sida av en sinnebild för Jesus Kristus. Det visade sig, att även kyrkans folk hade ofullständiga kunskaper om detta vackra kläde. Komminister Linda Thunberg påpekade emellertid, att detta skulle kunna vara ett predikstolskläde, men att konstverket är alltför stort för Fässbergs predikstol. Frågan blir därför: Till vad har detta konstverk använts? Textilkonservator Lotti Benjaminson menar, att det rör sig om ett predikstolskläde, men att det skulle kunna vara ett läktar­skrankskläde. Hur som helst omnämns konstverket inte i inventarieförteck­ningarna. Hon tidfäster klädet ungefär­ligen till 1800-talets två sista årtionden.

I mitten av klädet finns en sinnebild för Gud. Det är en gul sol med strålar eller lågor runtomkring. Inuti solen står bokstäverna IHS, en förkortning för de latinska orden Iesus Hominum Salvator, som betyder ”Jesus, människornas frälsare”. Mitt på bokstaven H går ett kors upp. Samma sammanställning av IHS och ett kors finns inne i Serafimerordens kraschan. I övrigt liknar klädets sol dock inte denna kraschan. Solens översta lågor övergår i ett kors. Solen sitter fast på en stång, som står i en fot. Från stången utgår fyra ax och fyra långa blad.

Stark biblisk förankring

De tillbedjande änglarna i Karlstads domkyrka. Foto: Lars Gahrn.

De tillbedjande änglarna i Karlstads domkyrka. Foto: Lars Gahrn.

Bildens innehåll är mycket genomtänkt och tänkvärt. I Bibeln står ljuset för Gud, och även solen används i detta bildspråk. Profeten Malaki skrev: ”Men för eder I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp, med läkedom under sina vingar” (Matt. 4:2). Jesus själv sade: ”Jag är världens ljus” (Joh. 8:12). Axen och bladen visar, att solen lockar fram växtligheten. De båda korsen och bokstäverna IHS understryker, att Gud har uppenbarat sig genom frälsaren Jesus Kristus. Aposteln Johannes skriver: ”Ingen har någonsin sett Gud, den enfödde sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.” (Joh. 1:18.) Detta har man tagit fasta på: Jesus Kristus är Guds uppenbarelse bland människorna. Därför används två kors och IHS, när man vill skapa en sinnebild för Gud.

Symboler i stället för bild av Gud

Bilden på klädet är en spegling av sin tid. Ännu under 1600-talet och förra hälften av 1700-talet framställde man i konsten ofta Gud eller Fadern som en äldre man med skägg, och den himlafarne Frälsaren avbildades ungefär som den jordiske Jesus. Senare tog man dock fasta på apostelns ord: ”Ingen har någonsin sett Gud”, och man begrep att vi människor nog inte kan göra oss en bild av hur Gud ser ut. Därför började man istället använda sinnebilder eller symboler för Gud. Klädet i Fässbergs kyrka är ett vackert exempel på denna strävan att framställa Gud genom passande sinnebilder.

Tillbedjande änglar i domkyrkor

Sergel har skulpterat änglarna och det syns. De är kraftfulla och uttrycksfulla.

Sergel har skulpterat änglarna och det syns. De är kraftfulla och uttrycksfulla.

Gudssymbolen tillbedes av två knäböjande änglar. Herren finns i himlen och omges av serafer (alltså änglar). Det kan man inhämta i profeten Jesajas bok (Jes. 6:1-3). Konstnären har dock haft sina förebilder på betydligt närmare håll. I Karlstads domkyrka finns över altaret ett kors och på ömse sidor om detta finns två knäböjande änglar, utförda av den store bildhuggaren Johan Tobias Sergel. (Valter Lindström, Karlstads domkyrka: Vägledning, 1974 s. 24 och 30, 7, 8, 13, 17, 21, 23.) Men inte behöver man gå så långt som till Karlstad i jakten efter förebilder! I Göteborgs domkyrka finns som altarprydnad ett förgyllt kors omgivet av två tillbedjande änglar. De båda änglarna räddades ur den hemska domkyrkobranden 1802, då bland annat John Hall den äldres kista förstördes av elden. (Hans-Olof Hansson, Göteborgs eller Gustavi domkyrka: Tre domkyrkor under 375 år, 2008, s. 12, 15 och femte planschsidan.)

Fot och stång behövs ej i himmelen

Änglarna finns i nischer som statyerna i ovala vestibulen på Gunnebo.

Änglarna finns i nischer som statyerna i ovala vestibulen på Gunnebo.

Den okände konstnären har onekligen skapat en vacker och genomtänkt bild. Molnet under änglarna och själva änglarna visar, att klädet avbildar tillbedjan i de himmelska höjderna och inte på jorden. Här nere på jorden behöver en symbol för Gud både fot och stång för att stå upp, men rättfärdighetens sol i himmelen behöver inte något sådant. På detta sätt blir bilden på klädet en påminnelse om hur lätt vi kommer till korta, när vi i ord eller bild försöker skildra eller gestalta himmelska begrepp eller storheter.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Tillbedjande änglar på ett kläde i Fässbergs kyrka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s