Minnesstenens dolda budskap

Kungälv har många sevärdheter, men när man står inför minnesstenen på Fästningsholmen, bör man ha förmåga att läsa mellan raderna. Över Fästningsholmen gick förr södra huvudinfarten till Kungälv och därmed till Bohuslän. Minnesstenen har ett mycket iögonenfallande läge vid vägen. Vad har stenen att meddela?

Kriget omnämns inte

Minnesstenen i Kungälv har dubbel manshöjd. Foto: Lars Gahrn.

Minnesstenen i Kungälv har dubbel manshöjd. Foto: Lars Gahrn.

På stenen står med stora bokstäver (versaler): ”År 1101 möttes enligt hävderna Nordens tre konungar vid älven att slita tvister och främja fred. Fornminnessällskapet Vikarvet reste stenen år 1940.” År 1101 möttes de tre konungar vid älven för att sluta fred efter en tids krig, som hade utlösts av Norges mycket krigiske konung Magnus barfot. (Se Lars Gahrn, Magnus Barfot, Margareta fredkulla och kampen om Dalsland, artiklar i: Hembygden 2001 och 2002, årsbok för Dalslands Fornminnes- och Hembygdsförbund.) Den uppmärksamme läsaren ser dock, att detta krig inte omnämns eller ens antyds på minnesstenen. Allt som omnämns är mötet och underhandling­arna, som gick ut på att ”främja fred.”

Icke krig utan förhandlingar bör prisas

Varför restes stenen just år 1940? Den uppmärksamme läsaren förstår snart, att den inte restes på grund av något jubileum. År 1940 hade 839 år förflutit sedan mötet hölls. Antalet år är som synes mycket ojämnt.

Året 1940 säger dock läsaren mycket. Andra världskriget hade brutit ut. Den 9 april detta år hade tyskarna trängt in i Danmark och Norge och börjat ockupera våra broderländer i väster.

Därmed klarnar det. Fornminnessällskapet Vikarvet har på ett stillsamt och försiktigt sätt tagit avstånd från kriget. Världens härskare bör inte föra krig utan istället ”slita tvister och främja fred”. Det är denna verksamhet som förtjänar att framhållas. Det är denna verksamhet, som är värd minnesstenar.

Skandinavismen – riktad mot Tyskland

Även de tre kungarna, som möttes 1101, har fått ett minnesmärke.

Även de tre kungarna, som möttes 1101, har fått ett minnesmärke.

Minnesstenens invigning redovisas i Bohusläns Fornminnes- och Hembygds­förbunds Årsbok Vikarvet 1940-1942 (Lysekil 1942, s. 95-97). Minnesstenen avtäcktes vid sällskapets årsting (eller årsmöte) i Kungälv så sent som den 16 november under året 1940. Årsmötet ”öppnades av sällskapets styresman James Svensson, som därvid framhöll att Vikarvet, då det nu håller sitt 25:e årsting, velat resa stenen som ett synligt tecken på den nordiska samförståndsvilja och gemenskaps­tanke, som kan spåras genom århund­raden tillbaka. Avtäckningen av minn­esstenen förrättades av sällskapets hedersordförande, landshövding Malte Jacobsson, som därvid bl. a. framhöll att stenen utgör ett minnesmärke över nordiska fredssträvanden och ett löfte om framtida gemensamhetsvilja.”

Som vi ser var de två talarna sällsynt samstämda. Båda framhöll, att stenen skulle minna om ”samförståndsvilja” eller ”fredssträvanden”, alltså om vilja till fred och fredlig samvaro. Båda framhöll likaså de nordiska ländernas ”gemenskapstanke” eller ”gemensamhetsvilja”. Det kan synas oss mycket oskyldigt att framhålla de nordiska ländernas samhörighet, men så var det inte då.

Tyskland hade ockuperat både Danmark och Norge den 9 april samma år. Tyskarna såg givetvis helst, att svenskarna så litet som möjligt brydde sig om sina grannländer. För tyskarna var skandinavismen, den nordiska samhörig­hetskänslan, förhatlig. De ville ersätta den med ”den storgermanska ödesgemenskapen” (”die grossgermanische Schicksalsgemeinschaft”), alltså en allgermansk samhörighetskänsla. Skandinavism eller nordisk samhörig­hetskänsla uppfattade tyskarna – helt riktigt – som riktad mot Tyskland. Så var det också. Skandinavismen växte fram till stor del beroende på det tyska hotet mot Danmark under 1840-, 1850- och 1860-talen. (Se Magnus Alkarp, Det gamla Uppsala: Berättelser & Metamorfoser kring en alldeles särskild plats, Uppsala Universitet 2009, s. 355-356.) Här i Kungälv framhävde man allt det, som tyskarna inte ville höra talas om: fredsträvandenas höga värde och nordisk samhörighet.

Stenens budskap är riktat mot nazismen

På de tre kungarnas minnesmärke fortsätter man på samma tema, som minnesstenen tog upp.

På de tre kungarnas minnesmärke fortsätter man på samma tema, som minnesstenen tog upp.

Vad gäller alla slags texter, även minnesstenar, skall man alltså läsa både på raderna och mellan dem. Det lönar sig. Ju längre tillbaka man kommer i tid­en, desto försiktigare var man. Yttrandefriheten och även åsiktsfriheten var inskränkta genom både lagar och förordningar. Dessutom fanns grupptry­cket. Under andra världs­kriget drevs försiktigheten mycket långt. ”En svensk tiger”, hette det. Tigern morrade inte, men ibland kunde den ändå på ett förstulet sätt ge uttryck för sitt missnöje. Minnesstenen i Kungälv har ett budskap, som är riktat mot nazismen. Det begrep man givetvis i vida kretsar då, när känsligheten för nyanser var större, men i våra dagar går den inlindade udden i inskriften de flesta läsare förbi.

I Kungälv har man fortsatt med skandinavismen eller nordismen. Där finns som bekant (sedan 1947) Nordiska folkhögskolan. Från tysk synvinkel skulle det ha varit bättre med en ”storgermansk folkhögskola”, men ingen har haft tankar åt det hållet.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Minnesstenens dolda budskap

  1. Hej Lars. Årtal är inte min ´grej´, men så INTRESSANT och LÄRORIKT, för att inte säga ´till varnagel´ för de flesta i både stort och smått! I våra historieböcker fordom var ´de Högste´ antingen onda eller goda, jfr Christian Tyrann/Den Gode m.fl. Numera skönjer man/jag många gråtoner mellan svart och vitt vad gäller handel och vandel. Detta är på något sätt ´befriande´
    i tanken att de även de Stora Männen framställs ha varit mänskliga, att de också hade fel och brister i all sin höghet. Tack för intressant läsning ännu en gång hälsar vänligt Ulla Enalid Thomsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s