Folklivet i Jämtland, skildrat av en man bland folket

”Jo, därom kan jag ge besked,
om herrn så vill, ty jag var med.”

Orden är fänrik Ståhls enligt Johan Ludvig Runeberg, och nog lyssnar man hellre till en sagesman, som själv hade varit med, än till en, som återger vad han har läst eller hört av andra.

Ol Pålsa – en folklivsskildrare

Olof Pålsson (Ol Pålsa), hans gård och hans kyrka är med på bokens omslag.

Olof Pålsson (Ol Pålsa), hans gård och hans kyrka är med på bokens omslag.

Vad gäller folklivet i Jämtland har vi nu ett kronvittne i bonden Olof Pålsson (Ol Pålsa) i Gåxsjö. Olof Pålsson (1840-1925) var mångsidig och kom att under sitt långa liv vara verksam som bonde, handelsman, gästgivare, samlare, donator och stenristare. Han kommer dock att gå till historien främst som folklivsskildrare, ty under 2012 utgavs hans utförliga skildringar av sina egna upplevelser och av andra bönders levnadsförhållanden i Jämtland under hans egen tid och så långt mannaminne räckte tillbaka i tiden. Boken heter: Olof Pålsson i Gåxsjö, Ol Pålsa Krönika – om folklivet i Jämtland under 1800-talet. Redaktör: Tage Levin (Passionista Förlag 2012, 411 rikt illustrerade sidor).

En rakryggad personlighet

Ol Pålsa hugger in bokstäver i en av sina minnesstenar.

Ol Pålsa hugger in bokstäver i en av sina minnesstenar.

Tyvärr är det helt omöjligt, att i en kort anmälan göra denna bok rättvisa. Den är omfattande till omfånget och mångskiftande till innehållet. Den ger ett rikt urval av väl skildrade händelser och förhållanden samt många prov på författarens kärva och fasta livssyn. Ol Pålsa är nämligen både troende och kyrklig. Det sticker han inte under stol med. Hans kristna tro genomsyrar allt han skriver. Han moraliserar mycket ofta, och man har all anledning att ge akt på vad han skriver. Hans uppfattningar är genomtänkta och beaktans­värda. Man möter i boken inte bara folklivet i Jämtland utan även en stark och rakryggad personlighet.

Bra språk och egen stavning

Ol Pålsa uttrycker sig bra. Hans språk är alltid klart och tydligt. Stavningen har emellertid sina brister. På sitt sätt är dock även hans stavning kulturhistoriskt intressant. Den vittnar om språkuppfattning och utbildning hos en allmogeman i Jämtland. Vad gäller förmåga att uttrycka sig klart och redigt överträffar han de flesta av dagens skolungdomar. Klokt nog har utgivarna behållit Ol Pålsas egen stavning. Den försvårar endast undantagsvis läsningen. I stället ger den en betagande tidsfärg åt hans skildring.

Omfattande redigeringsarbete

När han skrev ner sin stora skildring, kom uppgifter ibland om varandra. Vissa omtag­ningar blev det också. Vid utskriften och tryckningen har man därför fört samman de avsnitt, som behandlar samma ämne, och upprepningar har uteslutits. I innehållsförteck­ningen har utgivaren dock markerat dessa ändringar. Man får därför veta hur hans egna utskrifter ser ut och ter sig. Detta är mycket pietetsfullt gjort. Även på detta sätt kommer vi upptecknaren litet närmare än vi annars skulle ha gjort.

Runstensristarnas efterföljare

Några av Ol Pålsas minnesstenar. Text i bild: Stenen i Yxskaftkälen överst invigdes år 1924, den i Raftsjöhöjden nedan är osignerad och den i Ottsjön till vänster restes år 1924.

Några av Ol Pålsas minnesstenar.

Författarens vilja att dokumentera historien stannade dock inte vid uppteckningarna. Han skänkte många föremål från bondekulturen till friluftsmuseet Jamtli i Östersund, och på sin ålderdom började han rista minnesstenar. På så vis blev han en sentida efterföljare till de gamla runstensristarna på vikingatiden. Det sista arbete, som han utförde var att rista en minnessten vid Offerdals kyrka. Han var då inemot 85 år gammal. Stenen blev färdig, men strax därefter avled ristaren. Nu har hans barnbarnsbarn givit ut hans krönika som ett äreminne över denne jämtländske folklivsskildrare och patriark. Här finns mycket att hämta för många.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s