Föret – en försvunnen fjärd

Någon gång under vikingatiden utkämpades det stora slaget på Fyrisvallarna mellan svearna och danska vikingar. Tiden är fattig på källor, men slaget har satt spår i skaldediktning, runstensinskrifter och sagodiktning. Sentida historiker har velat tidfästa slaget till omkring 983 efter Kristus.

En stor sjö har blivit liten

Karta över Föret, när det var som störst.

Karta över Föret, när det var som störst.

Söder om Uppsala finns två sjöliknande utvidgningar av Fyrisån, nämligen Övre och Nedre Föret. Som sjöar betraktade är de obetydliga och vittnesbörd om att stora sjöar kan bli mycket små. Arkeologen docent Mats G. Larsson och ortnamns­forskaren professor Staffan Fridell har utrett, hur en stor sjö eller fjärd har blivit rena rama obetydligheten, och hur ett vida känt ortnamn har fallit in i obemärktheten. De har tillsammans skrivit en artikel i tidskriften Namn och Bygd 2011. Den är av stort intresse även för oss Mölndalsbor, ty samma utveckling har drabbat också Mölndal.

Den stora fjärden Föret

I det platta landskapet Uppland, Sveriges plattaste landskap, har landhöjningen åstadkommit stora och omvälvande förändringar. I och med att landet förr låg lägre, stod vattnet tio meter högre omkring år 400 och fem meter högre omkring 1200. Vid Uppsala fanns då en lång och bred fjärd, som gick från sydost mot nordväst. Hela denna fjärd har kallats Föret. De båda forskarna fann nämligen ortnamnet Förisäng på fyra olika platser runt denna stora fjärd, och själv kunde jag bidra med ett femte. Även området vid Mora sten kallades Förisäng. Dessutom finns Forkarby. Fjärden var som mest drygt tre mil lång och en till ett par kilometer bred. Ungefär mitt på fanns en lång sidofjärd, som gick mot norr. På den bifogade kartan markerar mörkblå färg utbredningen omkring år 400 efter Kristus och ljusblå färg utbredningen omkring år 1200.

Här har man farit

Docent Mats G. Larsson.

Docent Mats G. Larsson.

Vad betyder då detta namn? En vanlig läsare tänker nog omedelbart på ordet före, väglag för skidåkning. Då är han inne på rätt spår! (Ursäkta vitsen.) Detta är samma ord, och i botten ligger ordet fara, alltså färdas. I vilken bemärkelse har man farit här? Där går meningarna isär. Man har tänkt på fara i betydelsen vada och i betydelsen segla med fartyg. Fridell och Larsson lägger fram vägande sannolikhetsskäl för uppfattningen, att man har seglat eller rott med fartyg, och att fjärden har fått namn härav. Vadande kräver grunda vatten närmast stränderna, men då namnet uppstod, har fjärdens stränder varit branta och olämpliga för vadande.

Många farleder genom Uppland

För en tronkrävare, som kom med en flotta, var detta en utmärkt farled. Här kom man med sina fartyg rakt in i landskapets mitt. Man kunde genomföra ett anfall mot inlandet utan att behöva lämna sina skepp. Även för den tidens upplänningar eller svear var det högst lämpligt att färdas med skepp inom landskapet. Föret var en av flera fjärdar eller andra farleder, som korsade landskapet. Om man färdades till lands, kom man snart fram till breda farvatten, som man måste korsa. Bättre var det då att segla med skepp genom landskapet. Namnet på den stora fjärden Föret har därför rimligtvis varit välkänt vida omkring. Staffan Fridell och Mats G. Larsson har gjort en värdefull insats genom sin utredning om Föret, den försvunna fjärden, som alltjämt går igen i ortnamn och fornhistoria.

Vad hette fjärden eller fjorden i Mölndal?

Professor Staffan Fridell.

Professor Staffan Fridell.

Mölndal består av lågland med berg runtom. Här har förhållandena varit likartade. Mölndals centrum och kringliggande kvarter samt hela Fässbergsdalen och dalgången vid Krokslätt har varit en fjord av Västerhavet. Vad kan denna fjord ha hetat? Vid fjorden låg byn Fässberg. I det näst äldsta belägget för detta namn (från 1294) står senare leden i flertal. Där omtalas alltså Fässbergen. Har man kanske sagt att man befann sig bland Fässbergen, när man befann sig på denna fjärd? Vattendragen i Fässbergsdalen kallas Kvillen, och namnet är belagt redan 1691. De kallas också Ävan. Bäcken, som kommer från Kållered och förenar sig med Mölndalsån, kallas Ävabäcken eller Ävaån. Namnet Ävjan är belagt alltifrån 1709. I Mölndal har vi alltså några namn att fundera över, men några säkra slutsatser kan inte dras. Jag har dock velat föra upp frågan på dagordningen. Försvinner en fjord, försvinner även dess namn. Fridells och Larssons redogörelse visar dock, att kända namn icke försvinner utan att lämna spår efter sig. Vem hittar spåren i Mölndal?

Läs vidare

Mats G. Larsson och Staffan Fridell, Föret, Föresäng och Forkarby, Namn och Bygd 2011 (s.95-108).

Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III. Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, Gbg 1932 (s. 63,142 och 144).

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s