Johan på Gårda – en västgötsk åkare som blev diverseentreprenör

Särskiljande namn behövdes

Johan på Gårda, porträttfotografi.

Johan på Gårda, porträttfotografi.

Johan Johansson fick namn efter stadsdelen Gårda i Göteborg (då Örgryte kommun) och blev ”Johan på Gårda”. Han började emellertid sin livsresa långt uppe i Skaraborgs län, i Främmestads socken mellan Troll­hättan och Vara. En av hans söner skulle långt senare ta sig efternamnet Främme. Johan Johansson föddes 1873 på torpet Skogsbo, som lydde under baron Hierta på Främmestads herrgård. Baronen tyckte, att han hade alltför många Johanssöner omkring sig, och han hade svårt att hålla reda på dem. Därför gav han Johans bröder efternamnet Skoglund (efter torpet Skogsbo). Johan hade redan 1886 flyttat till Västra Frölunda strax sydväst om Göteborg och berördes därför inte av baronens namnbyte. På Gårda i nuvarande Göteborg (då inom Örgryte kommun) hade Johan en morbror, som var åkare. Johan fick anställning hos honom 1889. I Göteborg fanns dock oändligen några fler Johanssöner än i det skaraborgska Främmestad. Här nere behövdes särskiljande namn långt bättre än i Johans hemsocken. Göteborgarna gav honom därför namnet ”Johan på Gårda”. Själv skrev han sig alltid Johan Johansson, och så står det på hans gravsten. Företagsnamnet ”Gårda Johan” infördes först 1977, mer än ett århundrade efter grundarens födelse och många år efter hans död. Johan på Gårda var en enkel och anspråkslös man, och trots sina framgångar förhävde han sig aldrig.

Man flyttade till släktingar

Om denne arbetsamme, hederlige och framgångsrike företagare har Roger Andersson skrivit en faktaspäckad och mycket läsvärd bok: Roger Andersson, Johan på Gårda och lite till… (2013, 185 sidor, rikt illustrerade, på titelsidan enbart: Johan på Gårda). Roger Anderssons företagshistorik har mycket att ge åt många. Här får man inblickar i hur det gick till, när folk från landsbygden flyttade till städerna. Man flyttade ofta dit, där man hade släktingar och vänner, som kunde ta emot och hjälpa till rätta under den första och besvärligaste tiden. Senare skulle Johan på Gårda anställa många inflyttare från de gamla hemtrakterna. Roger Andersson uppmärksammar och framhåller det skaraborgska inslaget i företaget. På Gårda kom Johan att bo granne med bland andra den unga flickan Matilda Martinsdotter från Hålanda (mellan Lödöse och Gräfsnäs). De kom senare att gifta sig. Avståndet mellan Johans Främmestad och Matildas Hålanda är betydande, men folk från de båda församlingarna hade nog det gemensamt, att de ansåg sig vara äkta västgötar, och att de inte betraktade göteborgarna som västgötar annat än i geografisk bemärkelse. Med andra ord: hur vanligt var det att västgötar sökte sig till varandra i den stora staden? Att döma av Johan på Gårda och hans verksamhet har detta sätt att klara sig fram varit mycket vanligt och betydelsefullt.

Dålig lönsamhet inom åkeribranschen

Johans söner Arnold och Ragnar, fotograferade på en långkärra. I bakgrunden deras hem på Örngränd.

Johans söner Arnold och Ragnar, fotograferade på en långkärra. I bakgrunden deras hem på Örngränd.

Efter några år som dräng på landsbygden blev Johan åkaredräng hos morbrodern på Gårda. År 1895 startade han och en kamrat ett eget åkeri. Göteborg hade gott om åkerier. Varför kunde just Johan på Gårda förvandla sitt åkeri till ett storföretag? Roger Anderssons bok avslöjar nyckeln till fram­gång, och det visar sig, att åkeriet snarare var nyckeln, som låste upp dörren för annan verksamhet, än själva orsaken till framgångarna. Omkring 1920 satt Johan på Gårda och räknade samman genomsnittliga utgifter för varje häst och genomsnittliga inkomster för varje häst. En häst kostade 4726 kronor om året och drog in 4485 kronor. Varje häst skulle alltså gå med 241 kronor i underskott. Så var väl knappast fallet. Det måste rimligtvis ha funnits sätt att minska omkostnaderna, men vinstmarginalerna har inte varit stora. Hästdragna vagnar och kärror kunde inte ta stora tyngder eller mängder gods. En kärra med en häst framför kallades ”kubikkärra” och kunde alltså ta ungefär en kubikmeter packat gods. En hästkraft är som bekant inte mycket, och hastigheten var obetydlig. Möjligheten att förbättra insatserna var små. Man kunde skaffa större och starkare hästar, och man kunde försöka förbättra kärror och vagnar. Som Roger Andersson visar arbetade Johan på Gårda med åtminstone den senare möjligheten. Ett brev från 1921 visar, att han satte kullager i hästkärrornas nav. Därmed gick hjulen så mycket lättare, att varje häst kunde ta två kubikmeter mot tidigare bara en och en halv kubikmeter. Därmed kunde förtjänsten höjas med minst 1500 kronor om året. Bilen öppnade nya möjligheter, och Johan på Gårda köpte sin första lastbil 1919. Då hade han emellertid varit verksam inom branschen i nästan 25 år. Han hade gjort sitt företag stort utan att vare sig kullager eller lastbilar. Roger Andersson redovisar på ett mycket förtjänstfullt sätt åkeribranschens förutsättningar, utvecklingsmöjligheter och vidareutveckling. Just Johan på Gårda utnyttjade utvecklingsmöjligheterna fullt ut.

Åkeriet – en språngbräda till annat

Johan på Gårda inspekterar anläggningen av en fotbollsplan omkring 1929. I bakgrunden ses Gibraltarvallen.

Johan på Gårda inspekterar anläggningen av en fotbollsplan omkring 1929. I bakgrunden ses Gibraltarvallen.

Nyckeln till hans stora framgångar tycks ha varit, att han hela tiden gick ett steg längre. Andra åkare nöjde sig med att köra sprängsten, schaktmassor, jord till anlägg­ningar och rivningsmassor. Johan på Gårda övergick så småningom till att låta sina mannar även spränga berg, schakta för husbyggen, utföra anläggningsarbeten och riva hus. De flesta åkare nöjde sig med att vara åkare, men han blev även entreprenör. År 1958 sade han i en intervju: ”Varje rivning är liksom ett äventyr – se det går aldrig att beräkna i detalj på förhand, varken ekono­miskt eller tekniskt. Så rivningsjobben släp­per jag inte ifrån mig – och inte schaktningarna heller, för det är också skoj”. Han var nyfiken på nytt och ville pröva på. Han blev ett slags diversearbetare, och givetvis måste han ha haft näsa för vad som var lönsamt. Andra åkare körde sand och grus. Han skaffade sig egna sandtäkter, bland andra Lackarebäcks grusgrop i Mölndal. Johan på Gårda både körde och sålde sand. Utvecklar man annan verksamhet, är åkeriet inte längre livsnödvändigt. Företaget Gårda Johan finns fortfarande, men år 1995, jämnt 100 år efter starten, avvecklades åkeridelen. Försäljningen var visserligen ett brott med historien och ursprunget, men den kan ändå sägas ha skett i Gårda Johans anda. Han hade verkligen visat sig vara anpassningsbar i en föränderlig värld. Men Johan på Gårda var människa han också, och hans anpassningsförmåga hade sina gränser. År 1919 köpte Johan sin första lastbil. Med detta fordon brakade Johan in i Gårda Fabriker. Efter denna olyckshändelse fortsatte visserligen övergången till lastbilar, och år 1938 sålde han sin sista häst, men Johan på Gårda satte sig aldrig själv bakom ratten igen. Han lät sig köras runt av privatchaufförer. Han var angelägen om att företaget skulle utvecklas med tiden, men själv gjorde han i vissa avseenden halt.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

2 thoughts on “Johan på Gårda – en västgötsk åkare som blev diverseentreprenör

  1. Min morfars pappa hette Johan Rickard Svensson och hade (enligt min mormor) åkeriverksamhet på Gårda. Kan han ha varit Gårda Johans morbror? Det kan ju ha funnits flera åkare på gårda. Min morfar var född i slutet av 1800-talet och mormor 1901.
    Mormor berättade att hennes svärfar körde de fina damerna från Örgryte när de ville in till stan. En dam ville alltid ha den vita hästen.

    • Tack för värdefulla uppgifter. Tyvärr känner jag inte släktskapsförhållandena, men bokens författare kan nog reda ut begreppen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s