Flicka i 50-talets Lindome

Flickors uppväxt på 1950-talet kunde vara mycket olik flickors uppväxt på 2010-talet. Känslorna och puberteten var dock desamma. Nu kan vi få ta del av en flickas mognande till kvinna i Lindome på 1950-talet. Författarinnan heter Ulla Enalid Thomsen och hette Carlsson som barn. Hon är yngre syster till Bo Göran Carlsson, som tidigare har skildrat sitt barndomshem och sin ungdom i Lindome.

Den inre världen

Författarinnan vid åtta års ålder.

Författarinnan vid åtta års ålder.

Kanske skulle man kunna tro, att boken så att säga redan är skriven av brodern, men så är det inte. Vi har nu fått två helt olika böcker. Bo Göran Carlsson skildrade i sin bok ”Bilder från Lindome 1947-1972” (2008) framförallt sin yttre värld: hem, föräldrar, syskon, grannar, naturen runtomkring och hela västra Lindome. För hans några år yngre syster Ulla kommer hennes inre värld i första hand. Vi får möta känslor, tankar, förhållandet till föräldrarna, syskonen och andra släktingar, kamrater och andra bekanta. Inför omvärlden hyser hon djupa känslor av vänskap, tillgivenhet, kärlek, medkänsla, rivalitet och i något fall fiendskap. Djupa känslor, ständig eftertanke, livsglädje, ledsnad och vemod präglar denna ömsinta ungdomsskildring: Ulla Enalid Thomsen, Tänkträdet, en barndom (2014, 296 sidor, rikt illustrerade med författarinnans teckningar). Titeln anspelar på att Ulla som barn ofta drog sig undan och klättrade upp i en fura, där hon satt och tänkte över sin tillvaro och försökte förstå en märklig, ofta oroande och ibland skrämmande värld. På omslaget ser vi en målning av en ensam och naken flicka i ett träd. Hon håller händerna för ansiktet och förefaller alltså gråta. Nere på marken står hemska troll, som sträcker ut sina gripklor mot henne. Längre upp är molnen formade som händer, riktade mot flickan i trädet. Så upplevde hon ibland sin tillvaro.

Pappan – en varm människa och ett gott stöd

Hennes förhållande till mamma Klara var kluvet. Där fanns ibland den naturliga tillgivenheten men även ett främlingskap och oftast en känsla av att inte vara värdesatt eller älskad. Ulla agades nämligen mycket ofta av modern. Hon fick då smaka på björkriset. Ullas vän och stöd i barndomen var framför andra fadern, som tecknas ömsint. Han visste inte om hur ofta och mycket dottern agades, ty hon vågade inte berätta för honom. Pappan förstod henne, och med honom kunde prata om det mesta. Han hade tagit realen och ägde många böcker. Han kunde därför stilla hennes vetgirighet. Han begrep, att hon var skicklig att teckna och uppmuntrade henne till att fortsätta. (Han tecknade själv och försörjde familjen som skyltmålare.) Så småningom blev hon också konsthantverkare och konstnärinna, de senaste 25 åren av sitt yrkesliv på heltid. Hon är fortfarande i full gång.

Ung flicka blir kvinna

Författarinnan år 2011.

Författarinnan år 2011.

Under 1950-talet mognade Ulla (född 1945) till kvinna. Detta var en svår utveckling för denna känsliga flicka, som fick bröst och menstruation redan vid tio års ålder, först i klassen och först i kamratkretsen, vilket gjorde allt ännu svårare. Skildringen av den första menstruationen överensstämmer med andras. Ingen hade berättat för henne om menstruationer. När hon börjar blöda från underlivet utan förvarning, är detta en oväntad och hemsk upplevelse. Hon vet inte vad som har drabbat henne och blir rädd. Bindor ansågs alltför dyra, och i början hade hon tidningspapper i underbyxorna. Senare gick hela veckopengen åt till inköp av bindor.

Inte tillräckligt smal

Ulla var förhållandevis kort och kraftigt byggd. Genom hela boken möter vi hennes mindervärdeskänslor. Barnen i skolan ansåg henne vara tjock och ful, fastän hon inte vägde mer än sjutton kilo, när hon började skolan. Tidvis umgicks Ulla med självmordstankar. Såvitt jag kan förstå är både det ena och det andra mycket vanligt bland barn och ungdomar. Boken kan med stor behållning läsas av både pojkar och flickor, som här får veta att deras tankar och känslor inte är vare sig märkliga eller ovanliga och som regel inte heller befogade. Den snyggaste pojken i skolan visade sig till Ullas stora förvåning tycka, att hon var den sötaste av dem alla. Hennes bok kan med fördel läsas av alla föräldrar, som vill förstå sina tonårsdöttrar bättre.

Rikt liv trots knapphet

Under 1950-talet levde man ännu under knapphetens kalla stjärna. Föräldrarna var både arbetsamma och sparsamma, men pengarna ville inte alltid räcka till. Barnen fick överta urvuxna kläder från äldre kusiner. De blev ofta retade i skolan för sina ibland slitna, lappade och urmodiga kläder. Detta var en av anledningarna till att Ulla ofta kom i slagsmål med sina skolkamrater. Slagsmålen gick ibland illa åt kläderna. För att hålla utgifterna nere odlade föräldrarna potatis och höll höns. Man skaffade sig fruktträd och plockade bär i skogen. Hemmet låg ute i skogen, och man levde nära naturen och djuren, som var av stor betydelse för alla i familjen. Sång och musik förekom i hemmet. Kristendomen var en naturlig del av livet. Söndagsskola och aftonbön var viktiga. Barnen uppmuntrades att läsa böcker, och Ulla blev snart en stor bokslukare. Boken ger oss ännu ett exempel på den kända sanningen, att man kan leva ett rikt liv trots knapphet på pengar. Detta har Ulla fortsatt med hela livet. Hon har kämpat för att få sin låga lön att räcka till. Sådan kamp föder många innovationer, berättar hon.

Lärorikt

Framförallt ger boken en djupare insikt i vad och hur det är att vara människa och kvinna. Genom att klarsynt, ärligt och öppenhjärtigt berätta om sig själv har Ulla Enalid Thomsen lärt oss andra mer om vad det innebär att vara människa. Här finns fördjupade insikter, som alla med stor behållning kan ta del av.

Kulturhistorisk guldgruva

Ulla Enalid Thomsens barndomsskildring är en intressant tidsspegel av 1950-talet. Inte minst klädmodet skildras. Ulla hade linne på sig, men linnet slutade hon med ”efter en rejäl utskrattning i gymnastiken. Det är bara småbarn och tanter som använder linnen nuförtiden.” Hon hade också livstycke. ”Det blev ett samfällt skratt som jag led av länge, och så fick jag frysa i bara långbyxorna resten av vintern, de dagar som vi hade gymnastik.” Eftersom hon inte går med linne längre, köper modern en bysthållare åt henne. ”Det går inte an att gå och låta bröstvårtorna synas genom blusen, nu när jag inte har linne på mig längre.” Modets tyranni var hårt även i Lindome på 1950-talet. Inte minst som källor till kulturhistorien är memoarlitteraturen en guldgruva. Här finns uppgifter om alla slags ämnen.

Register önskvärda

Svårigheten är att komma åt uppgifterna och återfinna dem i efterhand. Inte så sällan är uppgifterna lika fiskar, som hoppar över vattenytan, glittrar till en kort stund och sedan på nytt försvinner i djupet. Under läsningen stöter man ständigt på intressanta uppgifter, blandade om varandra, i alla ämnen: mode, skolgång, slangord, djur och växter, lekar, julfirande, midsommarfirande, sång, barnuppfostran, mathållning, läsning, hushållsarbete och så vidare, men hur skall man återfinna dem i efterhand, när man har avslutat läsningen?

Man skulle önska att alla böcker hade utförliga register. Sådana register skulle öka böckernas användbarhet mycket. Själv antecknade jag hela tiden under läsningen av Ulla Enalid Thomsens barndomsskildring. Jag fyllde fyra A4-sidor med nyckelord och sidhänvisningar. Bladen är tätt skrivna.

Barndomsminnen återupplivas

Detta är en mycket värdefull skildring av Lindome på 1950-talet. Själv har jag minnen från 1950-talet, eftersom jag föddes 1953. Jag har dock aldrig varit intresserad av min samtid, och väldigt mycket är därför nytt för mig. Nu i efterhand, sedan alltsammans har blivit historia, finner jag min barndoms årtionde intressant tack vare Ulla Enalid Thomsen. Många tycker givetvis att det är intressant att återuppliva gamla minnen. Här finner de mycket att fördjupa sig i.

Bo Göran retas

Omslaget till boken visar en naken flicka, som sitter i ett träd och håller händerna för ansiktet. Hon känner sig utsatt och ansatt, vilket visas av alla stora händer, som sträcks mot henne och griper efter henne.

Omslaget till boken visar en naken flicka, som sitter i ett träd och håller händerna för ansiktet. Hon känner sig utsatt och ansatt, vilket visas av alla stora händer, som sträcks mot henne och griper efter henne.

Hur skildras då den äldre brodern Bo Göran Carlsson? Han gjorde sig bemärkt i Lindome och är alltjämt ihågkommen där. Få människor är enbart uppskattade av sina syskon, men domen över Bo Göran är mild: ”Bosse är ändå en ganska bra bror fast han ibland retar mig till vansinne. Jag kan inte minnas att vi retades på det sättet förr.” Så låter det på sidan 211, och längre fram (på sidan 293) kommer det enda egentliga avslöjandet om Bo Göran: Han fick en ”gräsligt hemsk” kostym, när han hade uppnått mogen ålder. Värre än så blir det inte. Familjen Carlsson i Lindome är inte jämförlig med familjen (kanske snarare familjerna) Strindberg eller familjen Myrdal.

Stark närvarokänsla

Som läsarna märker av de anförda styckena är boken skriven som om Ulla Enalid Thomsen hade skrivit den redan i barndomen. Här och var anslår hon ett barns ton i berättelsen. Den handlar alltid om nuet och är inte tillbakablickande. Detta litterära konstgrepp ökar närvarokänslan. Man blir tillbakaflyttad på alla sätt till den tid, som hon har upplevt. Boken blir därför även en litterär upplevelse. Selma Lagerlöf tillgrep på sin tid samma konstgrepp för att öka omedelbarheten i skildringen.

Boken handlar om Ulla Enalid Thomsens första tretton levnadsår (1945-1958). Hon har dock upplevt mycket mer under sitt liv. Eftersom hon kan skriva så, att en bred läsekrets har stor behållning av hennes minnen, är det angeläget att hon fortsätter att skriva. Hon har mer att förtälja.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Flicka i 50-talets Lindome

  1. Tack lars Gahrn, för dina fina omdömen av min barndoms bok. Jag känner mig stolt och glad av alla rosor du strör och blir naturligtvis inspirerad att skriva fortsättningen ´på historien´. Goda tankar från Ulla Enalid Thomsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s