Församlingsindelningen gav Västergötland en skärgård i Västerhavet

Socknar, pastorat och härad har haft stor betydelse för att skapa gemenskap människor emellan under århundraden. Även de historiska förhållandena har betydelse ända in i vår tid. År 1993 fick jag en närmast rörande påminnelse om detta.

Vi har tillhört samma pastorat

En gråmulen morgon höll jag på att arbeta i Mölndals Hembygdsmuseum. Då hörde jag, att någon kom in i förstugan. In i köket steg två vänliga herrar från ”öarna”, det vill säga skärgården. Den ene presenterade sig som Bert Karlsson från Asperö. Han hade nu börjat sammanställa uppgifter om Asperös historia. Öarna och Mölndal hade en gång hört till samma pastorat. Fässberg (eller Mölndal) hade varit moderförsamlingen, där kyrkoherden bodde. Därför undrade han, om vi på hembygdsmuseet hade några uppgifter om öarnas historia.

Hela häradet var ett pastorat

Till Kärra tingshus i nuvarande Åbro industriområde hade även skärgårdsborna ärende. Foto: Knut Kjellman (Mölndals Hembygdsförenings arkiv).
Till Kärra tingshus i nuvarande Åbro industriområde hade även skärgårdsborna ärende. Foto: Knut Kjellman (Mölndals Hembygdsförenings arkiv).

Mitt hjärta veknade. Han visste, att vi hade hört ihop i samma pastorat en gång för mycket länge sedan! Han hade därför kommit till Mölndal och inte till Göteborg. Jag måste försöka hjälpa honom på något sätt, fastän museet helt saknade föremål från öarna. (En avbruten sten med påskriften ”Styrsö tången” hade vi återbördat till Styrsö.) Vår samhörighet låg verkligen långt tillbaka i tiden. Alltifrån 1500-talet är den kyrkliga indelningen känd. På den tiden bildade de fem församlingarna Fässberg (senare Mölndal), Kållered, Råda, Askim och Västra Frölunda ett pastorat med gemensam kyrkoherde. Denne kyrkoherde bodde i Fässberg. Öarna hörde vid den tiden till Västra Frölunda socken eller församling. De blev egen församling 1732 och fick då namnet Styrsö socken. Egen präst hade man haft redan tidigare. Fässberg och öarna hade alltså skilts åt för mycket länge sedan. Ändå kände Bert Karlsson ett slags samhörighet med Mölndal.

Få fakta och många antaganden

Under mina forskningar hade jag tagit kopior av alla uppsatser, som behandlade denna del av Västergötland och dess historia. Jag erbjöd Bert att kopiera dessa kopior, och han tackade glatt ja. Senare kom han till mitt tjänsterum för att hämta den tjocka packe, som jag hade kopierat åt honom.

– Vad kostar detta? frågade Bert.
– 67 kronor och 50 öre.
– Detta låter nästan som en saga från gamla tider.

Ja, kanske var priset lågt, om man ser till antalet avtryck, men ser man till antalet användbara sakuppgifter, fick Bert inte mycket för pengarna. När det gäller äldre tider är osäkerheten stor, antagandena många och de säkerställda uppgifterna få. Trots allt borde man dock kunna vaska fram ett eller annat guldkorn bland all sanden. Bert fann emellertid till sin förargelse ett försök att flytta Stämmesund, som ligger omedelbart nordväst om Berts Asperö.

– Namnet Stämmesund har alltid varit knutet till detta farvatten, sade Bert.

Efter att ha tagit del av alla uppgifter i målet är jag övertygad om att Bert har helt rätt. Allt talar för att namnet Stämmesund alltid har varit knutet till nuvarande farvatten. Jag skall dock återkomma i denna fråga.

Varför tillhör vi Västergötland?

Bert Karlsson från Asperö i sin båt. Foto: Lars Gahrn.
Bert Karlsson från Asperö i sin båt. Foto: Lars Gahrn.

Bert återkom till mig ibland. Han hade också vänligheten att visa mig runt bland öarna. En fråga, som han hade, gjorde mig dock aningen osäker:

– Skulle du inte kunna hålla ett föredrag om våra öar?
– Det skulle jag kanske kunna göra.

En riktig västgöte – eller åtminstone en knalle – skall som bekant kunna koka en soppa av en spik, och på något sätt borde jag väl kunna få ihop tillräckligt många något så när säkra uppgifter. Bert hade dock sparat sin svåraste fråga till sist:

– Du kan väl berätta, varför våra öar kom att tillhöra Västergötland och Sverige?
– Jag skall försöka.

Frågan tycktes mig svår, men vid närmare eftertanke var den ju enkel. Jag kom att tänka på, varför Bert hade sökt upp mig för 20 år sedan. Där hade vi svaret.

Öarna tillhör samma rike som fastlandet

Befolkningen härute var tidigare en del av Frölunda socken (nu Västra Frölunda). Sockenbildningen och sockengränserna förklarar, att öarna kom att höra till samma rike och samma landskap som fastlandet mitt emot. Det viktigaste för en öbo är hans öar, men det näst viktigaste är färjeorterna på fastlandet, Långedrag och Fiskebäck. Man hörde ihop med folket på fastlandet. Gemensam kyrka och gemensam präst är starka föreningsband även i våra dagar, men ännu starkare var de under medeltiden. Dessutom skulle rättvisa skipas, tvister avgöras och brottslingar straffas. Öarnas befolkning var alltför liten för att sköta sådant på egen hand. Öarna eller Styrsö socken ingår i Askims härad, som omfattar även Västra Frölunda, Askim, Fässberg, Kållered och Råda (nu Mölnlycke). Någon gång hölls tingsförhandlingar ute på öarna, men oftast måste öborna ge sig av in till fastlandet. Så småningom fick häradet ett fast tingsställe, nämligen Kärra tingshus i nuvarande Åbro industriområde. Öarna hörde på många sätt ihop med fastlandet mitt emot. Därför blev de även västgötar och svenskar. Mer än en fjärdedels årtusende efter att pastoratsindelningen hade ändrats lyckades blotta minnet av denna indelning medföra att Bert och jag blev goda vänner. Inte illa!

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Församlingsindelningen gav Västergötland en skärgård i Västerhavet”

  1. Detta var en mycket intressant artikel. Man glömmer ofta av att det gamla Sverige och landskapet Västergötland nådde fram till Västerhavet, klämt mellan det norska Bohuslän och det danska Halland. Det kan också vara värt att påpeka att Östra Hisings härad bestående av de gamla socknarna Lundby och Tuve också hör till Västergötland. När Lasse Dahlqvist sjunger om Brännö brygga och att hjärtat slår för Bohuslän är det inte riktigt rätt. Brännö ligger obestridligen i Västergötland.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s