Danskarna tog våra kor under Hannibalsfejden

370 år utan krigshandlingar kan vi Mölndalsbor fira under 2015. År 1645 upphörde Mölndal, Kållered och Lindome att vara gränssocknar. Dessförinnan under samma år, nämligen 1645, utsattes Kållered och Mölndal emellertid för gränskriget. Detta skall jag nu berätta om,

Utsatt läge

Pansar och pikar utmärkte fotfolket ännu under Hannibalsfejden. Här ser vi fotfolk från Gustav II Adolfs fotfänika under en uppvisning i Klippans kulturreservat. Foto: Lars Gahrn.

Pansar och pikar utmärkte fotfolket ännu under Hannibalsfejden. Här ser vi fotfolk från Gustav II Adolfs fotfänika under en uppvisning i Klippans kulturreservat. Foto: Lars Gahrn.

År 1643-1645 utkämpades ett krig mellan Sverige och Danmark. Bohuslän tillhörde ännu Norge, och Halland tillhörde Danmark. Norge och Danmark var förenade i union. Detta innebar, att vi svenskar här längst ut mot väster hade fiender både i norr och i söder. Svenska bålverk var det befästa Göteborg och gamla Älvsborg. Danskarnas bålverk var Bohus fästning i Kungälv och Varbergs fästning. Bohus utgjorde inte något stort hot mot Kållered och Mölndal. Värre var det med Varberg. Härifrån riktades tre krigståg norrut.

Slaget vid Askims kyrka

Befälhavaren eller guvernören i Varberg hette Iver Krabbe. I juni månad 1644 tågade han norrut med ungefär 100 ryttare och soldater samt tre eller fyra hundra bönder. (Enligt annan uppgift hade han ungefär 600 man.) De hade tagit vägen till Mölndal, där de hade rövat och plundrat ”allt de kunnat komma öfver”. I Askims härad (Kållered, Mölndal, Västra Frölunda, Askim och Råda) tog de mellan sju och åtta hundra nötkreatur, som fördes till Varberg. Vid Askims kyrka blev de hejdade av 250 man från Göteborgs garnison under befäl av överste Johan Gordon och kapten Patrik Thomson. Iver Krabbe drog sig därefter tillbaka för första gången. (H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldsta historia, Gbg 1908, s. 226-227). Slaget vid Askims kyrka var uppenbarligen ett danskt nederlag.

Slaget i Landvetter

Denne musketerare bär krutladdningar i svarvade behållare, som hänger i ett gehäng.

Denne musketerare bär krutladdningar i svarvade behållare, som hänger i ett gehäng.

I maj månad 1645 tågade Krabbe på nytt norrut. Han skulle gå fram till Skårdal vid Göta älv. Där skulle han låta en trumpetare spela melodin ”Dansa än en gång med oss, kära jungfru” (en tysk sång). Därefter skulle man skjuta dansk lösen (tre kanonskott). Då skulle norrmännen uppmärksamma att han var framkommen och skeppa både honom och hans trupper över älven. Krabbe skulle förstärka den norska hären. Denna gång beslöt han sig för en kringgående rörelse åt öster. Med enbart ryttare (sex kompanier ryttare och tre kompanier dragoner) gick han in i Marks härad. Över Horred och Björketorp tågade han till Landvetter. Där stod emellertid överste Harald Stake med starka svenska styrkor. Den 27 maj 1645 utkämpades slaget i Landvetter.

Ny svensk seger

Striden varade från soluppgång till middagstid. Några svenska underofficerare stupade eller togs till fånga. Danskarna erövrade några svenska standar. Viktigare var emellertid, att danskarna drog sig tillbaka. Svenskarna å sin sida erövrade ett standar och danskarnas ”bagage”, det vill säga tross. I ”guvernörens skrin” låg den danska fälttågsplanen, som föll i svenskarnas händer. Av denna danska redogörelse framgår alltså, att de danska ryttarna red undan så snabbt, att trossen lämnades i sticket. De flydde med andra ord. När jag berättar om slaget i Landvetter, brukar folk fråga var någonstans i Landvetter slaget utkämpades. Det framgår tyvärr inte av C. O Munthes redogörelse. Krabbe drog sig tillbaka för andra gången. Han skulle dock komma tillbaka en tredje gång. Denna gång tågade han på nytt över Mölndal (och Kållered). Jag återkommer till denna tredje framstöt. Krabbe hade blivit tillbakaslagen två gånger, men han var inte utslagen. Under hela kriget utgjorde han och hans styrkor ett hot mot våra bygder. Jag återkommer till detta ämne i nästa artikel.

 Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

One thought on “Danskarna tog våra kor under Hannibalsfejden

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s