Teater i och om Mölndals kvarnby

Varför skall man bygga kulisser, när omgivningarna kan användas som kulisser? Denna fråga kan ställas här i Mölndals kvarnby, där mycket är bevarat från gamla tider. Kvarnbyteatern stannade för Götaforsliden. Här spelade man upp sitt teaterstycke, alltifrån ”Brända tomten” längst upp vid Royens gata och ända ner till Nymans kvarn (kvarnfallet 24 eller Götaforsliden 11).

Francke och flickorna

En så söt fabriksflicka gick inte säker för David Otto Francke. Foto: Lars Gahrn.

En så söt fabriksflicka gick inte säker för David Otto Francke. Foto: Lars Gahrn.

Teaterstycket kretsar kring David Otto Francke, kungen av Mölndal, som visserligen aldrig framträder för åskådarna, men likafullt påverkar alla de uppträdande personernas livsöden. David Otto Francke har i alla tider tilldragit sig stor uppmärksamhet. År 1879 utgavs nyckelromanen ”Mölndalsflickan” av en författare, som dolde sig bakom täcknamnet Curre. Den handlade om David Otto Franckes jakt på vackra fabriksflickor. Boken var en skandalroman på sin tid, men den speglade verkligheten. Francke var inte ensam om att jaga flickor. Bruno Wendel i Mölnlycke blev också känd för sin dragning till det täcka könet.

Mänskliga känslor speglas

Sådant tystade man ner på den tiden, men Franckes eskapader kunde inte nedtystas. Han var en legend redan i sin livstid. Hela hans liv var dramatik. Kunde man redan under hans livstid skriva en roman om honom, kan man mycket väl skriva skådespel efter hans död, när den samlade kunskapen om honom har ökat. I maj månad 2015 fick vi se skådespelet ”En dramatisk skildring av livet i Kvarnbyn från 1889”. Skådespelet ger mer än de historiska källorna, eftersom teatern speglar och återger mänskliga känslor. Flickan i dramat våndas och drabbas av ångest, när hon får veta, att Francke vill komma åt henne. Hon vill inte ha honom, och dessutom har hon en fästman, som hon skall gifta sig med. Fästmannen slits mellan vrede och förtvivlan. Ännu värre blir det, när påtryckningar och utpressning kommer in i bilden.

Kvarnen blev teater

Här ser vi hela skådespelartruppen, från vänster: Anna Fallström, Pontus de Salareff  Klarén, Siri Hanbert, och Eik Elias Ekström.

Här ser vi hela skådespelartruppen, från vänster: Anna Fallström, Pontus de Salareff Klarén, Siri Hanbert, och Eik Elias Ekström.

Medlemmarna i Kvarnbyteatern är unga människor. Tre av dem är 23 år. Den fjärde är 25 år gammal. Detta gjorde skådespelet mera äkta. När skådespelare slår igenom, är de ofta alltför gamla för flertalet av de roller, som de får. Här har skådespelarna rätt ålder, vilket bidrar till att teaterstycket känns äkta. Kvarnbyteatern vallar åskådarna genom en del av kvarnbyn. Åskådarna samlas på ”Brända tomten” vid Royens gata strax utanför Mölndals stadsmuseum. Här tas åskådarna emot av en skådespelare, Franckes andresekreterare Smil, som berättar litet grand. Härifrån skickas de ner i Götaforsliden. Där möts de av Hilda, som berättar mer. Härifrån går man ner i källarvåningen under Stora Götafors. Därnere möts åskådarna av Rut, som berättar vidare. Slutligen får publiken bänka sig inne i Nymans kvarn (kvarnfallet 24, Götaforsliden 11). Kvarnen är som gjord för skådespel. Utefter norra gavelväggen finns tre våningar (utöver bottenvåningen) med kvarnmaskiner. Här har man tre våningar att spela teater på. Kvarnbyteatern utnyttjade möjligheterna. Däremot hade man inte behövt bygga upp några kulisser. Man har endast satt upp ett par dubbeldörrar, bakom vilka den mäktige och fruktade David Otto Francke har sitt kontor. Man får dock aldrig se honom, endast höra hans röst fram emot slutet.

Teater förmedlar historia

Skådespelarna, fotograferade i Götaforsliden efter väl genomförd föreställning. Foto: Lars Gahrn.

Skådespelarna, fotograferade i Götaforsliden efter väl genomförd föreställning. Foto: Lars Gahrn.

Bevarade hus och gaturum betyder mycket för att historien skall leva och kunna levandegöras. I Jonsered kan man säga, att de bevarade miljöerna födde ett sångspel, nämligen Claes och Maria Pihls vandringssånger ”Nu går vi till fabriken”, (inspelade och utgivna på cd-skiva 2013). Här i Mölndal har vi nu fått vara med om något liknande. Onekligen är det lättare att levandegöra historien i ett samtida hus, som David Otto Francke dessutom har ägt. Skådespelet om kvarnbyn spelades i maj månad 2015 av Siri Hanbert, Anna Fallström, Eik Elias Ekström och Pontus de Salareff Klarén. Publiktillströmningen var god med i genomsnitt 30 åskådare för varje föreställning. Besökarna fick se en del av Mölndals kvarnby och fick se scener ur dess historia. Skådespelets handling är uppdiktad, men alla huvuddrag i skildringen är historiska: Franckes kvinnojakt, de hårda och hårdnande arbetsförhållandena och Franckes oförmåga att tåla självständiga viljor.

Många insatser

Skådespelarna har fått mycket beröm för livaktigt och naturligt spel. Deras dräkter har sytts upp av arbetsgruppen Rekvisita och gav en god uppfattning om hur invånarna i Mölndal kan ha varit klädda omkring 1890. Anna Fallström (själv en av de fyra skådespelarna) har producerat föreställningen. Helén Söderqvist har regisserat. Skådespelarna har tillsammans skrivit manus. Teatergruppen eller projektet Kvarnbyteatern är en del av Konstkollektivet, en kulturförening i Grevedämmets skola, som ligger litet längre upp vid Mölndalsfallen. Teatern har genomförts i samarbete med Mölndals stadsmuseum. Framgången lockar givetvis till fortsättning, men ännu är ingenting bestämt om nästa projekt.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s