Dockornas museum i Vänersborg

Dockorna hade inte kunnat få ett mer passande hem än museibyggnaden på Residensgatan 2 i Vänersborg. Byggnaden ser ut som ett dockhem, ett hus ur den förgångna småstadsidyll, där tant Brun, tant Grön och tant Gredelin hörde hemma en gång för mycket länge sedan.

En välbevarad byggnad

Dockmuseet är en betagande vacker byggnad i gamla Vänersborg. Foto: Lars Gahrn.

Dockmuseet är en betagande vacker byggnad i gamla Vänersborg. Foto: Lars Gahrn.

Småstadsidyllen hade sina högst påtagliga nackdelar. En av dem var brandfaran, som kunde leda till förhärjande storbränder. Vänersborg drabbades av hemska stadsbränder 1777 och 1834. Inte mycket av den gamla bebyggelsen är bevarat, men där på Residensgatan 2 står ett av de gamla husen kvar, Vänersborgs Dockmuseum. Det byggdes redan 1778, alltså året efter 1778 års stadsbrand. Hela övervåningen är fylld av dockor. Givetvis har dockorna tagit över också en del av bottenvåningen, där museets innehavare och ägare bor.

Dockor som hemslöjd

Hon heter Birgitta Peterson och tillverkar dockor själv. Därför finns inte bara ett museum i huset utan även en dockateljé. De mest välgjorda och de vackraste dockorna är de, som Birgitta Peterson själv har tillverkat. Hon kan gjuta dockhuvuden, och hon syr dockornas kläder. En del av dessa tillverkade dockor är till salu. Man vågar förmoda, att få köpare nänns leka med dessa dockor. De används antagligen i första hand som prydnadssaker. Ibland är de ordnade i grupper. Där finns till exempel engelska julsångare. Där finns vidare högländare i skotsk kilt och så vidare. Den, som vistas i dockornas värld, lär sig mycket om den stora världen, som avspeglas i dockornas kläder och utrustning. Dockskåpen visar möbler, porslin och heminredning. Här får man inblick i det mesta.

Exotiska dockor

Småflickorna var mycket fördomsfria och ville gärna ha en afrikansk docka. Visst är lillan söt!

Småflickorna var mycket fördomsfria och ville gärna ha en afrikansk docka. Visst är lillan söt!

Man talar mycket om rasism numera och menar, att tidigare släkten var mycket rasistiska. I dockornas värld märker man inte mycket av detta. Tvärtom finner man att ”negerdockor” var mycket omtyckta bland forna dagars flickor. (Jag vet, att man inte får använda ordet neger, men ”negerdocka” var det ord, som användes på den tid, då det begav sig.) Dessutom finns kinesiska eller japanska dockor. Flickorna tycks ha varit så fördomsfria, att de gärna ville ha dockor med utländskt utseende. Även vi svenskar kan vara nog så exotiska både i utlänningarnas och i våra egnas ögon. I samlingarna finns flera dockor i Rättviksdräkter och Leksandsdräkter. När folkdräkter eller ”nationaldräkter” kom i ropet under senare delen av 1800-talet, blev Rättviksdräkten och Vingåkersdräkten de vanligaste folkdräkterna bland kvinnorna. Denna popularitet avspeglas även bland dockorna. Bland de nygjorda dockorna finns dockor i kläder från Fantasy-världen.

Historiska samlingar i historiskt hus

Huvudsaklig utställningslokal är vindsvåningen i ett 1700-talshus. Klokt nog är rummen inredda så, att den gamla prägeln inte har gått förlorad. Man stöter på murstock, fönster och bjälkar, som visar, att man befinner sig i ett gammalt hus. När jag gick omkring här, tänkte jag gång på gång, att även min far Lennart Gahrn (1928-2012) skulle ha uppskattat detta museum. Han var visserligen mycket intresserad av museer men samtidigt ytterst fordrande. Förvarades gamla samlingar i moderna byggnader, förlorade han lätt intresset. Gamla samlingar skulle förvaras i gamla historiska byggnader. Allt skulle vara äkta och historiskt riktigt. Så är det här i Vänersborgs Dockmuseum. Montrar har byggts upp av gamla innanfönster. På andra ställen bildar gamla fönster en avskärmning mellan besökaren och dockorna. Fönstren bidrar till den historiska upplevelsen. För säkerhets skull sitter en övervakningskamera i taket. Dockornas kulturhistoriska värde är stort, och även det ekonomiska värdet är betydande. Den, som inte köper nygjorda dockor, kan köpa mycket bra vykort, som visar en del av dockbeståndet. Där finns även konstnärliga vykort. Birgitta Peterson både tecknar och målar. En del av konstverken blir vykort.

Huset – en sevärdhet

Engelska julsångare, tillverkade av Birgitta Peterson själv i Vänersborgs Dockateljé.

Engelska julsångare, tillverkade av Birgitta Peterson själv i Vänersborgs Dockateljé.

Till sist är alltså även själva byggnaden en sevärdhet. Framsidan är gulmålad men baksidan är rödmålad, så som det kan vara på äldre hus. Över ingångsdörren sitter ett halvrunt fönster, som ger ljus åt förstugan. Ovanför detta finns ett mycket konstfullt fönster, som liknar ett par gammaldags glasögon och dessutom har vissa utsmyckningar. Det ger ljus åt vinden. Huset byggdes som sagt redan 1778, året efter 1777 års förödande stadsbrand. Fastigheten är det enda helt bevarade trähuset efter 1834 års brand. Vid södra gaveln fick brottslingar förr slita spö. Huset har alltså med åren fått en bättre användning. Sök upp Vänersborgs Dockmuseum, när ni härnäst besöker staden. Ni kommer att ha mycket att beskåda.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

2 thoughts on “Dockornas museum i Vänersborg

  1. Tack för tips och upplysande historia om den vackra staden Vänersborg. Tack även Lars Gahrn för de söta negerdockorna vilka du kallar vid deras i dåtid rätta namn, inget försök där att ändra/skriva om historien!!! Tanken slår mig att de engelska julsångarnas dräkter i Birgitta Petersons ´tappning´ mycket påminner om våra tiders pepparkaksgubbar, de man även fram till helt nyss hade i Luciatågen landet runt, och att dessa kanske? alls icke skulle efterlikna negrer?!? i detsamma Luciatåget. Som jag erfarit är pepparkaksgubbarna på flera ställen förbjudna i dagens Lussetåg då de påstås ´förminska/ håna/förlöjliga m.m.´ den negroida rasen. Tacksam för svar av en person kunnig i sådana frågor, historier/teorier runt hur pepparkaksgubben kom in i tåget, – kanske artikelförfattaren själv vet mera om detta?
    – Och nästa gång Hörselfrämjandet besöks, då bär det även till Residensgatan 2!

    • Tack för vänlig kommentar! Pepparkaksgubbarna är nog bara pepparkaksgubbar och har ingenting med afrikaner att göra. Pepparkaksdeg är ju brunaktig, och följaktligen skall pepparkaksgubbarna framställas i bruna kläder. Du har av allt att döma helt rätt i att dessa gubbar inte har någonting med afrikanerna att göra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s