Marks fornminnesförening vägleder och visar

Genom Marks härad skulle vi fara till Borås för att se Borås djurpark. När solen dalade mot sin nedgång, befann sig Ingvar Riksén och jag fortfarande i Mark. Vi stod då på platsen för Örestens borg i Skene. Vi kom aldrig till Borås den dagen (och inte senare heller). I Mark finns mycket att se och uppleva. Där fastnar man lätt, även om man har tänkt sig en genomresa.

Guide till fornminnen

Över Kinnaborgs vallar sticker den höga minnesstenen upp. Foto: Lars Gahrn.

Marks fornminnesförening är angelägen om att fästa vår uppmärksamhet på allt vad Mark har att erbjuda de historieintresserade. Nu har man gett ut boken: Din guide till fornminnen i Mark (Fri Press Förlag, 2015, 90 rikt illustrerade sidor). Boken har som sagt arbetats fram av fornminnesföreningen. De medverkande är Leif Edvinsson, Anna-Lena Frölich, Jerry Helliker, Pär Sandin, Jan-Åke Stensson och Britt-Marie Strömberg. Om man har denna behändiga och lättlästa bok med sig, kommer även många fler än Riksén och jag att bli kvar i Mark betydligt längre än de från början har tänkt sig.

Många kulturminnen

Att ordna övernattningar i området är inte svårt. Man har mycket att välja mellan. Övernattningsmöjligheter må dock sökas på nätet. Fornminnesföreningens bok erbjuder fornminnen och mera sentida kulturminnen. Här finns kvarnar, kyrkor, gravfält, hålvägar, gränsmärken, en järnugn, stenbroar, hällkistor, gravrösen, en varggrop och ett kulturreservat.

Gränsborgar

Ingvar Riksén vid minnesstenen över Kinnaborg.

Mark är gränsbygd, och enligt en spridd uppfattning betyder namnet Mark just gränsbygd. Här finns därför gränsfästen, som var av stor betydelse. Den mest kända borgen är Öresten. (Öresten och Gamla Älvsborg är våra enda medeltida borgar, som kan ses på medeltida avbildningar.) I Mark finns emellertid även Kinnaborg. Borgens vallar kan ses ute på Kinna golfbana. En minnessten erinrar om detta medeltida fäste. Båda borgarna har efterlämnat synliga spår, Öresten dock så få, att man har dragit slutsatsen, att även denna borg måste ha varit en träborg, fastän den på teckningen ser ut som en stenborg.

Träborgen i Berghem

På senare år (1994-1996) har man emellertid under utgrävningar påträffat lämningarna efter något, som man tolkar som en träborg i Berghem. Borgen mätte ungefär 24 gånger 18 meter och var byggd i liggtimmer. Man tror, att den har haft ett torn. Detta försvarsverk har använts under ett kortare skede på 1300-talet. Därefter brändes borgen ner. Man anser, att den har varit ”en privat gårdsborg” ungefär som senare Torpa stenhus och Vinsarps stenhus. Man har byggt upp ett hörn av borgen för att åskådliggöra, hur där kan ha sett ut.

Järnugnen i Fritsla

Schaktugnen i Kinna.

 

I Fritsla finns Kolebäcksugnen, en enkel hyttanläggning, där man har tillverkat tackjärn. Man menar, att detta är en ”mulltimmerhytta”. I närheten har man funnit kolningsgropar, i vilka träkol har framställts. Denna av allt att döma medeltida järnframställning intresserar Marks fornminnesförening så mycket, att man har byggt upp en liknande hytta i Mariebergsparken i Kinna, en schaktugn. Här vill man själv framställa järn. Man kan både bildligt och bokstavligt talat säga, att Marks fornminnesförening ”ger järnet”. Borgen och järnframställning borgar för att föreningen får framgång i sin strävan att dra besökare till bygden. Den har till alla delar lyckats med mig.