Det börjar och slutar med Pinocchio

Ett samtal om den offentliga konsten i Borås brukar både börja och sluta med kolossalstatyn Pinocchio. Även mina skriverier skall följa samma mönster. De offentliga skulpturerna har en enastående förmåga både att glädja medborgarna och att förarga dem.

Bo Göran Carlsson kritiserar

Pinocchio är Boråsarnas motsvarighet till kolossen på Rhodos. Foto: Lars Gahrn.

Pinocchio är Boråsarnas motsvarighet till kolossen på Rhodos. Foto: Lars Gahrn.

Exempel på bådadera ger oss lektorn, filosofie doktorn och teologie licentiaten Bo Göran Carlsson, Lindomebon, som hamnade i Borås och blev ”Borås-Bosse”. Före jul 2013 kom hans diktsamling Trams och väsentligheter från Borås med omnejd (2013, 105 sidor) med både tidigare tryckta och tidigare otryckta dikter. En av dem heter ”Skulpturstaden” och handlar om de misshagliga skulpturerna i Borås. Störst av dem är Pinocchio, och han får inleda:

”I kulturen

syns skulpturen

dominera helt i sta’n!

I det fria

syns kopia

– Disney hade likadan! –

av en kille,

som jag ville

gärna göra sub-urban!”

I en not förklarar Carlsson, att ”göra sub-urban” betyder, att skulpturen bör flyttas till sandgropen i Rångedala.

Seriefigurer bör inte förstoras

Kolossen på Rhodos förefaller att ha varit mera bildskön än Pinocchio. Sentida rekonstruktionsbild.

Kolossen på Rhodos förefaller att ha varit mera bildskön än Pinocchio. Sentida rekonstruktionsbild.

På tal om statyer i Borås brukar samtalet som sagt både börja och sluta med Pinocchio. Borås-Bosses dikt börjar med denna nio meter höga skulptur (s. 57-59). Denna motsvarighet i Borås till kolossen på Rhodos dyker även upp i en juldikt från 2006 (s. 25). Där heter det:

Fåfängt tomten skall i jul

söka mig i staden,

där Pinocchio, stor och ful,

snart på Esplanaden

väcker aggression och löje,

blott för konstiga ett nöje.

Jag har stuckit till Hurghada,

sydlig badort, för att bada.

Vad skall man då säga om Pinocchio? Själv är jag uppfödd på Disneys serier. Jag har lärt mig mycket av denna serievärld. En av mina lärdomar är att en seriefigur är anpassad till en serieruta och inte vinner på att förstoras. Figuren är så förenklad i teckningen och stiliserad, att den bildmässigt inte har något mer att ge. Där finns inte några detaljer, som framträder enbart vid förstoring. Även den skelögda kaninen är enkel i sin uppbyggnad och har inte vunnit på att förstoras. Så här enkla skapelser bör inte vara högre än ett par decimeter. De kan med fördel tillverkas i plast. De hör snarast hemma bland badankorna i badkaret, där barnen gärna vill ha något att leka med. Skall man ha en Pinocchio-staty, bör den inte vara större än en nallebjörn. Den kan med fördel ställas upp inomhus i stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning.

Knallarna vandrade till Borås

Knalle från 1719, en av de mest kända bilderna från Borås.

Knalle från 1719, en av de mest kända bilderna från Borås.

Skulpturen heter ”Walking to Borås” (På vandring till Borås). Många har under århundradenas lopp vandrat till Borås, men till dem hör inte Pinocchio. Bortsett från att sagofigurer inte finns i sinnevärlden, kan man påpeka att denna saga är italiensk, skriven av Carlo Collodi, och blev till film 1940 tack vare den amerikanska Disney-koncernen (Alf Henriksson, Disa Törngren och Lars Hansson, Bra Böckers Hexikon: En sagolik uppslagsbok, 1981, s. 318). Allt detta är nog så bra, men anknytningen till Borås är obefintlig. Många andra har dock vandrat till och från Borås. De mest kända är knallarna. Den mest kända bilden av en knalle finns i Nils Hufwedsson Dahls bok om Borås från 1719. Knallen har trekantig hatt på huvudet och bär med sig sitt varulager. I höger hand håller han ett alnmått och i vänster hand en koskälla. Bilden har ofta återgivits i tryck och har blivit litet av ett varumärke för Borås och Sjuhäradsbygden. Det hade varit ett utmärkt uppslag att omvandla denna bild till en staty. Borås har redan en knallestaty (av Arvid Knöppel och tillkommen 1947). Denne knalle är dock från senare tider, och han vandrar inte. Han har stannat till, ställt ner sin varusäck och öppnat den för att utbjuda sina varor till försäljning. Den stående och sentida knallen skulle med fördel kunna få en gående och forntida knalle som sällskap. Borås bör satsa på sina varumärken snarare än på Disneys.

Borås – skulpturstaden

Dessa artiklar visar, att Borås är en konststad och skulpturstad, som har mycket att visa upp. Alla finner sin konstriktning företrädd. Förvisso finns folk, som uppskattar även modernistisk konst, men min erfarenhet säger mig, att dessa människor inte är så många, att man bör tillfredsställa denna smakriktning så frikostigt som nu sker. Framför allt bör man inte ge dessa konstverk iögonenfallande platser. Dylika konstverk har en obestridlig förmåga att reta upp den stora allmänheten, som i ett demokratiskt samhälle har en självklar rätt till hänsyn och en självklar rätt att få bestämma.

Läs vidare

Arvid Knöppels knalle från 1947. Foto: Lars Gahrn

Arvid Knöppels knalle från 1947. Foto: Lars Gahrn

Johan Joelsson, Skulpturer väcker känslor (Skulptural sprängkraft): Offentlig konst i Osby och Borås ger upphov till både glädje och avsky, artikel i Ping: Ett magasin från DIK – det kreativa facket, nr 8, 2013, s. 26-37.

Bo Göran Carlsson, Trams och väsentligheter från Borås med omnejd, 2013 (diktsamling med 105 sidor. Dikten Skulpturstaden finns på sidorna 57-59, Pojken och delfinen på sidorna 60-61. Lilla Ute är med på sidan 40, och Pinocchio kommer med också på sidan 25.)

Bo Göran Carlsson, Lyriska eskapader och krumbukter, 2011 (diktsamling med 97 sidor. På främre omslaget syns ”Pojken och delfinen”, överst på bakre omslaget skulpturen Ute tillsammans med Bo Göran Carlsson och hans maskot Pandus. Dikten ”Om små grodor, och stora” finns på sidorna 55-56. Den handlar om skulpturen grodorna på särken. Dikten ”Skulpturstaden” finns på sidorna 77-79, ”Pojken och delfinen” på sidorna 79-80.)

Bo Göran Carlsson, Varia: Poetiska stycken från Borås och Västergötland, 2011, (diktsamling med 67 sidor. På omslaget syns skulpturen Ute tillsammans med Bo Göran Carlsson och hans maskot Pandus. Dikten ”Om små grodor och stora” finns på sidorna 51-52. Dikten ”Vit vinter” med ett uppskattande omnämnande av lilla Ute finns på sidorna 55-56.)

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

2 thoughts on “Det börjar och slutar med Pinocchio

  1. Så sant som det är sagt. Inget fel på statyn, men ser helt ”out of place”, och varför är Pinocchio i Borås? Han skulle säkert hellre stå på Liseberg. I Kinna har vi vår Väverska som står utanför Biblioteket. På helt rätt plats. http://markbladet.se/?artikel=201112140844406863&category=kultur men vi har också en väldigt vacker ”flygande häst”.? Varför en flygande häst? http://markbladet.se/?artikel=201306052001043304.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s