Drottning Isa på Lygnern

Mellan åren 1889 och 1921 gick ångbåten Isa i passagerartrafik på sjön Lygnern, från Sätila i Västergötland till Lygnevik i Halland och tillbaka. Mellan 1921 och 1924 gick hon med enbart gods, och 1935 skrotades hon. Många saknade båten. Men än 70 år efteråt beslöt en intresseförening att bygga Isa på nytt. År 2010 sjösattes elbåten Isa, och 2012 började hon gå med passagerare. Lars Gahrn följde med på en resa från Sätila Sand ner till Lygnevik 2013 och skrev efteråt denna visa. Den sjungs som Värnamovisan (I Apladalen).

 

Gamla Isa år 1915.

Gamla Isa år 1915.

På Lygnerns vågor går båten Isa,
och hon är väl värd en vacker visa.
Hon är en drottning på denna sjö,
och hennes minne kan inte dö.

 

Den båten är någonting att visa!
Ja, hon må kallas för drottning Isa.
Hon är så vit som en kunglig brud,
som står i kyrkan i bröllopsskrud.

 

Ångbåten Isa gick samma sträcka
från Sätila ner till Fjärås Bräcka.
Men dålig lönsamhet var ett hot,
och gamla Isa blev så till skrot.

 

Det var förfärligt. I mångas tycke
så hade Lygnern nu mist sitt smycke.
Ej endast folket vid Lygnerns kust
hade nu lidit en svår förlust.

 

Elbåten Isa i våra dagar.

Elbåten Isa i våra dagar.

När händelser inte slutar strömma,
så är det lätt, mycket lätt att glömma.
Men drottning Isa blev inte glömd,
ty hon var saknad. Hon var berömd.

 

Fast drottning Isa helt visst är skrotad,
kan denna skada ändock bli botad,
ty fartygsskrov, styrhytt och salong
kan man ju uppbygga än en gång.

 

Snart ligger elbåten vit och färdig,
den gamla Isa rätt lik och värdig.
När Isa åker sin jungfrutur,
går hela Sätila runt i dur.

 

Lygnern har ganska långa stränder,
och förr gick sjön genom tvenne länder.
Här har vi farvatten och stor plats,
och man kan göra en lång seglats.

 

I båten Isa finns batterier,
som inte passar för snatterier,
ty batterierna väger tungt.
Med dem som barlast far alla lugnt.

 

Den, som är hungrig och önskar spisa,
har möjligheter ombord på Isa.
Där får man landgångar givetvis,
och de är väl värda lov och pris.

 

Där får du höra vår bygds historia,
men somt är amsagor blott. Så tror ja’.
Där får man fakta och glada skämt,
och denna blandning förnöjer jämt.

 

Man åker fram mellan lövskogshöjder,
som ger betraktarna många fröjder.
Fast vädret skiftar, har folket rönt,
att landskapet överallt är skönt.

 

Isas märke.

Isas märke.

Att fara sjötur med drottning Isa,
det är en avkoppling och en lisa.
På färd med Isa så mår du väl.
Där får du frid i en stressad själ.

 

I branta bergssidor växer tallen
invid de höga Ramhultafallen.
Hon går med fören lätt och galant
fram till den bergssidans höga brant.

 

Här kan man höra, hur fallen brusar,
och man får höra, hur vinden susar.
Men elmotorer går mycket tyst.
Från själva Isa hörs ej ett knyst.

 

Ja, passagerarna brukar prisa
varenda resa, som görs av Isa.
Av intryck bli passagerar’n rik,
om han far ända till Lygnevik.

 

I visans avslutning vill jag risa
envar, som inte har åkt med Isa.
Det är förvisso en stor förlust
att missa Lygnern liksom dess kust.

 

Att fara runt med den vita skutan,
det bör du inte vara förutan.
När du far ut på en elbåtsfärd,
ser du en fri, stor och öppen värld.

 

Lars Gahrn

 

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s