Mora sten och den svenska riksdagens ursprung

Mora Stenar är ett sällsamt exempel på hur en plats av stor betydelse helt kan mista all betydelse och sjunka in i lantlig ro, endast störd av någon enstaka bil, som kör förbi på vägen. Stenarna låg tidigare på ängen nära vägkanten, omgivna av en gärdsgård. Sedan 1770 förvaras de i en stenbyggnad med pyramidtak.

Farleden har grundats upp

Ett litet stenhus är nu förvaringsplats för Mora stenar. Framför huset ses Niklas Krantz och Mats G. Larsson. Foto: Lars Gahrn.

Ett litet stenhus är nu förvaringsplats för Mora stenar. Framför huset ses Niklas Krantz och Mats G. Larsson. Foto: Lars Gahrn.

Här valdes en gång för länge sedan Sveriges konung, men den sista kungahyllningen ägde rum 1457, och alltsedan dess är inga stora händelser kända från bygdens historia. Platsen ligger på gränsen mellan Tiundaland och Attundaland, vilket på sin tid bör ha varit mycket betydelsefullt. En gång i tiden låg Mora vid en farled av stor betydelse, nämligen den stora fjärden Föret. Den hade grundats upp redan i början av medeltiden, och då kom orten att på sikt mista sin betydelse. En följd av detta är, att denna fornminnesplats ofta sammanblandas med Mora vid Siljan i Dalarna, men Mora Stenar ligger i Lagga socken i Uppland, några mil sydost om Uppsala.

Den nyvalde kungen stod på Mora sten

Två av stenarna är så kallade dokumentstenar, som berättar om kungaval, den ena om Erik av Pommerns val 1396 och den andra om Karl Knutssons kungaval år 1448. De övriga sju stenarna saknar inskrift och har – enligt Mats G. Larssons forskningar – tillsammans med Karl Knutssons sten utgjort delar av den stora Mora sten. Stående på denna sten hyllades den nyvalde konungen. Stenarna är några av de många minnesmärken, som det svenska kungadömet har lämnat efter sig under årens lopp.

Svenska folket stiftade lag

Platsen är dock minnesvärd på flera sätt. Folket hyllade konungen och lovade honom tjänst och trohet, men samtidigt skulle konungen lova att hålla landets lagar och att inte överträda folkets rätt till inflytande i rikets styrelse. I Magnus Erikssons landslag finns en lång förteckning över vad kungen skulle lova. Ingen lag skulle givas allmogen ”utan deras ja och samtycke”, kort sagt är ingen lag giltig utan att folket har godkänt och antagit den. Här fastslås svenska folkets rätt att självt stifta lag. Denna rätt skulle kungen erkänna här vid Mora sten.

Kungavalsmötena – riksdagens föregångare

Hur det skulle gå till vid kungavalsmöten fastslås i Upplandslagen, Södermannalagen och Magnus Erikssons landslag. Lagmannen och tolv män från varje lagsaga skulle infinna sig på Mora ting för att välja konung. Forskarna har sedan länge insett, att dessa kungavalsmöten var föregångare till de svenska riksdagarna. I båda fallen möttes ombud från hela riket för att överlägga och fatta beslut om gemensamma angelägenheter. Ifall dessa lagmän och folket från lagsagorna har fattat beslut om även annat än kungavalet, måste kungavalsmötena räknas som ett slags riksdagar. Ett brev från 1319 års kungaval ger oss intressanta inblickar.

Svenska folket beslutade om skatter

Stenarna inne i huset.

Stenarna inne i huset.

Brevet utfärdades av de svenska biskoparna, Sveriges lagmän och några andra stormän. De ger till känna, att Sveriges konungar och furstar under de gångna åren har pålagt riket många olagliga skatter och andra bördor. Vid kungavalet hade menigheten från hela riket klagat över dessa förhållanden. De lovar att efter all sin förmåga bevara och försvara alla rättigheter och privilegier. Om en hjälpskatt skulle krävas, skall detta ärende framläggas för biskoparna och stormännen. Dessa skall sedan lägga fram ärendet för menigheterna i de olika riksdelarna. Stormännen och menigheten skall pröva ärendet och överlägga. Beslut fattas i enlighet med vad de finner vara lämpligt. Dessa omskrivningar kan enkelt sammanfattas med orden: beslut om nya skatter fattas av stormännen och folket på landstingen (lagsagornas ting). De kan även avslå en begäran om nya skatter. Svenska folket fattar självt beslut om beskattningen.

Beslut måste fattas på varje landsting

Brevet utfärdades i Uppsala på den dag då konungen valdes. Uppenbarligen har man överlagt i ärendet i samband med kungavalet på Mora äng, men själva brevet har utfärdats efteråt i någon skrivarstuga inne i Uppsala stad. Kungavalsmötet har alltså överlagt och fattat beslut som en riksdag. Samtidigt framgår av brevet, att man ansåg det vanliga vara att beslut i ett ärende måste fattas på varje landsting runtom i riket. Utvecklingen mot en riksdag är på väg, men ännu så länge fattade riksmöten som detta endast i undantagsfall besluten.

Vid Mora kommer man riksdagens ursprung nära

Mora Stenar är alltså en viktig plats i det svenska folkstyrets historia. Här slog man fast, att svenska folket och ingen annan (icke konungen, icke furstarna, icke stormännen, icke kyrkan) fattade beslut om skatter. När Niklas Krantz och jag besökte Uppsalatrakten, var Mora Stenar ett självklart utflyktsmål. Docent Mats G. Larsson, platsens insiktsfulle utforskare, hade vänligheten att visa oss runt och även visa området, där stenen av allt att döma har legat ursprungligen. När vi vandrade fram över de vidsträckta och grönskande fälten i sommarvärmen, kände man att vi hade kommit dit långt efter de stora händelserna. Inga andra människor såg vi till, och ingen annan kom för att titta på stenarna och museibyggnaden, medan vi var där. Ändå befann vi oss på en plats av stor betydelse för den svenska riksdagens framväxt. Här har konung och folk erkänt varandras rättigheter och lovat att följa gällande regler. Slitningar mellan konung och folk har visserligen förekommit, men på det stora hela har konung och folk samsats bra, särskilt om man jämför med förhållandena ute i Europa, där det ofta togs hårda tag i kampen. Där den svenske konungen har lämnat spår efter sig, där hittar man också spår efter den svenska riksdagen och dess föregångare. Där riksdagen har sammanträtt, har oftast även den svenske kungen varit med. Mora Stenar är en sådan plats, där man har kommit den svenska riksdagens ursprung nära. Platsen är värd att uppmärksammas och hedras på alla sätt.

Läs vidare

Svenska landskapslagar, tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Åke Holmbäck och Elias Wessén.

Första serien: Östgötalagen och Upplandslagen, 1979, Upplandslagen s. 43. Här framhålls att konungen skall lova folket på landstingen ”att hålla deras lag och svärja dem fred.”

Tredje serien: Södermannalagen och Hälsingelagen, 1979, Södermannalagen s. 42. Här finns samma bestämmelser som iUpplandslagen.

Femte serien: Äldre Västgötalagen, Yngre Västgötalagen, Smålandslagens kyrkobalk och Bjärköarätten, Andra oförändrade upplagan 1979. Äldre Västgötalagen s. 109. Här föreskrivs att konungen skall ”svärja att vara trogen mot alla götar, att han icke skall bryta rätt lag i vårt land.”

Magnus Erikssons landslag i nusvensk tolkning av Åke Holmbäck och Elias Wessén (Rättshistoriskt bibliotek 6), Lund 1962, s. 4-7. Här finns både kungens ed till folket och folkets till konungen.

Från senantik och medeltid: Latinska texter av kulturhistoriskt intresse, utvalda och kommenterade med språklig inledning och glossarium av J. Svennung I-II (Skrifter utgivna av Svenska Klassikerförbundet 40 a-b), Lund 1963. Här finns texten i Svennungs läsning från en av handskrifterna (I s. 155-156) med värdefull kommentar (II s. 100-101).

Nils Ahnlund, Hur gammal är Sveriges riksdag? Artikel i: Nils Ahnlund, Svenskt

och nordiskt från skilda tider, Sthlm 1943. (Ahnlund förvånas över att så många som fyra bönder från varje härad enligt Erikskrönikan skulle infinna sig vid Mora ting till mötet 1319.)

Mora sten och Mora stenar: En vägledning till ett märkligt nationalmonument (Svenska kulturminnen 55). Riksantikvarieämbetet 1993.

Mats G. Larsson, Mora sten och Mora ting, artikel i: Fornvännen 2010 (s. 291-303).

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s