Tordenskiold räddade Fredriksten – ett 300-årsminne

Vad skall man se i Köpenhamn? Bibliotekarie Thomas Svensson har varit där och sett sig omkring. Han började snabbt räkna upp sevärdheter. Bland de fyra – fem första fanns Tordenskiolds grav i Holmens kirke.

Tordenskiold i Köpenhamn

Namnen på de platser, där Tordenskiold vann sina största framgångar, finns på hans sarkofag.

Namnen på de platser, där Tordenskiold vann sina största framgångar, finns på hans sarkofag.

Peder Wessel Tordenskiold (1691-1720) var en norsk sjökrigare, som kämpade mot svenska flottan här på västkusten under Karl XII:s tid. Han var ihärdig, tapper, oförvägen (ibland dumdristig), skämtsam och ridderlig. Han har blivit en av Sveriges favoritfiender genom tiderna och var redan under sitt korta, alltför korta, liv en levande legend. Sommaren 2015 åkte Niklas Krantz och jag till Köpenhamn. Från hotellet tog vi buss in till stadens centrum. När vi gick genom staden, såg jag gatunamnet Holmens gade. I närheten låg en kyrka. ”Det måste vara Holmens kirke. Där ligger Tordenskiold. Då går vi in!”

I denna kyrka ligger kända sjökrigare begravda i kistor, som står på kyrkgolvet i en särskild avdelning av kyrkan. Där fanns mycket riktigt Tordenskiolds sarkofag. På kistan fanns ortnamnen på platserna, där hans tre stora framgångar eller segrar hade utspelat sig: ”Dunekilen”, Marstrand, Elfsborg. (I sistnämnda fallet måste hans anfall mot Nya Varvet i Göteborg åsyftas. Denna flottbas ligger ju nära platsen för Gamla Älvsborg.)

Slaget i Dynekilen

År 2016 har 300 år förflutit sedan hans första stora seger. Den utspelades den 27 juni 1716 i Dynekilen i norra Bohuslän. Eirik Hornborg har med stor sakkunskap gett en välskriven sammanfattning av vad som hände:

Tordenskiolds bildstod i födelsestaden Trondheim. (Ett tack till Harald Forodden för denna bild.)

Tordenskiolds bildstod i födelsestaden Trondheim. (Ett tack till Harald Forodden för denna bild.)

”Under detta för Sverige så utomordentligt farliga år hade konung Karl på vintern företagit ett resultatlöst infall i södra Norge och vid midsommartid upprepat försöket i form av en stöt mot Fredrikstens fästning invid Fredrikshald. Då ett överrumplande stormningsförsök misslyckades, skred han till belägring, varvid de bakre förbindelserna på grund av transportsvårigheter måste anordnas sjövägen till Göteborg. Om etapplinjen fått fungera, hade Fredriksten utan tvivel förr eller senare fallit, men fästningen räddades av den djärve och företagsamme Peter Wessel, vid den tiden redan adlad under namnet Tordenskjold.

Gabel, som med en eskader blockerade bohuslänska kusten, kunde med sina djupgående fartyg icke hindra de svenska transporterna utmed skärgårdsleden. Han gav därför Tordenskjold i uppdrag att bland de föregående år i stralsundsvattnen nyttjade grundgående fartygen utvälja ett antal lämpliga enheter för att med dem avskära den fientliga etapplinjen. Denne ansvarsmodige sjökrigare inträngde den 27 juni med 2 skottpråmar, 2 lätta fregatter och 3 galärer i skärgården för att angripa en svensk transportflotta, som hade siktats i viken Dynekilen. Denna mellan Strömstad och Fredrikshald belägna fjord skär 7 km in i landet och är på det smalaste stället icke mycket över 100 m bred; genom tjänliga åtgärder – en stängselanordning tvärs över viken och batterier på stränderna – hade positionen kunnat göras ointaglig. Men schoutbynachten Strömstierna, som med 1 skottpråm, 8 större och mindre galärer och 6 slupar konvojerade de 14 transportfartygen, hade underlåtit nästan alla försvarsåtgärder, påtagligen övertygad om att ingen fiende skulle riskera att tränga in i det trånga vattnet. T.o.m. vakthållningen och beredskapen synas ha varit bristfälliga. Tordenskjold tog risken, och därmed var saken klar, ty hans styrka var Strömstiernas avsevärt överlägsen. Den svenska eskadern tillintetgjordes med ringa förlust för motståndaren. Nederlaget i Dynekilen tvang svenskarna att upphäva belägringen av Fredriksten. – Det är betecknande för Karl XII:s syn på militära frågor, att Strömstierna befordrades till viceamiral, emedan han med tapperhet hade utkämpat striden, i stället för att ställas under åtal på grund av allvarliga försummelser med ödesdiger påföljd.”

(Eirik Hornborg, Kampen om Östersjön till slutet av segelfartygens tidevarv, Sthlm 1945, s. 276-277.)

Tordenskiold och Karl XII

Tordenskiolds bild kom att pryda tändsticksetiketter. (Denna stora tändsticksask är tillverkad enbart för reklamändamål.)

Tordenskiolds bild kom att pryda tändsticksetiketter. (Denna stora tändsticksask är tillverkad enbart för reklamändamål.)

Nej, Strömstierna var inte någon stjärna. Huvudman för uppmärksamheten var på den svenska sidan Lasse i Gatan eller Lars Gathenhielm, ”konungens kapare”. Tordenskiold och Gathenhielm gav åt sjökriget på Västkusten en prägel av dristighet, äventyr och pojkboksanda. Här blev med andra ord händelserikt. Ingen visste från den ena dagen till den andra vad som skulle hända. Tordenskiold var Danmarks och Norges motsvarighet till Karl XII. Sjökrigaren liksom konungen utnyttjade alla möjligheter, handlade snabbt, gick oförskräckt till anfall och satte utan betänkligheter mycket på spel. Denna taktik gav konungen rik utdelning i segrar under åren 1700-1709, medan hans egna förband var av bästa slag och fienderna sämre utrustade och sämre övade. När fienderna började bli jämbördiga, visade sig denna taktik vara rent ut sagt farlig. Under senare delen av sitt krigarliv (1709-1718) drabbades Karl XII av idel motgångar och nederlag. Tordenskiold hade hela tiden att göra med jämbördiga eller endast obetydligt sämre motståndare. Därför segrade och vann han framgångar endast varannan gång. Däremellan drabbades han av motgångar och nederlag. Varken kungen eller Tordenskiold blev långlivad. Kungen blev 36, Tordenskiold endast 29.

Tordenskiold förenar

Lars Gahrn vid Tordenskiolds gravmonument, som blev första turistmålet i Köpenhamn.

Lars Gahrn vid Tordenskiolds gravmonument, som blev första turistmålet i Köpenhamn.

Under sin livstid hade Tordenskiold många motståndare bland de danska amiralerna. Man fruktade, att hans våghalsighet skulle leda till allvarliga förluster i skepp, utrustning och manskap. Eftervärlden i Danmark och Norge har emellertid i första hand kommit ihåg Tordenskiolds segrar. Man har haft få framgångsrika fältherrar, men i gengäld har man haft några segerrika sjökrigare. Tordenskiolds staty står i Oslo och en annan utanför Holmens kirke. Ett annat exemplar av samma staty står i Trondheim. Ökenkriget i Nordafrika under andra världskriget kallades ”gentlemannakriget”. På denna front behandlade tyskar och engelsmän varandra aktningsfullt och i enlighet med internationella regler och lagar. Något liknande gäller sjöstriderna på Västkusten under det stora nordiska kriget. Här sköttes krigföringen kavaljersmässigt med aktning mot fienderna. Främst bland kavaljerer och sjökrigare var Peder Wessel Tordenskiold. Därför har han också blivit ett föreningsband mellan Sverige och Norge, ett gemensamt minne, som binder samman de båda brödrafolken. Därför söker också vi svenskar oss gärna till hans sarkofag i Holmens kirke i Köpenhamn.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s