Ortnamn och benämningar vid Trollhätte kanal

Vet ni vad slussarna i Trollhättan heter? Nej, jag kunde väl ana, att ni inte kände till namnen. Jag vet inte, om de någonsin kom till användning, och i vilket fall som helst är de nu bortglömda. De tre gamla slusstrapporna från 1844 är dessutom ur bruk sedan 1916. Deras namn gavs en gång för längesedan som ren artighet.

Ny slussled 1844

Till vänster ses Prins Gustafs slussar, i mitten ses Prins Oscars slussar och till höger några av 1916 år slussar. Foto: Lars Gahrn.

Till vänster ses Prins Gustafs slussar, i mitten ses Prins Oscars slussar och till höger några av 1916 år slussar. Foto: Lars Gahrn.

Låt oss dock ta allt i rätt ordning. År 1800 var Trollhätte kanal äntligen färdig, men slussarna var små och trånga. Åren 1838-1844 byggdes en ny slussled vid sidan av den gamla. Konung över Sverige och Norge var då Karl XIV Johan, som hade fem barnbarn, nämligen prinsarna Karl, Gustaf, Oscar och August samt prinsessan Eugenie. Alla skulle låta tala mycket om sig, även August. Fyra av dem blev omtalade för sin begåvning, och August blev omtalad för sina brister i begåvningen. Två av dem blev kungar, nämligen Karl (som konung Karl XV) och Oscar (som konung Oscar II).

Tre kända prinsar

Prins Gustaf, staty av Carl Eldh i Rottneros.

Prins Gustaf, staty av Carl Eldh i Rottneros.

Den, som besöker kanalmuseet i Trollhättan, kan inhämta, att den nedersta slusstrappan fick namnet Prins Carls slussar, den mellersta slusstrappan Prins Gustafs slussar och den översta Prins Oscars slussar. Det säger sig ju självt, att det var bättre att tala om översta slusstrappan, mellersta slusstrappan och nedersta slusstrappan. Då kunde alla utifrån själva benämningen räkna ut vilken trappa, som åsyftades. Om andra benämningar än de från högsta ort antagna namnen är bättre, har de senare svårt att slå igenom. De storståtliga och kungliga namnen har inte slagit igenom. Även de andra slussarna i Trollhättan fick av artighet namn efter bemärkta män. Namnen sprids visserligen genom turistinformationen, men om dem gäller ungefär detsamma. Prinsnamnen tycks inte ens turistinformationen – hittills – ha strävat efter att sprida.

Sångarprinsen hedrad

Två blivande kungar fick ge namn åt slusstrappor. Den tredje prinsen blev känd, han också, fastän han dog ung. Prins Gustaf är den kände ”sångarprinsen”, som har tonsatt bland andra ”Glad såsom fågeln i morgonstunden” och ”Sjungom studentens lyckliga da’r”. Han avled redan 1852 och fick två år efter sin död ett minnesmärke i Hagaparken, nämligen en bronsbyst. Den står nu inom det järnstaket, som omgärdar kronprinsessan Victorias och prins Daniels hem. Prinsen står staty i såväl Uppsala som Rottneros. Trollhätteborna var dock tidigt ute med att hedra honom.

Trälvägen vid Säffle kanal

På Kanalmuseet kan man lära sig åtskilligt. Även Säffle kanals historia finns med. Vid Säffle kan man genom Säffle kanal och en sluss komma upp till Harefjord och Glafsfjorden. Innan slussen anlades kunde man hala båtarna uppför strömmen. Då gick man på ”trälvägen” vid sidan om älven. Även här i Mölndal har vi haft en ”träleväg”, som gick utefter Mölndalsån. Pråmdragarna gick denna väg fram. (Se Lars Gahrn, Mölndals gatunamn, 1998, s. 345 och Lars Gahrn, Mölndalsån – de många verksamheternas vattendrag, artikel i: Mölndals Hembygdsförenings årsskrift 2005, s. 10 och 15.) Ordet trälväg eller träleväg var mer en benämning eller ett sakord än ett namn. Ordet har nog förekommit på fler ställen. De, som vet besked, uppmanas att låta höra av sig.

Brovaktsstugan

Brovaktarstugan i Borgå sund (i Västmanland) är nu kafé.

Brovaktarstugan i Borgå sund (i Västmanland) är nu kafé.

I Kanalmuseet får man också veta ett och annat om ”Brovaktsstugan vid Klaffbron”. Även Mölndal har som bekant en brovaktarstuga eller brostuga, i detta fall vid Gunnebobro. Även i detta fall rör det sig om en allmän benämning, som finns på många platser. En annan av dessa platser är Borgå sund i Kolbäck i Västmanland. Där finns en ”brovaktarstuga”. Bostadshuset uppfördes 1861. Den första fasta bron över Borgå sund byggdes 1833-1835. Brobolaget anställde en ”brovakterska”. Denna yrkeskår är nog vid det här laget i det närmaste utdöd. Benämningen brovaktarstuga har försvunnit med brovaktarna, vilket inte hindrar, att den lever kvar i historiska skildringar och om historiska byggnader.

En enda sluss Mölndalsån

Även i Mölndalsån finns en sluss, nämligen slussen vid Drottningtorget inne i Göteborg. Den har veterligen inte något namn. Denna sluss är nämligen den enda i Mölndalsåns vattenleder och för övrigt den enda i hela Storgöteborg. Man måste fara upp till Lilla Edet ungefär sex mil från Göteborg för att möta nästa sluss. Under sådana förhållanden behövs inte något särskiljande namn. Det räcker att säga slussen vid Drottningtorget och slussen i Lilla Edet. Här nere i Storgöteborg har vi inte något slussnamn att glömma bort. Annorlunda var förhållandena i Trollhättan, där man har tre slusstrappor att hålla reda på, men inte heller här kunde namnen överleva. Kanaler och åar är inte längre lika viktiga samfärdsleder som förr, och då är dödligheten bland de smärre ortnamnen stor.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s