Kungariket Västergötland träder fram ut dunklet

Kungariket Västergötland började till slut skymta fram för arkeologen John Kraft. Ämnet för hans forskning var visserligen ”Svearnas land”, men när han hade följt de tydliga arkeologiska mönstren i Mälardalen, fick han upp ögonen för motsvarande, icke fullt så tydliga, mönster i Västergötland. Då framträdde för hans blickar konungariket Västergötland.

Samma mönster framträder

Gravhög och rest sten i Skalunda by Västergötland. Sådana kungshögar är ett av tecknen på att Västergötland har varit ett kungarike.
Gravhög och rest sten i Skalunda by Västergötland. Sådana kungshögar är ett av tecknen på att Västergötland har varit ett kungarike.

Arkeologen John Kraft har i en lång rad lärda uppsatser och böcker forskat om kultförbund, skeppslagsindelning, husabyar, kungshögar och riksbildning i det forntida Sverige, framför allt i Mälarlandskapen, där störst antal fornminnen finns bevarade. Under hösten 2015 utkom hans bok: Svearnas land: Bosättning och samhällsorganisation i Mälardalen under yngre järnåldern (Badelunda Hembygdsförening, Västerås, genom P O Flodbergs förlag, Västerås, 2015, 351 sidor).

Kraft har undersökt Mälardalens husabyar och andra kungsgårdar. Han finner dels att somliga av dem går tillbaka på folkvandringstiden, dels att kungshögar, det vill säga riktigt stora gravhögar, ligger vid kungsgårdarna. Dessa gravar kan tidfästas till ungefär samma tid. Här ser han spåren av forntidens kungar, som reste runt från kungsgård till kungsgård, och som (åtminstone i vissa fall) begravdes vid den gård, där de råkade avlida (eller möjligen avlivas). Samma mönster framträder i Västergötland (men däremot inte i Östergötland).

Kungsgårdar och gravhögar

Kungarna red med sina följen runt från kungsgård till kungsgård och tycks åtminstone i många fall ha begravts vid den kungsgård, där de råkade avlida (eller avlivas).
Kungarna red med sina följen runt från kungsgård till kungsgård och tycks åtminstone i många fall ha begravts vid den kungsgård, där de råkade avlida (eller avlivas).

Kraft skriver: ”Men i Östergötland och Västergötland kan man misstänka att det funnits två tidiga småriken av ungefär samma slag som svearnas mälardalsrike, alltså federationer av flera kultförbund. I sagorna och diktningen framträder Västergötland och Östergötland som småkungariken.

I Östergötland är det dock svårt att finna andra indicier som stöder ett sådant antagande. Husbyarna ligger glest utom i öster. Det är svårt att se något system bland de storhögar som finns. Många av dem misstänks för övrigt vara från bronsåldern.

Västergötland är annorlunda. Där finns åtskilliga storhögar, några av det största slaget. Under tidig medeltid var Västergötland indelat i åtta stora distrikt som kallades bon. Varje bo hade en kungsgård (Vad, Skalunda, Ökull, Gudhem, Vartofta, Lung, Ås och Hullsjö) som gav namn åt sitt bo. Fyra av kungsgårdarna har dessutom givit namn åt härader, vilket visar att kungsgårdarna bör vara äldre än häradsindelningen.

Vid några av dessa kungsgårdar finns storhögar (Skalunda, Ås, Hullsjö och Vad) som ger en fingervisning om att Västergötland kan ha haft en egen kung som rest omkring med ett följe från kungsgård till kungsgård. Vid Ås ligger kyrkan på en stor hög. Skalundahögen, som länge ansetts vara Västergötlands största gravhög (55-60 m diam, 9 m hög), har undersökts med hjälp av borrhål. Dateringarna av borrkärnorna tyder på att högen anlagts i slutet av 600-talet eller början av 700-talet. I närheten av Skalundahögen ligger Skjolms hög (25 m diam, 3.5-4 m hög) som utpekats som tingshög. Hullsjö kungsgård har i närheten två rätt stora flacka högar: Kungshögen och Hövdingen. I närheten av Vads kungsgård finns sex storhögar av vilka de två största når kungshögsstorlek.

Här finns alltså indicier som stöder uppgifterna i sagorna och diktningen om att Västergötland varit ett småkungarike långt innan det under medeltiden framträder som en lagsaga i Sverige.

Västergötland hade ett skyddat läge

Östergötland har legat vidöppet för sjömilitära framstötar från mälardalsriket. Västergötland däremot skyddades av betydande avstånd och stora svårgenomträngliga skogar i de flesta riktningar. Svearnas flotta har haft svårt att nå Västergötland sjövägen, så vida man inte tänker sig att de använt mindre vattendrag mellan Hjälmaren och Vänern och rullat skeppen på stockar genom skogen vid vattendelaren. Danska flottor har kunnat ta sig ett stycke uppför Göta Älv, men inte heller från det hållet har Västergötland varit lättillgängligt.

Man kan alltså misstänka att Västergötland behållit sin självständighet längre än Östergötland. Men detta är en fråga som få tycks bry sig om. ….

Styrkeförhållandena mellan olika kungariken

John Kraft sammanfattar i sin bok från 2015 årtionden av forskning.
John Kraft sammanfattar i sin bok från 2015 årtionden av forskning.

Går det att föreställa sig att riksenandet kunde ha tagit en annan vändning? Att till exempel Västergötland tagit ledningen och knutit de andra landen till sig i en federation som blivit Sverige? Eller att Östergötland dominerat ett federationsbyggande?

Jag tror inte det. Ett skäl är styrkeförhållandena, ett annat är avstånden och de geografiska hindren. Låt oss börja med att titta på styrkerelationerna.

Östergötland hade 18 härader under medeltiden. De flesta verkar jämnstora och skulle kunna ha haft två skeppslag vardera, mer är knappast troligt. Det ger ungefär 36 skeppslag, vilket är alldeles för lite för att kunna utmana Mälardalen.

Västergötland visar inga spår av något sjökrigsväsende. Däremot kan man skönja en annan distriktsindelning som skulle kunna vara en landbunden motsvarighet till Östersjökustens skeppslag. Mina undersökningar tyder på att det i Västergötland och Dalsland funnits 46 sådana distrikt vid den tid då kyrkobyggandet blev allmänt. Inte heller detta kan ha varit tillräckligt för att mäta sig med Mälardalens militära styrka.

Naturen har i hög grad påverkat riksenandet, kring Mälaren frilades tidigt vidsträckta bördiga lerslätter som var lockande för bosättning. Bygderna knöts samman av Mälaren till en gemenskap som nog ingen kunde undfly. Naturen ombesörjde att svearna hölls ihop och blev ett sjöfarande folk.

Man kan misstänka att mälarbygderna redan under bronsåldern på något sätt hittat en formel för samverkan och samexistens. Det hade varit märkligt om inte en tidig federation vuxit fram här. Naturen drog upp ramen för dess omfattning. Mälardalen blev folkrikare och därigenom mäktigare än någon annan motsvarande tidig samhällsbildning vid Östersjön norr om Skåne.

Västergötland, Östergötland, Öland och Gotland formades också av naturens förutsättningar, men inte till samma storlek och styrka. Västergötland har den likheten med Mälardalen att dess stora sjö, Vänern, också omges av bygder. Men skillnaden mot Mälardalen är stor, Dalsland och Värmland hade inte mycket folk under förhistorisk tid och Västergötlands vitala delar utgjordes av tre slättområden, alltså ett lika inlandspräglat landskap som Östergötland. Dessutom nådde inte Västergötland riktigt fram till havet. Vidsträckta ödemarker avskärmade Västergötland från östra Sverige. Därför hade sannolikt västgötarna små möjligheter att dominera det maktspel som styrde framväxten av Sverige.” … ”Mälardalen (100 skepp) vägde alltså tyngre än Östergötland (ca 36 skepp) och Västergötland (46 motsvarande distrikt) tillsammans. Därtill kommer att naturförutsättningarna gjorde Mälardalens invånare till ett sjöfarande folk medan de flesta östgötar och västgötar hade långt till havet.”

Stora fördelar med samarbete

Så skriver Kraft sammanfattningsvis. Jag instämmer men måste givetvis – som alltid – tillfoga en och annan tankegång från andra håll i boken och från egen forskning. Källorna till tidens historia berättar så mycket om strider och motsättningar, att forskarna i äldre tid inte tycks ha uppmärksammat fördelarna med samarbete. Kraft inser dock att tidens människor har haft stora fördelar med att samarbete. Jag har tidigare påpekat detsamma. Vi skall gå vidare med samarbetets fördelar nästa gång.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s