Stenrikeborgs invigning 2016

Konungen och drottningen av Stenrikeborg.

Konungen och drottningen av Stenrikeborg.

Söndagen den 2 oktober invigdes högtidligen Stenrikeborg, den nybyggda medeltidsborgen i Dotorp i Kärna i södra Bohuslän. Inbjudan hade gått ut på Facebook till grannarna utefter vägen genom Dotorp, och folk strömmade till. Två spelmän stod inne på borggården och spelade på följt och oljefat. Kungen och drottningen (Mats och Ingela Axelsson) hade litet svårt att ta sig fram, ty borggården var full av folk. De steg upp på Skrikaretornet. Mats Axelsson hälsade alla välkomna. Jag höll ett invigningstal, överlämnade gåvor till kungaparet och läste upp ett nio strofer långt fröjdekväde, skrivet med anledning av denna invigning. Det följer som avslutning på denna artikel.

Locks rike och Stenrike

Drottning Blåklocka och kung Agust II av Stenrikeborg tillsammans med konungen av Locks rike, två kungar i bästa sämja. Foto: Lars Gahrn.

Drottning Blåklocka och kung Agust II av Stenrikeborg tillsammans med konungen av Locks rike, två kungar i bästa sämja. Foto: Lars Gahrn.

Mats Axelssons bror, den kände fastighetsmäklaren Jan Erik Axelsson, var där och uppvaktade sin bror och svägerska. Jan Erik Axelsson och hans fru har själva låtit uppföra ett slags medeltida borg eller rättare sagt en stilfull villa i borgstil. Den invigdes 2015, och jag har skrivit en särskild uppsats om denna invigning. Dessa marker kallas ”Locks rike” efter den gemensamme stamfadern, den indelte soldaten Lock. Jan Erik Axelsson framhöll, att skilda riken ofta brukar ligga i fejd med varandra, eller också är förhållandet dem emellan dåligt. Så har det emellertid aldrig varit mellan de båda bröderna och deras riken, Locks rike och Stenrike. Förhållandet dem emellan har alltid varit det bästa. För att lyckönska sin bror och svägerska överlämnade han nu en stenskiva med den inristade texten: Stenrike Borg.

Satsningar på Bohus

I vimlet såg man även Mats och Ingela Axelssons svärson, kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande i Kungälvs kommun, Miguel Odhner. Han har två 1600-talsfästningar inom sitt verksamhetsområde: Carlsten på Marstrand och Bohus fästning (med medeltida delar) i Kungälv. Nu har kommunen även en medeltidsborg. Kungälv har alla förutsättningar att bli en vallfärdsort för den, som intresserar sig för fästningar och borgar. Odhner berättade ett och annat för mig om kommunens planer för Bohus fästning. Kommunen och Statens Fastighetsverk satsar årligen ett par – tre miljoner var på fästningen. Kungälv kommer att låta tala om sig på många sätt. Jag kommer av allt att döma att ha anledning att skriva mycket mer om Kungälv.

Samling vid gillestugan

Borgens tinnar bär upp örnstatyer.

Borgens tinnar bär upp örnstatyer.

Efter själva invigningen slog sig kungen av Stenrike ner på en stol i borgstugan. Han och drottningen mottog här släktingars och grannars lyckönskningar, blommor och invigningsgåvor. Själv stod jag i ett hörn av borgstugan och fotograferade då och då de uppvaktande. Därefter vandrade vi alla ner till Axelssons gillestuga och utomhuskök. Här bjöds på varm korv och bröd jämte drycker. Drygt 200 personer, män, kvinnor och barn, hade infunnit sig, däribland flera medlemmar av Kärna revysällskap. Mats Axelsson har spelat med i detta sällskap, som fann sig väl till rätta i sina medeltidskläder. Stämningen var glad och gemytlig. Ingen behövde fråga efter vägen hit. Axelssons brukar inbjuda till trevlig samvaro. De flesta hade varit där förut.

Borgen är ett konstverk

Borgporten i Stenrikeborg.

Borgporten i Stenrikeborg.

I mitt invigningstal kom jag att utdela en känga till den moderna arkitekturen. Jag sade: Förr i världen skulle varje byggnad vara ett konstverk. Man lade ner stor möda och omsorg på att allt skulle vara både vackert och stilfullt. Sedan dess har mycket hänt. På senare år har man velat pressa ner priserna och följaktligen nöjt sig med att byggnaden kan tjäna sitt ändamål. Utseendet bryr man sig inte om. Därför har vi i våra städer husfasader, som är så fula, att man vill gå in i byggnaden för att slippa se utsidan. Här i Stenrike kan vi däremot se ett byggnadsverk, som byggherren har gjort till ett konstverk. Han har lagt ner omsorg på varje detalj för att allt skall vara så vackert och stilfullt som möjligt. Även på den gamla tiden var byggnader i första hand hus och i andra hand konstverk, men här i Stenrike kan vi se en borg, som i första hand är ett konstverk och i andra hand ett byggnadsverk. Samma höst försågs borgen med fasadbelysning.

Återuppbyggda borgar

Varför skall man då bygga en medeltida borg i våra dagar? Vill man se en medeltida borg i våra dagar, måste man bygga en på nytt. Våra medeltidsborgar är grus och aska eller ombyggda till oigenkännlighet. Utomlands har man långt före oss byggt upp medeltida slott och herresäten på nytt. Rhendalen är full av återuppbyggda borgar, just därför att man ville ha vackra blickfång i dessa sköna bygder. Tack vare Mats Axelsson har vi nu fått en borg även i Stenrike. Men en stor borgbyggare skall hyllas inte bara på prosa utan även på vers. Här kommer mitt Fröjdekväde på denna invigning.

Fröjdekväde

av Lars Gahrn

vid invigningen av
Stenrikeborg
i Dotorp, Kärna,
söndagen den 2 oktober 2016.

Kvädet sjunges som sången
”Om man inte har för stora pretentioner”.

 

Kung Agust II har nyss invigt Stenrikeborg med trumpetstötar från Skrikaretornet.

Kung Agust II har nyss invigt Stenrikeborg med trumpetstötar från Skrikaretornet.

Blott det bästa är nog gott,
och det bästa är ett slott.
Ja, ett slott finns nästan jämt i våra drömmar.
Alla drömmer, ej minst Mats,
och hans dröm tar mycket plats,
ty han låter fantasin ha fria tömmar.

 

Om man drömmer starkt och stort,
kan man även få det gjort.
Drömbilden står jämt och lockar, hägrar, manar.
Den är ej en flyktig sky.
Den står fast som en staty,
och den upptäcks inte endast, när man spanar.

 

En tinne med många skulpturer.

En tinne med många skulpturer.

Arbete för själ och kropp
håller människan på topp.
Tankar föds, och kroppens krafter stärks och livas.
Arbete i enskildhet,
fjärran oro och förtret,
gör att människorna fröjdas och kan trivas.

 

Mats är klok, ty se vi tror,
att hans borg är lagom stor.
Det är bra att inte uttömma sin kassa.
Visst har man en mängd bestyr
med en borg i miniatyr,
men man måste ej betala en hel massa.

 

Skrikaretornet.

Skrikaretornet.

Mats har synliggjort en dröm.
Därför skall han ha beröm.
När vi kommer ut till Dotorp, kan vi röna,
att hans dröm ej lider men
av att omsättas i sten.
Både dröm och borg hör till de verkligt sköna.

 

Många önskar stiga opp,
hit till bergets högsta topp.
Borgbyggarnas tidsepok är ju förliden.
Deras byggnadsverk är grus.
Vill man skåda hela hus,
far man hit ut för att möta medeltiden.

 

Tal och verser vid invigningen.

Tal och verser vid invigningen.

Här i Dotorp ser vi, hur
tinnarna bär upp skulptur.
Fågelkonstverk står och spanar över trakten.
Runtomkring står skogen grön.
Örnar fanns på bergens krön,
och dessutom är de sinnebild för makten.

 

Sagan segrade och vann.
Drömmen har nu blivit sann.
Det är tid nu, att Mats Axelsson skall hyllas.
Murare och arkitekt,
ja, till allting har han räckt,
och med lovord skall nu våra hävder fyllas.

 

Axelssonska släkten har ställt upp för fotografering.

Axelssonska släkten har ställt upp för fotografering.

Slutet gott, ja, allt är gott,
och nu har vi fått ett slott,
som beröms av alla olika personer.
Ryktet flyger som en pil.
Här finns skönhet. Här finns stil.
Ja, så låter det, fast vi har pretentioner.

Klicka här för denna artikel som pdf

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s