Polletterna vid ”Dumbommen”

Polletter fanns givetvis även i Mölndal. De fanns ju i Göteborg, och det mesta, som vår grannstad skaffar, anskaffas förr eller senare även i Mölndal. Mängden av polletter i Göteborg var dock så stor, att Bo Gustavsson inte ville gå vidare med Mölndal.

Fanns nattvardspolletter?

Bo Gustavsson – vår västsvenske polletthistoriker. Foto: Lars Gahrn.

Bo Gustavsson – vår västsvenske polletthistoriker. Foto: Lars Gahrn.

Helt kunde han emellertid inte lämna Mölndal utanför, ty en pollett var gemensam för de båda städerna. Mölndal och Göteborg har mycket gemensamt. Till detta gemensamma gods hör även en pollett. Bo Gustavsson är en av de ledande krafterna inom Göteborgs Numismatiska Förening. En av föreningens arbetsuppgifter är för närvarande att förteckna och beskriva de polletter, som har använts i Göteborg. Arbetet är svårt, och fullständig kan förteckningen rimligtvis inte bli. För somliga polletter saknas kända exemplar. Man vet inte hur de har sett ut. För andra polletter har man visserligen kända exemplar, men man saknar uppgifter om hur och till vad de kan ha använts. Detta gäller Göteborgs möjligen äldsta pollett. Den pryds av en nattvardskalk i lågrelief och bär årtalet 1717. Påskriften talar om, att den har haft med Gustavi domkyrka att göra. Somliga forskare menar, att detta nog är en nattvardspollett. Om man hade klarat frågorna i nattvardsförhöret, skulle man ha fått en sådan pollett, som visade, att man var berättigad att gå till nattvarden.

Introduktion till pollettkunskapen

Dylika nattvardspolletter förekom i reformerta länder, men de är inte kända från Sverige. Därför har andra forskare ställt sig tveksamma till denna förklaring. Om inte någon skriftlig uppgift dyker upp, måste vi säga, att Göteborgs polletthistoria inleds med ett stort frågetecken. Även för senare tider är mycket okänt. En pollett uppges vara ”anonym” och ”kanske använd av Haga Bryggeri”. Ja, kanske är det så, men polletter har ofta utgivits av företag, och dessa efterlämnar bara undantagsvis företagsarkiv. Då kan det vara mycket svårt att få fram bestämda uppgifter. Bo Gustavsson har dock samlat så många polletter och upplysningar, att han känner sig redo att lämna oss en artikel, som ”är en introduktion till ämnet och ger en kortfattad översikt över göteborgspolletter i avvaktan på ett mer grundläggande verk som beräknas komma ut under de närmaste åren.” Hans uppsats ”Göteborgspolletter – en introduktion” är införd i ”Göteborg förr och nu”, Göteborgs Hembygdsförbunds årsskrift 2016.

Mölndalsvägens bolag

Här ser vi polletter, som erlades vid ”Dumbommen” i Getebergsäng. Foto: Lars Gahrn.

Här ser vi polletter, som erlades vid ”Dumbommen” i Getebergsäng. Foto: Lars Gahrn.

Vem minns inte eller har åtminstone inte hört talas om gaspolletter, spårvägspolletter och färjepolletter? Därutöver finns dock många andra: från de stilfullaste penningar till de enklaste plåtbitar med instämplade bokstäver. Till de sistnämnda hör mölndalspolletterna, som nog – om man skall vara riktigt noga – är göteborgspolletter även de. Förr hade ett vägbolag hand om Mölndalsvägen – Göteborgsvägen. För att ha råd med vägunderhållet och få en vinst därutöver hade bolaget rätt att ta upp en vägavgift. Vägbommen fanns inne i Getebergsäng och var så illa omtyckt, att den kallades för ”dumbommen”. För att förenkla betalningen gav man ut polletter, runda penningar av zinkplåt med ett hål i översta kanten, så at de kunde träs upp på ett snöre eller en ståltråd. På polletten står: ”MÖLND-VÄG BOLAG”. Liksom på sin tid friherre Stiernstedt utläser Bo Gustavsson detta som ”Mölndals Vägbolag”, vilket är en möjlig läsning, men eftersom ett bindestreck visar att ”Mölnd” och ”väg” hör samman, är läsningen ”Mölndalsvägens bolag” sannolikare. Mölndalsvägen ligger ju i Göteborg åtminstone till hälften. (Namnet kunde på den tiden beteckna även Göteborgsvägen, och i folkmun får den senare även i våra dagar heta Mölndalsvägen.)

Bolaget omnämns i litteraturen

Går man till litteraturen, får man denna slutsats bekräftad. F. Stenström kallar företaget ”Mölndalsvägens A.B.” och upplyser om att bomhuset byggdes 1864. Vägavgift upptogs 1865-1899. (F. Stenström, Örgryte genom tiderna I, 1920, s. 121.) I samtida tidningsartiklar från 1877 och 1879 omtalas ”Mölndalsvägens bolag” och ”Mölndalsvägens AB” (Harald Lignell, David Otto Francke, Göteborgs Handelskompani och Mölndal på Franckes tid, 2002, s. 279-280.) Huruvida bolaget var hemmahörande i Göteborg eller i Mölndal framgår inte, men i källorna från Mölndal har jag inte sett några uppgifter om detta bolag. Jag skulle därför tro, att det styrdes av göteborgare. Bolaget omnämns i litteraturen, men något företagsarkiv är (mig veterligt) inte bevarat. Så brukar det tyvärr vara.

Kunnig och intressant redogörelse

En eller annan pollett har trots allt överlevt till våra dagar. Lars Hasselgren vid Grevedämmet hade i sin ägo ett antal polletter, uppträdda på en ståltråd. Han skänkte dem till Mölndals Hembygdsmuseum på 1930-talet. Allt sedan dess har polletterna varit utställda i hembygdsmuseet. Bo Gustavsson avbildar en annan pollett, som att döma av bilden är i mycket gott skick. Antalet bilder i hans artikel är mycket stort. Han ger läsarna en mycket intressant upplevelse. I ord och bild får man ta del av Göteborgs polletter, men varför inte ta med även Mölndals? Utöver polletterna, som erlades vid ”Dumbommen” i Getebergsäng, finns (mig veterligt) endast polletter från Papyrus. Dem skall jag skriva om en annan gång.

Klicka här för denna artikel som pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s