Fässbergs kyrka – den heliga historiens bildgalleri

Ville man se bilder, gick man till kyrkan förr i tiden. Före 1800-talet kunde väldigt många inte läsa. Få hade böcker, och de böcker som fanns saknade i allmänhet bilder. Gick man till kyrkan, hade man där både målningar och skulpturer. Färgprakten var ofta överväldigande.

Helig historia i färgbilder

Den botfärdige publikanen – ett föredöme för kyrkobesökarna. Foto: Lars Gahrn.

De, som inte kunde läsa, fick här de viktigaste händelserna i den heliga historien på bild. Här såg man nattvardens instiftande, Jesus på korset, Jesu gravläggning, uppståndelsen och himmelsfärden, ofta även Jesu födelse och hans dop, förutom mycket annat. Motiven skiftade givetvis från kyrka till kyrka, men de viktigaste var vanligast. Från läktarbarriären blickade heliga apostlar, som hade vågat och i de flesta fall även offrat livet för sin tro, ner på kyrkobesökarna. Ville man se på bilder, skulle man gå till kyrkan. Samtidigt påmindes man om den heliga historien. En liten repetition då och då kunde vara värdefull med tanke på stundande husförhör.

Fässbergs kyrka – rikt utrustad

Kraftfull apostlabild.

Fässbergs gamla kyrka blev rikt utrustad. Den gamla altartavlan visar nattvardens instiftande. Den nya altaruppsatsen från 1724 visar nerifrån och upp nattvardens instiftande, Jesus på korset, Jesu himmelsfärd och Frälsaren med segerfanan stående på jordklotet, som omslingras av ormen (det vill säga djävulen). Här finns också de fyra evangelisterna. Predikstolen har runt korgen Jesus och de fyra evangelisterna. På predikstolens ljudtak finns dygder, och på takets krön ses Frälsaren med segerfanan. Han står på jordklotet, som omslingras av en orm. Bakom prästen hänger på väggen en relief visande Frälsaren som smärtornas man. På läktarbarriärerna finns målningar, som visar tolv apostlar. (Paulus är med men inte Jakob, Johannes bror.) Dessutom finns här den botfärdige publikanen, Moses och Aron samt Frälsarens bild. Komminister Linda Knutsson brukar säga till konfirmanderna, att den botfärdige publikanen är en gestaltning av mig själv, som behöver göra bot. Hon påpekar samtidigt, att mitt emot på andra läktarbarriären (vid predikstolen) finns Jesus Kristus – räddaren och frälsaren. Det är fint och fyndigt sagt och visar vilka möjligheter man har att använda kyrkans bildgalleri i undervisning och förkunnelse.

Jesus Kristus – avbildad 16 gånger

Tack vare den nya skriften om Fässbergs kyrka kan man ta med sig kyrkans bildskatter hem.

Om man räknar samman alla dessa bilder, finner man att Jesus Kristus är avbildad sexton gånger, närmare bestämt fem gånger som skulptur eller relief och elva gånger på målning. Jesus är väl den, som flest gånger omtalas i Nya testamentet, och då skall han också avbildas flest gånger i Fässbergs kyrka. På andra plats kommer Maria, Moses och två av evangelisterna (Matteus och Johannes) som är avbildade tre gånger var. De övriga två evangelisterna (som inte är apostlar) avbildas två gånger var. Jesu födelse, himmelsfärden och Jesus med segerfanan är avbildade två gånger vardera. Under östra sidoläktaren finns tre målningar som visar Jesu födelse, Getsemanekampen och himmelsfärden. I koret finns sentida målningar av målarmästare Johan Alfred Berg. De visar Abraham och Isak, Mose med kopparormen, Mose i bön, Jesus och Emmaus-lärjungarna, pyramider, ett österländskt landskap, Jesu osynliga närvaro vid husfolkets andakt, Jesu födelse, patriarken Jakob och ängeln samt påskalammet, vars blod stryks på husets dörrposter. En sentida ikon visar jungfru Maria och Jesusbarnet.

Skrifter om kyrkan

Kyrkoherde Carl Sjögren har författat den nya skriften.

För att ta del av denna bildskatt fanns i äldre tid endast en sak att göra, nämligen att gå i kyrkan. Under 1900-talet förbättrades och förbilligades trycktekniken. Man började då trycka bilder av kyrkointeriörer och kyrkoinventarier i böcker och på vykort. På grund av kostnaderna blev bilderna emellertid både få och små. År 1987 fyllde Fässbergs nya kyrka 100 år. Detta firades med bland annat en kyrkohistorik, som ingick i Mölndals Hembygdsförenings årskrift för 1986. Jag skrev om Fässbergs gamla kyrka. Förre kyrkoherden Lennart Levén skrev om Fässbergs nya kyrka och dess inventarier. Thomas Ericsson, vår Krokslättskrönikör, fotograferade inventarierna. Man kostade på sig färgtryck, men Thomas Ericsson var inte nöjd med färgåtergivningen. På grund av skriftens lilla format (A5) blev även bilderna små. Sedan dess har mer än 30 år förflutit. Under denna tidsrymd har bilderna blivit än mer betydelsefulla. År 1987 var texten ännu det viktigaste. Om man ser historikens omfång, upptas det överväldigande största utrymmet av text. Sedan dess har det blivit billigare att trycka bilder, och tryckteknikerna har förbättrats. Förr var färgbilder sällsynta. Flertalet bilder var svart-vita. Nu råder närmast omvända förhållandet: Svart-vita bilder är sällsynta, och färgbilder är vardagsmat.

Bilderna tar över i skrifterna

Maria-ikon, skänkt till Fässbergs kyrka av Eva Forssell-Aronsson, som är en skicklig ikonmålare och själv har målat detta konstverk.

Dessa tankar kommer för mig, när jag tittar i en nyutkommen skrift: Välkommen till Fässbergs kyrka: En illustrerad guide och introduktion till kyrkan på Baazberget. (Text: Carl Sjögren. Layout: Carina Etander Rimborg, 2020, 46 sidor.) De två skrifterna från 1987 och 2020 visar skillnaderna och förändringarna inom trycksaksbranschen. Skriften från 2020 är betydligt bredare (21 centimeter bred och 21 centimeter hög) än sin föregångare (15 centimeter bred och 20 centimeter hög). I den nya skriften finns bilder på nästan varje sida. Bilderna är färgfotografier. Bilderna har blivit minst lika viktiga som texten och upptar större utrymme. År 2020 finns utöver de historiska upplysningarna betraktelser utifrån bilder och skulpturer i kyrkan. Carl Sjögren, kyrkoherde i Mölndals stora pastorat (församlingarna Fässberg, Kållered och Stensjön), berättar historien bakom de heliga män och kvinnor, som avbildas, förklarar sinnebilderna och lyfter fram de andliga lärdomar, som man kan (och skall) dra av kyrkokonsten. Avsikten med kyrkokonsten var just denna: kyrkobesökarna skulle påminnas om den heliga historien, om Frälsaren och om hans apostlar, som gick i döden för sin tro, och om mycket annat. På senare år har man allt oftare frångått den rena historiken och i stället blandat historiska upplysningar med kristen undervisning och kristna betraktelser. Man använder med andra ord på nytt kyrkokonsten till det som är dess egentliga syfte: att erinra om den heliga historien och ge betraktarna andliga lärdomar. Kyrkoherde Carl Sjögren tar vara på möjligheterna. Fässberg gamla kyrka var helgad åt jungfru Maria, men hon hörde under senare århundraden inte till de bibliska personer, som oftast avbildades. Evangelister och apostlar hade företräde i senare århundradens kyrkokonst. I Fässberg kyrka fanns hon med på en äldre målning, som visar Jesu födelse och har hängt i den gamla kyrkan. I den nya kyrkan hänger målningen under östra sidoläktaren. Jungfru Maria finns med också på en yngre målning med samma motiv, som målades i koret 1890 av målarmästare J.A. Berg. År 2020 skänktes en ikon, som visar Maria och hennes son, till Fässbergs kyrka. Den har målats av en församlingsbo, Eva Forssell-Aronsson. Motivet kallas ”Ömhetens Gudsmoder” och har (såsom brukligt är inom ikonmåleriet) både många och gamla förebilder. Carl Sjögren skriver: ”När du kommer till kyrkan kommer du till Maria. Hon blev mamma till Jesus, och eftersom den som är döpt är adopterad som Guds barn, med Jesus som storebror, är hon också alla döptas mamma.” Trosbekännelsens ord om ”de heligas samfund” blir mer påtagliga och uttrycksfulla än förut med en sådan tillämpning. Carl Sjögren anför några tänkvärda ord om ikonerna och deras uppgift:

”En ikon är inte som en tavla,
en ikon är ett fönster mot himmelen.”

Detsamma kan med samma rätt sägas om all den övriga konsten i Fässbergs kyrka.

Konst av hög kvalitet

Jesus Kristus som barn sträcker ut sina armar för att omfamna oss. Glasmålning från 1887.

Många släktled av Mölndalsbor har suttit i kyrkbänkarna och betraktat altaruppsatsen, predikstolen, apostlabilderna och allt annat. Jag har varit och är en av de många. I min barndom beundrade jag apostlabilderna och predikstolen mycket. Sedan dess har många år gått, och jag har under den tiden sett oräkneligt många kyrkor invändigt (och ännu fler utifrån). Jag beundrar fortfarande kyrkokonsten i Fässberg, fastän kanske inte lika mycket nu som då. Den är av hög kvalitet och tål att jämföras med det bästa på andra ställen. Konstverkens höga kvalitet framgår, om man jämför apostlabilderna med målningarna, som hänger under östra sidoläktaren. Där finns Jesu födelse, Jesu förklaring och Getsemanekampen. De är mycket enkla och naivt målade. De har sin charm även så, men konstnären har helt klart inte hört till de främsta. Predikstolen är en praktpjäs av hög kvalitet. Här som på andra ställen finns en dörr, som man öppnar, när man skall gå upp på predikstolen. Den finns numera inne i den före detta sakristian. Roland Segestam, en av våra församlingsmedlemmar, uppmärksammade dörren och beundrade den för dess konstnärliga värde. Han tyckte – med all rätt – att en sådan klenod inte skulle sitta undangömd på detta sätt. Jag håller helt och hållet med honom om detta och har därför skrivit en särskild bloggartikel om predikstolen och i första hand om dörren. Om dörren nu är undangömd, skall man i stället kunna se den på nätet.

Ta med kyrkan hem

Kommer man till en kommun, finner man som regel de äldsta, bästa och ofta även flesta konstföremålen i socknens kyrka. Fässbergs kyrka är ett utmärkt exempel på detta. Nu har alla kyrkobesökare möjligheten att så att säga ta med sig kyrkan hem. Carl Sjögrens skrift ”Välkommen till Fässbergs kyrka” har bilder på många av konstföremålen (men inte av alla, ty de är som sagt många). Här i denna skrift får man även med sig en del av förkunnelsen hem. Vi har all anledning att önska att skriften kommer att spridas till många intresserade. I dessa avkristningens tider bör alla kyrkans tillgångar tas i anspråk för att motverka avvecklingen. Konstskatterna hör till de viktiga tillgångarna, åtminstone i Fässberg.

Lars Gahrn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s