Domkyrkan bjuder på musik från ovan

Skall tornmusik spelas på, i eller vid ett torn? Oavsett vad man tycker, är alla tre svaren möjliga. Under sina femton år som tornmusikant har Salomon Helperin spelat från alla dessa tre lägen. Under 2020 kunde tornmusiken fira 15-årsjubileum. Lördagen den 25 juli 2020 var jag på plats nere på Domkyrkoplan. Då, om inte förr, insåg jag vilken väldig domkyrka Göteborgs stift har.

Smäktande toner

Salomon Helperin spelar från ovan. Han står i domkyrkotornets nedersta öppning. Foto: Lars Gahrn.

Högt däruppe i den nedersta tornporten åt Domkyrkoplan (väster) såg Salomon mycket liten ut, ja, han såg liten ut även i den stora tornporten. När man stod här nere på marken, såg även den stora tornporten liten ut, och Salomon såg liten ut även i förhållande till den mycket stora tornporten. Fastän han höjde rösten, hade han avslutningsvis svårt att göra sig hörd, men hans trumpet hördes bra. För säkerhets skull spelade han långa och höga toner, som gick fram och hördes bra. Trumpetmusiken ljöd därför mer smäktande än vanligt. Musiken gick fram, och lyckligtvis störde inte trafiken på Västra Hamngatan annat än när spårvagnarna då och då skramlade förbi.

Kristna melodier

Tornet är högt och kraftigt.

Vad spelades då? Tyvärr berättade Salomon inte denna gång om musikstyckena, men några av dem kände jag igen: ”Jag har hört om en stad bortom bergen”, ”Var jag går i skogar, berg och dalar”, ”I denna ljuva sommartid” och ”Tryggare kan ingen vara”. Han är litet av domkyrkans musikaliska jultomte. Långt före konserterna börjar folk skicka önskelistor till honom. I Freiburg i Tyskland finns en kulturförening, som börjar skicka sms till honom redan under andra veckan i februari. Fram emot sommaren kommer en hel busslast kulturmedlemmar åkande till Sverige. De lyssnar på Salomons tornmusik och fortsätter sedan till både Dalsland och Växjö musikmekaniska museum. (Sverige har många, mycket specialiserade museer!) Även andra åhörare skickar in önskemål till Salomon, som bara behöver välja mellan förslagen.

Fri musiker

Salomon Helperin med sin trumpet på en soffa på Domkyrkoplan.

Salomon spelade under många år tillsammans med sin bror Samuel Helperin, men så flyttade Samuel till Östra Frölunda. Därifrån är vägen alldeles för lång för att han skulle åka till Göteborg för en enda spelning. Även andra musiker har spelat från tornet. Efteråt kom en av dem fram och pratade en stund med Salomon. Denne musiker hade spelat från den romanska tornporten ovanför Salomons tornport. Salomon är fri musiker, som tar tillfälliga arbeten, där sådana bjuds. Han frilansar med andra ord. ”Jag har aldrig vågat skaffa mig en chef”, berättade han skämtsamt. ”Då kan man bli av med jobbet.” Är man anställd i en orkester eller vid en annan kulturinstitution, måste man vidare spela vad andra bestämmer. Man får då helt enkelt inte spela fel. Ingenting av detta föreföll att tilltala honom. Han är en självständig man, van att klara sig på egen hand.

Musiker blir clown

Salomon Helperin talar livfullt, vänligt och skämtsamt.

Salomon är öppen för både det ena och det andra. Vid något tillfälle för länge sedan fick han frågan, om han kunde spela ”Oh, mein Papa” på trumpet! – Jodå, det kunde han göra. – Skulle du kunna ha på dig en röd clownnäsa, när du spelar detta stycke? – Jodå, det går bra. Därefter fick folk veta, att Salomon hade framträtt som clown. Snart fick han förfrågningar, om han kunde uppträda som clown. – Jodå, det går bra. Salomon har spelat clown på teatrar och allsköns andra scener men dock inte på cirkus (ännu). I den tyska clowntraditionen är det vanligt, att clowner spelar ett eller flera instrument. I den franska clowntraditionen följer man mönster från Commedia dell’ Arte. Där har man en vit och elak clown samt en röd och snäll. Den vite slår och jagar den röde, som dock – på något vis – vinner ändå. Salomon följer den tyska och franska traditionen. Därutöver finns den ryska. I Ryssland blir pensionerade trapetskonstnärer ofta clowner. Man förstår, att en musiker med Salomons anpassningsförmåga har goda förutsättningar att finna arbetsuppgifter. Vi hoppas, att tornmusiken skall fortsätta minst femton år till. Många åhörare kom för tornmusikens skull. Några av dem hade med sig en filt och satte sig på gräsmattan för att lyssna. Tornmusik hör till traditionerna i Göteborg. Redan på 1600-talet spelades musik från ovan. Eftersom Göteborg grundades 1621, hör tornmusiken till stadens äldsta traditioner. I Salomon Helperins tappning hör den till de angelägnaste.

Lars Gahrn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s