Om Lars Gahrns sida

Lars Gahrn skriver är en blogg med artiklar, krönikor och recensioner av kulturhistorisk litteratur med anknytning till Mölndal samt Västsverige, författade av Lars Gahrn.  Sidan produceras i  samarbete med Mölndals Hembygdsförening.

Lars Gahrn, en välkänd profil i Mölndal med omnejd, är filosofie doktor i historia och arbetar vid Mölndals hembygdsmuseer. Han har tidigare arbetat som antikvarie vid Mölndals stadsmuseum fram till i juni 2020, då han gick i pension.

Han har regelbundet skrivit krönikor i Mölndals-Posten fram till december 2019. År 2007 tog han emot Kulturhuset Möllans kulturpris med motiveringen ”mitt i byn, med historien i centrum, ger han oss andra glömd kunskap.”

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/

© LARS GAHRN

Alla texter tillhör författaren, om inte annat uppges. Samtliga artiklar på ”Lars Gahrn skriver” är publicerade med upphovsrättsinnehavarens godkännande.
Om inte annat anges, är det tillåtet att kopiera texterna delvis eller i sin helhet under förutsättning att man länkar till ”Lars Gahrn skriver” och inte citerar artikeln på ett felaktigt sätt.
Författaren är själv ansvarig för sina texter. Eventuella uppfattningar, som uttrycks i texterna, är författarens egna. Mölndals Hembygdsförening har inte alltid fastställda åsikter i alla frågor, som behandlas.
Författaren och Mölndals Hembygdsförening ansvarar ej för innehåll på externa webbplatser som har länkats från bloggen.

Sidhuvudet består av bilder tagna av Anna Jolfors (t.v.) och Helen Ljungström (t.h).

31 reaktioner till “Om Lars Gahrns sida”

  1. Hej lars . För något år sedan ställdes här på din sida frågan om det förekommit någon slags reguljär ångbåtstrafik på Rådasjön Detta sedan man för ca 100 år sedan vid flera tillfällen kunnat iakta en liten ångbåtsfarkost fara fram ock tillbaka över sjön ock man därför antagit att de gamla stenbryggorna haft någon del i denna trafik Jag fick av dig ett mycket utförligt samt spännande svar att så ej var fallet . Ångbåten eller ångslupen var tydligen ett hemmabygge av en man boende borta vid Stenjön Det var en ren hobby båt Men häromdan fick jag se en bil med en pålastad trailer innehållande en i mina ögon antingen en perfekt renoverad orginal ångslup eller möjligen en nybyggd kopia samma båt som förekom i den tidningsartikel i GP sydväst som handlade just om ångbåten på rådasjön .Gissa om jag blev häpen Min fråga till dig Kan det vara samma båt jag såg häromdan . Hörde på en av tisdagsträffarna på råda säteri för några år sedan att någon okänd eantusiast just då höll på med ett spännande byggprojekt En ångbåtslup Tack för din intressanta sida

  2. Hej Lars. Läste om fartyget Märsgarn som du färdades med i lumpen. Jag åkte i fyra år med Märsgarn från Ängsholmen(en av fjäderholmarna) till Räntmästartrappan vid Slussen då jag gick i Storkyrkoskolan i Gamla Stan(Syrran åkte med Märsgarn från 59-68!) Jag stod faktiskt till rors över lilla värtan från blockhusudden till Ängsholmen när jag var 9-10 år! Låt vara att skepparen Olivendal stod bredvid hela tiden!

    1. Min bror är intresserad och håller föredrag om facklig historia, men han har inte läst historia som specialämne.

  3. Hej! Jag har ingen anknytning till Mölndal (Har jobbat på GHT, Arbetet, GT med fl.media i Göteborg), men du gör, tvivelsutan, en kulturhistorisk gärning med din blogg.Och som gammal latinare är det en tröst, att det fortfarande finns bildat folk som kan språket. Med vänlig hälsning, Lars Lindh i Varberg

  4. Hej lars En sak har jag som gammal Pixbo boende alltid undrat över . Vem byggde igentligen den gamla stenbryggan nere vid Gunnebovägen .Ock vem byggde det gamla gröna huset uppe på Heymans väg Mvh Roger i Pixbo

    1. Hej lars Jag tror jag vet svaren på bägge frågorna . Tror att det var Heyman den äldre som lätt bygga stenbryggan Kanske i samband med att man fick en järnvägshåll plats i Pixbo . Det gröna husets historia har inget direkt att göra vare sig med Josef eller sonen Eric Heyman Det är lätt att tro så när det är det mest i ögonfallade huset på vägen Utan första ägaren var tydligen en medicine doktor som hette Gustav Nyström .Han köpte tomten eller fastigheten kallad Soltuna redan 1909 Förmodligen var det nu inte han som lätt bygga huset ,för han blev inte långvarig tomtägare om man får tro lantmäteriet Redan året därpå säljer han allt till friherrinnan Alice Ridderstolpe .Hon bodde där fram till sin död 1930 . Det är ändå något märkligt varför råda kommun en gång i tiden döpte om vägen till Heymansväg .För den har så vitt jag kan förstå ingen direkt koppling till Heyman

  5. Hej Lars!
    Du berättar att du fortfarande letar efter den verkliga kungastenen som kungarna vigdes på. Då kan jag berätta för dig att jag vet vad den finns. Om du är intresserad var den ligger. Kan du höra av dig till mig på denna sida.
    Med vänliga hälsningar Lasse Tornberg Alsike

  6. Hej Lars! Uppskattade mycket din bok ”Gunnebo – ett slott i tiden”. Är släkt med Constance Koskull och därför mycket intresserad av uppgifter kring henne. Du nämnde i boken att Baeckström samlat källuppgifter om henne som han inte använt sig av: hur kan man få tag på dessa? Undrar också om du har kopior på processen där G F Koskull stämde Hall. Vore kul att få kontakt med dig. M v h Andreas

  7. Hej Lars
    Jag och min dotter var och gick runt Labbra i helgen. Vi gick upp till ruinen och tyckte det var intressesant och fint. Hittade din text om ruinen. Men där står inget om texten på stenen, text i latin. Där intet fanns… Tacksam om du har den och kan dela med dig.

    Lotta

    1. Hej!

      Där står: Sic redit in nihilum quod fuit ante nihil (Så återgår till intet vad som redan tidigare var ingenting). Man talar på detta sätt om, att detta är en uppbyggd ruin (som aldrig har varit något), och att ruinen håller på att förfalla. Det senare är som synes sorgligt sant.

      Mvh

      Lars Gahrn

  8. Hej!

    Vi letar efter kopplingen mellan herrnhutaren Sven Linhult, hans hustru Ellika Lundberg och deras anknytning till Fässberg. De har sin gravplats på Fässbergs kyrkogård men bodde i hörnhuset Kungsgatan/Korsgatan i Göteborg. De testamenterade sit hus till Evangeliska Brödraförsamlingen i Göteborg. Varför har de sin gravplats på Fässbergs kyrkogård?

    Kan du tipsa om hur vi kan gå vidare?

    Joakim Johansson, pastor i Evangeliska Brödraförsamlingen i Göteborg

    1. Hej!

      Linhults gravplats är en gåta även för mig. Rika göteborgare ägde ofta gårdar i Göteborg och använde dem som sommarnöjen. Något sådant är dock inte känt om Linhult. Han kan dock ha hyrt någon gård i Mölndal, och då syns han inte i jordeböcker och ägarelängder. Jag skall forska i hembygdsmuseets arkiv men har inte hunnit.

      Mvh

      Lars Gahrn

      Fil. dr, antikvarie

  9. Hej,

    jag läser en kurs i urban geografi och vill skriva om kvarnbyn och dess historia. Då jag befinner mig utomlands kan jag inte låna dina böcker på biblan så jag undrar om det finns information i pdf format?
    Jag växte upp på Hedegatan vid södra långvattnet och min familj delade ofta badplats med dig och dina föräldrar. Blir lite nostalgisk men jag vet att du är rätt person att fråga om mölndals historia.

  10. hej ! Lars .
    Min mormor bodde vid(på)feskeflöten sveaborg,men innan dess nånstans som kallades cirkus,jag kan ha fel hur kan man få reda på om nån sån plats fanns?

    1. Hej!

      ”Cirkus” var namnet på ett torpställe i Lackarebäck, ungefär mittemellan kvarndammen och Öis’ fotbollsplan.
      Jag har fler uppgifter, om du vill ha.

      Mvh

      Lars Gahrn

  11. Hej Lars! En faster till min ingifta morbror hette som gift Casa di Miranda. Undrar om hennes man var släkt med Fransisco d M? Hon hette som ogift Kristina Nilsson och var en känd sångerska.

  12. Lars
    Tack för intressanta klipp och artiklar rörande Jaktstugan Gården och Udden-
    Mvh
    Rolf

  13. Hej !

    TACK för din hjälp att hitta saker i arkiven kring min släkt Kennedy
    i Mölndal och Krokslätt.

    Vänliga hälsningar Elisabeth Forster

  14. Hej Lars!

    Tack för en bra sida. Min 8:a jobbar med svensk historia just nu och fann din sida om ”Lekar och nöjen” väldigt användbar. Det finns annars mig veteligen inte jättemycket skrivet om 1800-talet som fungerar att använda i grundskolan.

    Mvh: Rose-Marie

  15. Hej!

    Vad roligt att du finns ute på nätet! Jag kommer garanterat följa denna sida kontinuerligt!

    med de vänligaste hälsningar
    Tim

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s