Gunnebo-spelet – ett krönikespel om Gustaf III:s besök på familjen Halls tid

År 1959 gavs för första gången Gunnebo-spelet, ett krönikespel, som gav åskådarna glimtar av Gunnebos historia på familjen Halls tid. Spelet hade premiär i maj månad 1959.

Många medverkande

Gunnebos norra fasad blev Gunnebospelets helt riktiga kuliss. Foto: Lars Gahrn.

Det var ett mycket omfattande sång- och musikspel med många medverkande. Lions Club i Mölndal stod som arrangör men hade hjälp av Mölndals Körsällskap, Mölndals Musiksällskap och Eivor Tak’s Balettskola. Författare var Bert Ramboldt, känd skolman från Göteborg. Man spelade på slottets gårdsplan och hade bakom sig slottets norra fasad som en verkningsfull och helt äkta kuliss. Antalet medverkande var mycket stort. En av de många, som mindes spelet, var Lasse Larsson, som blev lite förfärad av blotta åminnelsen: Tänk så många medverkande, som skulle ställa upp, infinna sig i tid och samordnas! Som lärare och föreningsmänniska visste han, att det är både svårt och mödosamt att styra och samordna stora skaror av människor. Gunnebo-spelet var verkligen ett kraftprov. Dessutom var man även beroende av vädret. Detta måste ha varit nervpåfrestande. Man hade ofta anledning att titta mot himlen.

Fem gånger sattes spelet upp.

Spelet blev mycket uppskattat. Det sattes upp på nytt 1972 och några följande år, nämligen 1974, 1979 och 1981. När vänföreningen Gunnebo Vänner bildades, var en av målsättningarna att ta upp Gunnebo-spelet på nytt. Därav blev dock tyvärr ingenting. Uppgiften var alldeles för stor. Lions Club skänkte dräkterna till Gunnebo Vänner, och dessa teaterkläder har synts till i andra teatersammanhang, dock inte Gunnebo-spelet.

Sång, musik och dans

Hela ensemblen fotograferad på södra sidan av Gunnebo. (Sven Johnsons fotosamling.)

Själva skådespelet är till stor del en ramberättelse kring inslag av sång, musik och dans. Gunnebo-spelet skildrar ett av Gustaf III:s besök på Gunnebo år 1788. Konungen hade tänkt komma som en överraskning, men John Hall har på förhand fått reda på det kungliga besöket och är väl förberedd. Konungen skall tas emot med sång, musik och dans. John Hall kunde säkerligen på sin tid ordna ett mottagande värdigt en konung, men även mölndalsborna kunde 1959 ställa upp framstående förmågor. Orkesterledaren Klotz spelades av Lennart Hillman, legendarisk musikledare för Mölndals Musikskola. Lutsångaren spelades av Sven Johnson, som i skjorta och peruk blev en motsvarighet till självaste Bellman. Danspedagogen Mamsell Goller hette utanför teatern Eivor Tak och var även i verkligheten en skicklig danslärarinna. Balettdansöserna kom från Eivor Tak’s Balettskola. Hon valde ut sina bästa elever till spelet.

Ryttaren Ernst och hans häst

Även en häst ingick i ensemblen. Ryttaren Ernst Troedsson vid Västgöta ryttare har en fästmö på Gunnebo, men Ernst har försvunnit i kriget. John Hall har bett konungen att efterforska vad som kan ha hänt Ernst. Genom att vifta med sin näsduk har John Hall vid flera tillfällen trollat fram underhållning i form av sång, musik och dans. Avslutningsvis vill konungen visa vad han själv kan. Han drar fram sin pistol (lånad från Mölndals Hembygdsmuseum) och skjuter ett signalskott. In på gårdsplanen rider Ernst. Genom sina insatser i kriget har han blivit befordrad till fänrik. Ernst och hans fästmö faller i varandras armar. Gunnebo-spelet får på detta sätt ett lyckligt slut.

Trädgårdsmästare Blom och sädesärlan

Programmet från 1959 kostade en krona.

Störst lycka gjorde trädgårdsmästare Blom, spelad av Mölndals-Postens legendariske chefredaktör Jon E. Lisshammar. Han var mycket livlig i sitt utspel och behövde inte lära sig några repliker. Han improviserade friskt och obesvärat. Hans rolltolkning var mycket levande, men hans motspelare fick det svårt. Vad skulle de svara på improviserade repliker, som inte stod i rollhäftet? Åtminstone år 1972, när jag såg spelet, var en sädesärla med. Den hade byggt sitt bo på ett av pelarhuvudena och flög fram och tillbaka till boet under föreställningen. Eftersom här fanns mycket mer folk än fågeln var van vid, satt den först en stund på taket och tittade sig fundersamt omkring innan den vågade sig på att flyga ner till boet.

Långsamt tempo

Här har vi rollbesättningen, Många kända namn från Mölndal förekommer.

Alla medverkande var glada men skickliga teateramatörer. Regissören Rune Olson var däremot skådespelare och sångare till yrket och känd från Stora Teatern. Åtminstone 1972 spelade Sören Söderberg från samma teater John Hall. Rune Olson var född och uppvuxen i Krokslätt Sörgården. Här på Gunnebo tjänstgjorde han som regissör. Skådespelet fick genomgående goda betyg: ”Det enda väsentliga man skulle vilja anmärka på är det stundom väl långsamma tempot”, skrev Handelstidningens utsände reporter. Ungefär så upplevde jag själv spelet år 1972. Man levde ännu i en annan tid, då man inte hade skruvat upp tempot i underhållningen. Så var det av allt att döma även på 1700-talet.

Hänvisningar

Gunnebo spelet av Bert Ramboldt, En romantiserad krönika om en dag på Gunnebo slott år 1788. Kopia av maskinskrivet manus, i Mölndals stadsmuseums faktapärmar.

Sven Johnsons klippsamling i Mölndals Hembygdsmuseums pärmar med tidningsurklipp.

Lars Gahrn

2021-02-18

I bagarstugan bodde domestiker

Råda säteri är ett eldorado för en byggnadsantikvarie. Här finns alla slags byggnader från äldre tider bevarade, några av dem mycket sällsynta, till exempel magasinen (härbrena) och vagnslidret. Störst uppmärksamhet har dock den lilla och låga bagarstugan fått. Den har blivit Råda säteris motsvarighet till ”Drottning Christinas jaktslott”, den lilla charmiga 1700-talsbyggnaden på Otterhällan i Göteborg, gammal, ovanlig och mytomspunnen. Hur gammal kan säteriets bagarstuga vara?

Hur gammal är stugan?

Bagarstugan eller domestikbyggnaden åt borggården. Foto: Lars Gahrn.

Bagarstugan är sammanbyggd med östra flygelns södra sida. Huset vetter alltså mot huvudbyggnaden eller herrgården. Men byggnaden avviker från sällskapet på alla sätt. Den skiljer sig från både huvudbyggnaden och flygeln vad gäller byggnadsstil, storlek och färgsättning. Dessutom bryter den symmetrin i anläggningen. Med andra ord har västra flygeln inte någon motsvarande tillbyggnad. Bagarstugans läge är något indraget i förhållande till flygeln. Kommer man gående fram mot huvudbyggnaden, ser man därför inte denna byggnad förrän man är mitt för den. På ett gammalt foto växer två stora träd framför bagarstugan. De har givetvis bidragit till att dölja stugan för dem, som stod på borggården. När huset byggdes, var man alltså angelägen om, att den inte skulle synas mer än nödvändigt och på detta sätt störa symmetrin. Hur gammal kan denna intressanta byggnad vara? Även erfarna byggnadsantikvarier har svävat på målet, när de har fått se den.

Bagarstugan byggdes 1783

Brandförsäkringsbrevet ger svaret: huset var ursprungligen en domestikbyggnad och uppfördes 1783.

Roger Jannesson, Råda hembygdsförenings man i Pixbo, förstod, att här behövdes källforskning. Han har funnit, att brandförsäkringsbreven har mycket att ge, och se, i 1806 års brandförsäkringsbrev fann han svaret. Först nämns östra flygelbyggnaden, och därefter kommer en ”Domestique Byggnad”. Vi får veta, att den är belägen utmed föregående byggnad, och att den är uppbyggd år 1783 av furu- och grantimmer. Den är 11 och en halv alnar lång, 10 alnar bred, och 4 alnar hög. Den har trenne rum samt är täckt med bräder och tegel. Roger Jannesson har löst gåtan, som många har grunnat över. Huset byggdes 1783, efter herrgården och flyglarna, inte – som man ofta har antagit – långt före dem. Givetvis kan byggnaden ha förändrats under sin snart 240 år långa historia. Jannesson fäster uppmärksamheten på 1884 års brandförsäkringsbrev, som berättar, att stugan har byggts till. Mer än så får vi inte veta. Jannesson påpekar, att det är märkligt, att huset har ett mansardtak. Sådana fanns i allmänhet bara på högreståndsbostäder, inte på enklare byggnader. Är taket ursprungligt? En grundlig byggnadsantikvarisk undersökning borde genomföras i samband med byte av klädsel eller andra arbeten.

Vad är en domestik?

Domestikbyggnadens olika sidor är alla olika varandra. Byggnaden är mycket omväxlande.

Den lilla stugan var alltså avsedd för domestiker. Vad är då en domestik? Det tog givetvis inte många minuter för Roger Jannesson att googla fram vad en domestik är. Svenska Akademiens ordbok är utförligast och bäst. Enligt ordboken används ordet domestik om en person, som tillhör ”den egentliga betjäningen”. I plural har ordet domestiker den kollektiva betydelsen ”husfolk, tjänstefolk”. Förr i tiden och ännu när ifråga varande del av ordboken skrevs, alltså 1920, utmärkte ordet domestik att någon tillhörde den finare tjänstepersonalen, det vill säga betjänter, lakejer och så vidare. Ordet anges som ännu brukligt och något ”pretiöst”. Detta omdöme gäller i än högre grad idag. Ordet är inte helt utdött. Ännu för 15-20 år sedan hörde en av mina arbetskamrater detta ord användas av en finlandssvensk dam, men min arbetskamrat trodde, att ordet möjligen kunde vara utdött i Sverige. I varje fall är det mycket ovanligt. Hur som helst har Roger Jannesson bidragit till att väcka ordet till nytt liv. Hädanefter kommer säteriets bagarstuga att då och då få heta ”domestikbyggnaden”. Domestiker tillhörde alltså det finare tjänstefolket, med andra ord dem som betjänade herrskapen. Då passar det bra, att domestikbyggnaden ligger närmast själva huvudbyggnaden. Med tanke på att tjänstefolket var trångbott på den tiden, bör vi räkna med, att fler än en domestik hörde hemma i det lilla huset.

Hur gammal är källaren?

Domestikbyggnaden ansluter till två av flygelns sidor.

Därmed har vi tack vare Jannesson fått veta mycket, men ett frågetecken kvarstår. Är domestikbyggnaden jämngammal med källaren under huset, eller är källaren mycket äldre? Det ovanliga läget och asymmetrin i herrgårdsanläggningen skulle kunna tyda på, att källaren är äldre än herrgårdsanläggningen, och att man har uppfört domestikbyggnaden som en ersättning för ett källartak eller en äldre byggnad av ungefär samma storlek. Ett frågetecken kvarstår alltså. Vi måste ställa denna frågas lösning på framtiden.

Bagarstugan – en sen benämning

På detta gamla fotografi växer två stora träd framför bagarstugan. De har bidragit till att dölja stugan för dem, som stod på borggården.

Den nutida benämningen bagarstugan är av allt att döma sen. Jannesson skriver i ett mail till mig: ”När blev huset senare en bagarstuga? Jo, förmodligen då den gamla bagarbyggnaden revs. Den låg visst nere vid Rådasjön och användes även som tvätthus. Men i en brandförsäkringshandling från 1907 benämns byggnad nummer tre som Bagarstuga, uppförd 1783. Det hände nog en hel del efter att Gustaf Ekman tog över säteriet. Men en idé jag fick nu. Varför inte lägga till året 1783 på bagarstugans fasad? För det går ju faktiskt numera att bevisa, att det lilla huset byggdes det året. Tyvärr får nog den gode Ulf Erixons intressanta teorier om, att den lilla bagarstugan var en kvarleva från tiden före danskarnas härjningar i trakten 1644, och att den på något mirakulöst sätt hade undgått att skövlas, därmed stryka på foten och utgå ur meningsutbytet. Tyvärr var stugan byggd cirka 150 år senare.” Jannessons förslag är utmärkt och passar bra in i traditionen på Råda säteri, där flera byggnader som bekant har fått byggnadsåret målat på fasaden.

Lars Gahrn

2021-01-14