Total mobilisering på Bohus fästning

Aldrig tidigare hade jag hört så många glada rop och sett så många livfulla barn på Bohus fästning. Detta kända utflyktsmål vid Nordre älv har fått nya herrar, och dessa har satsat på verksamheter för barn. Denna inriktning är mycket framgångsrik. Barnen har givetvis sina föräldrar och syskon med sig eller farföräldrar eller morföräldrar. Satsar man på barn och ungdomar, får man alla åldrar till fästningen. Däremot är det inte lika lätt att få dit barn och ungdomar, om man satsar i första hand på de vuxna.

Bejaka dina drömmar, och lek!

I denna silhuett av tornet Fars hatt kan man kasta in bollar genom öppningarna. Foto: Lars Gahrn.

Ulf Karmark, känd ägare till Mariebergs gård och ordförande för Bohus Elfsborghs Caroliner, har tagit över den gamla borgen tillsammans med fastighetsmäklaren Jan Erik Axelsson, även känd som konung över Locks rike (i Kungälvs Ytterby). Här har han byggt en villa i borgstil. Hans bror Mats Axelsson byggde en riddarborg på berget ovanför sitt hem i Dotorp i Kärna. Ett viktigt budskap från bröderna Axelsson är, att man skall bejaka sina drömmar och leka, oavsett om man är vuxen eller inte. Detta är så sant som det är sagt. Här på fästningen får både barn och vuxna släppa sitt allvar och släppa fram sin lekfullhet. Vad möter då besökarna på slottet? Vid uppfartsvägen finns ett plank med två medeltida människor avbildade. Vid platsen för ansiktena finns två ovala hål. Besökare kan stå på baksidan och sätta ansiktena i hålet. Därefter kan de fotograferas som äkta medeltidsmänniskor. Föredrar de äkta kläder framför målade, kan man låna medeltidskläder i tornet Fars hatt.

Många lekmöjligheter

Denna klippa har blivit en utmärkt rastplats.

I borgen finns också en uppblåst hoppborg. Där finns bågar, pilar och måltavlor, så att man kan ägna sig åt bågskytte. Man kan ägna sig åt hopptävlingar med käpphästar. Åt käpphästarna finns ett uppbyggt tak. Därunder förvaras dessa kusar, så att de inte behöver bli blöta vid regnoväder. Barnen kan vidare åka på en häst, som rullar på räls. Med en lans skall de träffa en uppsatt sköld eller andra mål. Man kan ägna sig åt dragkamp, pussel och olika slags spel. Man kan gå på styltor och försöka hålla balansen på en bräda, som är lagd över en rulle.

Färja och kanoner

Äntligen är Bohus fästning återigen bestyckad.

Redan innan Axelsson och Karmark tog över hade en linfärja byggts för att trafikera dammen. Man står på en flotte och drar i en tross, som är fäst i motsatta stranden. På detta sätt drar man färjan över dammen. Jag var snabb med att skynda ned till dammen. Jag färjade mig över några gånger. När fler besökare dök upp, erbjöd jag dem ”Västsveriges ofarligaste sjöresa”. (Dammen är nämligen både liten och grund.) Jag färjade över sju eller åtta sällskap på detta sätt. Äntligen fick jag en liten sjöresa denna sommar! Bohus Elfsborghs Caroliner har som bekant en mycket uppskattad och ofta anlitad artilleriavdelning. Tack vare Karmark och hans karoliner har fästningen äntligen återigen blivit bestyckad. Karmark skall själv få beskriva bestyckningen: ”Vi har faktiskt tre kanoner just nu: två stycken sexpundskanoner, en på hjullavett vid yttre borggården och en fast vid spiraltrappan. Dessutom har vi en tvåpundskanon, som vi skjuter svensk lösen med varje lördag och söndag klockan 12.00.”

Avrättningar

Färjan över dammen är en trevlig farkost, som erbjuder ”Västsveriges ofarligaste sjöresa”.

I ett utrymme av fästningen visar man olika sätt att avrätta brottslingar. Där finns både bödelsyxa och galge. Klokt nog hade man bundit upp galgens snara så högt, att ingen kunde komma åt den. Ibland kan det vara farligt att leka, och man bör inte ta några risker. En silhuett föreställer tornet Fars hatt. Man skall kasta till måls mot denna silhuett och försöka träffa öppningarna i kulissen.

Troner och riddarsal

Kungen skulle ha en högre trongavel än drottningen. Jämlikhet var ännu inte uppfunnen.

I tornet Fars hatt finns sedan länge en utställning om fästningens historia med en välgjord modell, som visar hur slottet såg ut på 1600-talet. Här finns två tronstolar med gotiska, alltså upptill spetsiga, gavlar. Den ena är betydligt högre än den andra. Konungen skulle med andra ord ha en tronstol, som stack upp högre än drottningens. Ojämlikheten skulle markeras med stolens höjd. En våning upp i tornet finns en riddarsal med två rustningar och därutöver två hjälmar och en huva. Hela tiden spelas medeltidsmusik här i tornet för att skapa rätt stämning. Christian IV lär ha eldat med apelsinträ i borgen, för att sprida behagliga dofter vid högtidliga tillfällen. Kanske skulle man på sikt även kunna sprida aromatiska dofter här i Fars hatt?

98 procent kött

Av mycken lek blir människan hungrig. Man blir hungrig också av att följa livliga barn i spåren. Mariebergs gård har som bekant en gårdsbutik, där man kan köpa kött. Tillagat kött (liksom glass) kunde inhandlas i en försäljningsbod, som på något sätt hade körts upp till borggården. Här fann jag självaste Ulf Karmark och hans hustru Annelie, som serverade allmänheten. Bägge är arbetsmänniskor. Karmark har förklarat, att alla som är anställda på fästningen, skall arbeta. Ingen skall vara enbart administratör och ha enbart skrivbordsarbete. Detta är mycket klokt. Om alla har med kunder och besökare att göra, får man en helt annan känsla för verksamheten. Man begriper vilka behov som finns; man har lättare att begripa vad som skall främjas och utvecklas. Ulf och Annelie Karmark lever alltså som de lär. Själv åt jag en korv med 98 procent kött. Nar jag hade gjort så, insåg jag, att jag aldrig förut hade ätit en korv med så mycket kött. Korven smakade kött. ”Sådana korvar mättar”, sade Annelie Karmark. Hon hade rätt. Jag åt med andakt och blev mätt.

Fästningsholmens alvar

Utanför fästningen kan man lätt upptäcka flera gamla stenbrott.

Karmarks satsar på djurhållning. De har får som betar rent här och var i Kungälv och gör en viktig insats genom att förhindra igenbuskning. På Fästningsholmen har fåren gjort en viktig insats genom att återskapa det öppna landskapet. Fästningsverken upptar endast mindre delen av denna klippiga ö. Borgens försvarare har i äldre tid på alla sätt hindrat beskogning och igenbuskning på holmen. Angripare skulle inte finna skydd eller snår att gömma sig i. Tack vare betesgången är det öppna bergslandskapet tillbaka. På södra sidan av ön får man snarast en förnimmelse av Ölands alvar. Det är en upplevelse att vandra fram på berghällarna här. Fåren vet vad de skall äta och vad de skall gå förbi. Kungsljus är giftiga och lämnas därför kvar. Det är en stor upplevelse att gå på Fästningsholmens alvar och se de gula Kungsljusen sticka upp som höga spiror. Givetvis har man inte tagit bort alla träd. Här finns många tallar men även ett och annat lövträd. Stenen är rödaktig. Tack vare betesgången kan man tydligt se, att stenhuggare har brutit sten här och var på holmen. Ett av fästningens torn kallades Röde torn, eftersom det är byggt av rödaktig sten. Man hade inte gått långt för att finna denna sten.

Total mobilisering för fästningen

Axelsson och Karmark har med andra ord genomfört ”total mobilisering” på och för Bohus fästning. Alla anställda skall arbeta på fästningen, även fåren.

Lars Gahrn

Musikens tempel i Hemsjö

”Inspelad i Hemsjö kyrka” – de orden hade jag läst på så många skivomslag, att jag blev intresserad av att få uppleva denna kyrka. Svenska kyrkan har så många kyrkor med god akustik, att denna måste vara något alldeles enastående. Skälen till att så många orkestrar – bland andra Göteborg Wind Orchestra – söker sig hit, måste vara starka.

Alla tidsåldrar

Till sitt yttre liknar Hemsjö kyrka många andra av 1800-talets kyrkobyggnader, men akustiken är mycket bättre här än i jämförliga kyrkor. Foto: Lars Gahrn.

Ärligt talat visste jag inte riktigt var Hemsjö ligger, men sådant kan man ju ta reda på. Söndagen den 2 augusti 2020 åkte jag pendeltåg från Mölndal till Göteborg och med pendeltåg från Göteborg till Alingsås. Buss 562 gick tyvärr inte på söndagar, men man kunde beställa taxi som ersättning för bussen. Jag anlände till Hemsjö kyrka en timme och en kvart före mässan, som skulle firas klockan 18.00. Jag skulle vara med om mässan, och dessförinnan skulle jag uppleva kyrkan. En timme och en kvart kan förefalla vara lång tid, men jag behövde denna tid. Här fanns mycket att se på och uppleva. Kyrkan är en romansk kyrkobyggnad från 1800-talets mitt, men den har haft föregångare alltsedan medeltiden. I kyrkorummet finns inredning från alla tidsåldrar. Där finns tre medeltida träskulpturer: Maria med Jesusbarnet, Frälsaren på korset och Sankt Olof.

Dopfunten talar till besökarna

Dopfunten med runinskrift.

Den gamla dopfunten är så värdefull, att Statens Historiska Museum på sin tid köpte in den. På senare tid ville församlingen dock ha tillbaka sin dopfunt, och alltsedan 2005 kan man återigen beskåda denna klenod i Hemsjö kyrka. Dopfunten saknar visserligen dekor, men i gengäld har den en berömd runinskrift, skriven med stora runor runtom på utsidan, nedanför kanten. Inskriften är svårtydd, men Evert Salberger översätter så här: ”Genom mig skall alla själar här döpas in i församlingen.” Budskapet må vara medeltida, men det är samtidigt tidlöst, lika giltigt nu som då. Dopet är medlemsgrundade för Svenska kyrkan. På den tiden personifierade man ofta föremål. Inskriften är ju ett slags budskap från själva funten. Ibland hade föremålen namn (som i våra dagar skepp och spårvagnar). Hemsjös storklocka kallas ”Karin”. Denna namngivningssed är nog ett klokt val. Onekligen kommer man att stå i ett närmare förhållande till någonting som har ett namn.

Runor i kyrkorummet

Modell av den nuvarande kyrkans föregångare.

Över huvud taget måste man säga att missionärerna och medeltidens andra själasörjare visade prov på stor klokhet, när de använde sig av hedningarnas runskrift. Man använde helt enkelt de bokstäver, som folk var vana vid och kunde läsa. Själva bokstäverna i sig betydde ingenting. Det som räknades var innehållet. På samma sätt hade de kristna tagit över de hedniska romarnas alfabet och använt det för sina ändamål. Nästan alla runstenar är kristna, ristade av kristna och försedda med kristna böner. Här i Hemsjö har runorna kommit in i själva kyrkorummet.

En framstående arkitekt

Skivomslag till julskiva med Hemsjökören.

Ovanför torningången står byggnadsåret: ”År 1859 under konung Carl XV:s första regeringsår blev Hemsjö kyrka här nybyggd”, allt skrivet med versaler (stora bokstäver), orden ”konung Carl XV” dessutom med större versaler än i de andra orden. Arkitektens namn får vi alltså inte veta här, men jag hajar till, när jag läser namnet i kyrkobeskrivningen. Kyrkan ritades av Fredrik Wilhelm Scholander, en av de främsta arkitekterna vid denna tid. Konung Carl XV gav honom viktiga uppdrag. Bland annat omdanade Scholander Ulriksdal invändigt i riddarstil. Han ritade Ulriksdals slottskapell. Han restaurerade Gripsholms slott och så vidare. Scholander var en arkitekt, som kunde sitt ämne och visste vad han gjorde. Hur bar han sig åt för att få akustiken så utmärkt i kyrkan? Akustiken var en mycket viktig fråga i en tid, då högtalaranläggningar inte fanns. Prästerna var tvungna att tala högt, tydligt och långsamt för att höras. I denna stora kyrka var akustiken viktigare än på andra håll. Arkitekterna hade nog sina yrkesknep, och dem avslöjade man förmodligen inte för vem som helst. Själv har jag läst många, väldigt många, kyrkobeskrivningar, men jag har aldrig sett någon beskrivning av vad arkitekterna gjorde för att skapa god akustik.

Rikt musikliv

Hemsjökören – en stor kör till en stor kyrka. Skivomslag till skiva med Hemsjökören.

Visst hördes allt bra i denna kyrka. Före gudstjänsten kom några barnfamiljer in i kyrkan för att se på kyrkorummet. Föräldrar och barn samtalade livfullt. Barnens klara röster hördes utmärkt och gav genljud i kyrkan. Under gudstjänsten spelades på den stora Hammarbergsorgeln (från 1974) med 25 stämmor. Tonerna fyllde kyrkorummet och hördes utmärkt (men aldrig för högt). Jag talade med både prästen och kyrkvärdarna och fick veta åtskilligt. Många orkestrar hör av sig. Lutherska Missionskyrkan i Göteborg lär vara flitigast att göra inspelningar här i Hemsjö. Göteborg Wind Orchestra kommer också hit ibland. Man kan (dessbättre) inte hyra en kyrka, och församlingen tar inte ut någon hyra. Däremot får orkestern komma tillbaka och medverka vid en musikgudstjänst som tack för lån av kyrkolokalen. Musiklivet i Hemsjö församling är med andra ord omfattande och högkvalitativt. Jerker Johansson, känd orkesterledare inom Göteborg Wind Orchestra, tonsättare och arrangör, sammanfattar Hemsjö kyrkas fördelar: ”Efter vad jag minns är kyrkans innerväggar helt av trä vilket ger en mjukare klang än om ljudet reflekteras mot sten. Efterklangen lagom lång. (Man vill inte ha för mycket eller för lite.) Kyrkan ligger tämligen avsides vilket gör att man slipper oönskat ljud. Det är ganska nära till Göteborg.”

Hemsjökören

Många körsångare! Baksidan på skivomslag till skiva med Hemsjökören.

Även egna krafter utnyttjar akustiken i kyrkan. Hemsjö har en egen kör, Hemsjökören, som sjunger ibland under gudstjänsterna. Två cd-skivor föreligger: ”Hemsjökören: Så länge vi andas” och ”Julsång i Hemsjö: I denna natt blir världen ny: Hemsjökören under ledning av Madeleine Wengblad” (2019). Redan på medeltiden sjöng man vackra sånger i Hemsjö kyrka. Från 1300-talet är Hemsjömanualet, en gudstjänstordning, bevarad. (Den förvaras nu i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.) Allan Emrén har utgivit boken ”Musiken i Hemsjömanualet” (2011). Även en skiva med denna musik finns att köpa. Huruvida akustiken var utmärkt redan på medeltiden kan vi inte veta, men tydligen var musiken förstklassig redan då. Flera av sångerna anses vara svårsjungna. Man hade med andra ord framstående sångare i kyrkan redan på den tiden. Både nu och då hade man alltså många anledningar att besöka Hemsjö kyrka.

Lars Gahrn