I bagarstugan bodde domestiker

Råda säteri är ett eldorado för en byggnadsantikvarie. Här finns alla slags byggnader från äldre tider bevarade, några av dem mycket sällsynta, till exempel magasinen (härbrena) och vagnslidret. Störst uppmärksamhet har dock den lilla och låga bagarstugan fått. Den har blivit Råda säteris motsvarighet till ”Drottning Christinas jaktslott”, den lilla charmiga 1700-talsbyggnaden på Otterhällan i Göteborg, gammal, ovanlig och mytomspunnen. Hur gammal kan säteriets bagarstuga vara?

Hur gammal är stugan?

Bagarstugan eller domestikbyggnaden åt borggården. Foto: Lars Gahrn.

Bagarstugan är sammanbyggd med östra flygelns södra sida. Huset vetter alltså mot huvudbyggnaden eller herrgården. Men byggnaden avviker från sällskapet på alla sätt. Den skiljer sig från både huvudbyggnaden och flygeln vad gäller byggnadsstil, storlek och färgsättning. Dessutom bryter den symmetrin i anläggningen. Med andra ord har västra flygeln inte någon motsvarande tillbyggnad. Bagarstugans läge är något indraget i förhållande till flygeln. Kommer man gående fram mot huvudbyggnaden, ser man därför inte denna byggnad förrän man är mitt för den. På ett gammalt foto växer två stora träd framför bagarstugan. De har givetvis bidragit till att dölja stugan för dem, som stod på borggården. När huset byggdes, var man alltså angelägen om, att den inte skulle synas mer än nödvändigt och på detta sätt störa symmetrin. Hur gammal kan denna intressanta byggnad vara? Även erfarna byggnadsantikvarier har svävat på målet, när de har fått se den.

Bagarstugan byggdes 1783

Brandförsäkringsbrevet ger svaret: huset var ursprungligen en domestikbyggnad och uppfördes 1783.

Roger Jannesson, Råda hembygdsförenings man i Pixbo, förstod, att här behövdes källforskning. Han har funnit, att brandförsäkringsbreven har mycket att ge, och se, i 1806 års brandförsäkringsbrev fann han svaret. Först nämns östra flygelbyggnaden, och därefter kommer en ”Domestique Byggnad”. Vi får veta, att den är belägen utmed föregående byggnad, och att den är uppbyggd år 1783 av furu- och grantimmer. Den är 11 och en halv alnar lång, 10 alnar bred, och 4 alnar hög. Den har trenne rum samt är täckt med bräder och tegel. Roger Jannesson har löst gåtan, som många har grunnat över. Huset byggdes 1783, efter herrgården och flyglarna, inte – som man ofta har antagit – långt före dem. Givetvis kan byggnaden ha förändrats under sin snart 240 år långa historia. Jannesson fäster uppmärksamheten på 1884 års brandförsäkringsbrev, som berättar, att stugan har byggts till. Mer än så får vi inte veta. Jannesson påpekar, att det är märkligt, att huset har ett mansardtak. Sådana fanns i allmänhet bara på högreståndsbostäder, inte på enklare byggnader. Är taket ursprungligt? En grundlig byggnadsantikvarisk undersökning borde genomföras i samband med byte av klädsel eller andra arbeten.

Vad är en domestik?

Domestikbyggnadens olika sidor är alla olika varandra. Byggnaden är mycket omväxlande.

Den lilla stugan var alltså avsedd för domestiker. Vad är då en domestik? Det tog givetvis inte många minuter för Roger Jannesson att googla fram vad en domestik är. Svenska Akademiens ordbok är utförligast och bäst. Enligt ordboken används ordet domestik om en person, som tillhör ”den egentliga betjäningen”. I plural har ordet domestiker den kollektiva betydelsen ”husfolk, tjänstefolk”. Förr i tiden och ännu när ifråga varande del av ordboken skrevs, alltså 1920, utmärkte ordet domestik att någon tillhörde den finare tjänstepersonalen, det vill säga betjänter, lakejer och så vidare. Ordet anges som ännu brukligt och något ”pretiöst”. Detta omdöme gäller i än högre grad idag. Ordet är inte helt utdött. Ännu för 15-20 år sedan hörde en av mina arbetskamrater detta ord användas av en finlandssvensk dam, men min arbetskamrat trodde, att ordet möjligen kunde vara utdött i Sverige. I varje fall är det mycket ovanligt. Hur som helst har Roger Jannesson bidragit till att väcka ordet till nytt liv. Hädanefter kommer säteriets bagarstuga att då och då få heta ”domestikbyggnaden”. Domestiker tillhörde alltså det finare tjänstefolket, med andra ord dem som betjänade herrskapen. Då passar det bra, att domestikbyggnaden ligger närmast själva huvudbyggnaden. Med tanke på att tjänstefolket var trångbott på den tiden, bör vi räkna med, att fler än en domestik hörde hemma i det lilla huset.

Hur gammal är källaren?

Domestikbyggnaden ansluter till två av flygelns sidor.

Därmed har vi tack vare Jannesson fått veta mycket, men ett frågetecken kvarstår. Är domestikbyggnaden jämngammal med källaren under huset, eller är källaren mycket äldre? Det ovanliga läget och asymmetrin i herrgårdsanläggningen skulle kunna tyda på, att källaren är äldre än herrgårdsanläggningen, och att man har uppfört domestikbyggnaden som en ersättning för ett källartak eller en äldre byggnad av ungefär samma storlek. Ett frågetecken kvarstår alltså. Vi måste ställa denna frågas lösning på framtiden.

Bagarstugan – en sen benämning

På detta gamla fotografi växer två stora träd framför bagarstugan. De har bidragit till att dölja stugan för dem, som stod på borggården.

Den nutida benämningen bagarstugan är av allt att döma sen. Jannesson skriver i ett mail till mig: ”När blev huset senare en bagarstuga? Jo, förmodligen då den gamla bagarbyggnaden revs. Den låg visst nere vid Rådasjön och användes även som tvätthus. Men i en brandförsäkringshandling från 1907 benämns byggnad nummer tre som Bagarstuga, uppförd 1783. Det hände nog en hel del efter att Gustaf Ekman tog över säteriet. Men en idé jag fick nu. Varför inte lägga till året 1783 på bagarstugans fasad? För det går ju faktiskt numera att bevisa, att det lilla huset byggdes det året. Tyvärr får nog den gode Ulf Erixons intressanta teorier om, att den lilla bagarstugan var en kvarleva från tiden före danskarnas härjningar i trakten 1644, och att den på något mirakulöst sätt hade undgått att skövlas, därmed stryka på foten och utgå ur meningsutbytet. Tyvärr var stugan byggd cirka 150 år senare.” Jannessons förslag är utmärkt och passar bra in i traditionen på Råda säteri, där flera byggnader som bekant har fått byggnadsåret målat på fasaden.

Lars Gahrn

2021-01-14

Rådas många skolor

Skolhistoria angår oss alla, ty alla har vi gått i skolan. Råda Hembygdsförening ägnar sin årsskrift för 2020 åt skolor i Råda. Här får Rådaborna en kortfattad översikt över sin skolhistoria. Den är mycket användbar, om man vill fördjupa sig i sina skolminnen.

Tre skrifter om skolhistoria

Omslaget till Råda Hembygdsförenings årsskrift visar en ritning av Mölnlycke folkskola från 1905 (tyvärr riven).

Titeln är: Råda Hembygdsförening: Årsskrift 2020: Skolor i Råda (Redaktör och layout: Ann-Margreth Wiberg 2020, 60 sidor inklusive omslagen, av vilka 48 handlar om skolan). Föreningen har tidigare utgivit en liten småskrift med skolminnen: Edit Moberg, Skolminnen från Råda åren 1924-1961 (1992, 39 sidor). Skolornas historia har skrivits tidigare. År 1980 kom Oscar Jonssons bok ”Råda skolor: Mölnlycke, Pixbo, Benareby” (93 sidor). Sedan dess har mycket hänt. Mycket, inom skolans värld väldigt mycket, hinner hända under 40 år. Skolorna har blivit fler, och utbildning krävs numer till i stort sett alla sysselsättningar. Wendelsberg är den mest kända skolan inom Råda. Den har ägnats en särskild årsskrift, och därutöver finns mycket mer skrivet om denna folkhögskola.

Värdefull fotodokumentation

Årsskriftens redaktör och huvudförfattare är Ann-Margreth Wiberg, som har gjort en stor insats. Få människor kommer på tanken att fotografera nutida skolbyggnader, hur funktionella dessa än må vara. Den arkitektoniska stilen är som regel både enkel och alldaglig. Dessutom är flertalet skolor högst nutida. I hembygdsföreningens arkiv fanns därför få skolbilder. Wiberg har därför åkt runt och fotograferat. Dessutom beskriver hon kortfattat varje skola. Tjugo sidor fyller dessa bilder och dessa redogörelser. Dessutom har hon skrivit årsberättelsen (fyra sidor) och fyra sidor med bilder och korta texter om allmän skolhistoria. Det är utmärkt, att årsskriften är lagom utförlig, så att läsare inte avskräcks av textmängden.

Dokumentera nu!

Kyrkskolan har romanska (upptill rundade) fönster så som Råda kyrka. På detta sätt markerade man sambandet mellan kyrka och skola. Foto: Lars Gahrn.

Det är viktigt att inte slå sig till ro, ty skolans värld är högst föränderlig. På Wibergs skolkarta finner vi att elva skolbyggnader är i bruk, men inte färre än nio skolor är nedlagda. Mölnlycke folkskola, som återges på årsskriftens omslag, revs 1979. Det är hemskt, att en vacker tegelbyggnad från 1905 skulle behandlas på detta sätt, men så kan det tyvärr gå till. Djupedalsskolan drabbades av en förödande brand på långfredagen 1984. Skolan återuppbyggdes visserligen men ser nu inte ut som före branden. Förändringarna är många och inträffar ständigt. Det gäller att dokumentera nu, inte i framtiden. Då kan det vara försent.

Aftonskola efter fabriksarbete

Mölnlycke folkskola från 1905 (gaveln med ingången) enligt ritning.

Även andra författare har gjort en insats. Föreningens ordförande Ingvar Bragd bidrar med en allmän skolhistorik. Helge Fredriksson har ned skrivit intressanta och skämtsamma skolminnen. Roger Jannesson och Eva Palmroth har lämnat bidrag, som har influtit i de andras artiklar. Förr var det vanligt, att barnen arbetade i Mölnlycke fabriker på dagen och gick i skola några timmar på kvällen. ”Skolinspektören anmärkte på att minderåriga arbetade i Fabriken 9-11 timmar om dagen och därför fick otillfredsställande undervisning. Anmärkningen tillbakavisades med motiveringen att Hälsovårdsnämnden hade tillsyn över minderårigas arbete i fabriken samt att aftonskolan var tillräcklig. Vad barnen tyckte om att efter 10 timmar på Fabriken senare på kvällen sätta sig i skolbänken står inte att läsa om.”

Betyg i skolform?

Mölnlycke folkskola från 1905 (ena långsidan) enligt ritning.

Ibland skulle man vilja veta mer. Från Fridaskolan får vi veta: ”Våra elevers skoltid ska leda till mer än ett omdöme i form av ett betyg. Vi vill ge våra elever en värdegrund som de har nytta av hela livet. Fridaskolans vision är ’att utbilda tågluffare’” Hur en värdegrund och en studieplan för tågluffare ser ut, det skulle vara intressant att få veta. Helge Fredriksson har mycket att berätta. I betygen stod vilken skolform barnen hade. I hans betyg stod ”Skolform a”. Somliga missuppfattade skolform som ett ämne. Barnen kunde få frågan: ”Vad hade du för betyg i skolform?” Mycket har förändrats under årens lopp, men kvar står Kyrkskolan i backen norr om Råda kyrka. Denna skola var färdig 1871 och har romanskt rundade fönster i samma stil som kyrkan, ”Skolgården var nog det bästa av allt”, skriver Helge Fredriksson. Där fanns en plan att spela brännboll på liksom backar för bob, kälke och spark. Där kunde man åka kana. Man lär sig mycket även genom att leka. Framför allt är lek nyttig på många sätt. Det känns bra, att barnen på hans tid slapp att arbeta i fabrikerna.

Lars Gahrn

2021-01-07