”Inspelad i Hemsjö kyrka” – de orden hade jag läst på så många skivomslag, att jag blev intresserad av att få uppleva denna kyrka. Svenska kyrkan har så många kyrkor med god akustik, att denna måste vara något alldeles enastående. Skälen till att så många orkestrar – bland andra Göteborg Wind Orchestra – söker sig hit, måste vara starka.
Alla tidsåldrar
Ärligt talat visste jag inte riktigt var Hemsjö ligger, men sådant kan man ju ta reda på. Söndagen den 2 augusti 2020 åkte jag pendeltåg från Mölndal till Göteborg och med pendeltåg från Göteborg till Alingsås. Buss 562 gick tyvärr inte på söndagar, men man kunde beställa taxi som ersättning för bussen. Jag anlände till Hemsjö kyrka en timme och en kvart före mässan, som skulle firas klockan 18.00. Jag skulle vara med om mässan, och dessförinnan skulle jag uppleva kyrkan. En timme och en kvart kan förefalla vara lång tid, men jag behövde denna tid. Här fanns mycket att se på och uppleva. Kyrkan är en romansk kyrkobyggnad från 1800-talets mitt, men den har haft föregångare alltsedan medeltiden. I kyrkorummet finns inredning från alla tidsåldrar. Där finns tre medeltida träskulpturer: Maria med Jesusbarnet, Frälsaren på korset och Sankt Olof.
Dopfunten talar till besökarna
Den gamla dopfunten är så värdefull, att Statens Historiska Museum på sin tid köpte in den. På senare tid ville församlingen dock ha tillbaka sin dopfunt, och alltsedan 2005 kan man återigen beskåda denna klenod i Hemsjö kyrka. Dopfunten saknar visserligen dekor, men i gengäld har den en berömd runinskrift, skriven med stora runor runtom på utsidan, nedanför kanten. Inskriften är svårtydd, men Evert Salberger översätter så här: ”Genom mig skall alla själar här döpas in i församlingen.” Budskapet må vara medeltida, men det är samtidigt tidlöst, lika giltigt nu som då. Dopet är medlemsgrundade för Svenska kyrkan. På den tiden personifierade man ofta föremål. Inskriften är ju ett slags budskap från själva funten. Ibland hade föremålen namn (som i våra dagar skepp och spårvagnar). Hemsjös storklocka kallas ”Karin”. Denna namngivningssed är nog ett klokt val. Onekligen kommer man att stå i ett närmare förhållande till någonting som har ett namn.
Runor i kyrkorummet
Över huvud taget måste man säga att missionärerna och medeltidens andra själasörjare visade prov på stor klokhet, när de använde sig av hedningarnas runskrift. Man använde helt enkelt de bokstäver, som folk var vana vid och kunde läsa. Själva bokstäverna i sig betydde ingenting. Det som räknades var innehållet. På samma sätt hade de kristna tagit över de hedniska romarnas alfabet och använt det för sina ändamål. Nästan alla runstenar är kristna, ristade av kristna och försedda med kristna böner. Här i Hemsjö har runorna kommit in i själva kyrkorummet.
En framstående arkitekt
Ovanför torningången står byggnadsåret: ”År 1859 under konung Carl XV:s första regeringsår blev Hemsjö kyrka här nybyggd”, allt skrivet med versaler (stora bokstäver), orden ”konung Carl XV” dessutom med större versaler än i de andra orden. Arkitektens namn får vi alltså inte veta här, men jag hajar till, när jag läser namnet i kyrkobeskrivningen. Kyrkan ritades av Fredrik Wilhelm Scholander, en av de främsta arkitekterna vid denna tid. Konung Carl XV gav honom viktiga uppdrag. Bland annat omdanade Scholander Ulriksdal invändigt i riddarstil. Han ritade Ulriksdals slottskapell. Han restaurerade Gripsholms slott och så vidare. Scholander var en arkitekt, som kunde sitt ämne och visste vad han gjorde. Hur bar han sig åt för att få akustiken så utmärkt i kyrkan? Akustiken var en mycket viktig fråga i en tid, då högtalaranläggningar inte fanns. Prästerna var tvungna att tala högt, tydligt och långsamt för att höras. I denna stora kyrka var akustiken viktigare än på andra håll. Arkitekterna hade nog sina yrkesknep, och dem avslöjade man förmodligen inte för vem som helst. Själv har jag läst många, väldigt många, kyrkobeskrivningar, men jag har aldrig sett någon beskrivning av vad arkitekterna gjorde för att skapa god akustik.
Rikt musikliv
Visst hördes allt bra i denna kyrka. Före gudstjänsten kom några barnfamiljer in i kyrkan för att se på kyrkorummet. Föräldrar och barn samtalade livfullt. Barnens klara röster hördes utmärkt och gav genljud i kyrkan. Under gudstjänsten spelades på den stora Hammarbergsorgeln (från 1974) med 25 stämmor. Tonerna fyllde kyrkorummet och hördes utmärkt (men aldrig för högt). Jag talade med både prästen och kyrkvärdarna och fick veta åtskilligt. Många orkestrar hör av sig. Lutherska Missionskyrkan i Göteborg lär vara flitigast att göra inspelningar här i Hemsjö. Göteborg Wind Orchestra kommer också hit ibland. Man kan (dessbättre) inte hyra en kyrka, och församlingen tar inte ut någon hyra. Däremot får orkestern komma tillbaka och medverka vid en musikgudstjänst som tack för lån av kyrkolokalen. Musiklivet i Hemsjö församling är med andra ord omfattande och högkvalitativt. Jerker Johansson, känd orkesterledare inom Göteborg Wind Orchestra, tonsättare och arrangör, sammanfattar Hemsjö kyrkas fördelar: ”Efter vad jag minns är kyrkans innerväggar helt av trä vilket ger en mjukare klang än om ljudet reflekteras mot sten. Efterklangen lagom lång. (Man vill inte ha för mycket eller för lite.) Kyrkan ligger tämligen avsides vilket gör att man slipper oönskat ljud. Det är ganska nära till Göteborg.”
Hemsjökören
Även egna krafter utnyttjar akustiken i kyrkan. Hemsjö har en egen kör, Hemsjökören, som sjunger ibland under gudstjänsterna. Två cd-skivor föreligger: ”Hemsjökören: Så länge vi andas” och ”Julsång i Hemsjö: I denna natt blir världen ny: Hemsjökören under ledning av Madeleine Wengblad” (2019). Redan på medeltiden sjöng man vackra sånger i Hemsjö kyrka. Från 1300-talet är Hemsjömanualet, en gudstjänstordning, bevarad. (Den förvaras nu i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.) Allan Emrén har utgivit boken ”Musiken i Hemsjömanualet” (2011). Även en skiva med denna musik finns att köpa. Huruvida akustiken var utmärkt redan på medeltiden kan vi inte veta, men tydligen var musiken förstklassig redan då. Flera av sångerna anses vara svårsjungna. Man hade med andra ord framstående sångare i kyrkan redan på den tiden. Både nu och då hade man alltså många anledningar att besöka Hemsjö kyrka.
Lars Gahrn
