Myntningen i Lödöse – Rune Ekres storverk

Rune Ekres bok – ett storverk.

Sveriges medeltida mynt har vållat våra myntforskare mycket huvudbry, och mycket återstår att utreda, men Rune Ekre har under sina grävningar i Lödöse och sina djuplodande tolkningar av fynden från gamla Lödöse fört forskningen många steg framåt. Efter hans död har nu hans storverk om Lödöses medeltida myntning utgivits i en vacker volym: Rune Ekre, Om den medeltida myntningen i Lödöse med eftertext av Kenneth Jonsson (Utgiven av Stödföreningen för Lödöse museum. Manusbearbetning/redigering/layout: Ing-Marie Trägårdh, Lödöse museum, 2020, 194 rikt illustrerade sidor). Stig Hedström på Lödöse museum har tagit fotografierna, om ej annat anges. Boken, som har beteckningen Ludhosia 1, är tryckt med bidrag från Sven Svenssons stiftelse och Gunnar Ekströms stiftelse för numismatik. Dessa två fonder stöter man på då och då i numismatisk litteratur. De gör viktiga insatser för den vetenskapliga forskningen.

L för Lödöse?

L-brakteat, präglad i Lödöse. Står L för Lödöse?

Mynten från Lödöse består av brakteater, små lövtunna silvermynt med ett tvärmått av endast mellan 10 och 20 millimeter. Mynten berättar i allmänhet inte vem, som har låtit prägla dem. Ej heller får vi veta var de har präglats eller när i tiden präglingen har ägt rum. Som regel finns bara en enda bokstav på brakteaten, och vad den står för, det är verkligen inte lätt att veta så här långt i efterhand. Bokstaven B på B-brakteaterna har numera tolkats som en erinran om myntherren, i detta fall enligt mångas mening Birger jarl. Detta skulle stämma bra tidsmässigt, men tolkningen är inte bevisad. Eftersom vi nu vet, att L-brakteaterna har präglats i Lödöse, är det sannolikt, att L står för Lödöse, men tyvärr kan man väl inte säga, att denna tolkning är bevisad. Tolkningen att L står för Lödöse är dock numera så stark, att andra tolkningar sannolikt inte kommer att övervägas.

Ekre kan bevisa mycket

B-brakteat, präglad i Lödöse. Står B för Birger Jarl?

Tack vare fynden från Lödöse kunde Rune Ekre bevisa ovanligt mycket. Han kunde bevisa, att ett flertal brakteattyper har präglats i Lödöse, och han kunde tack vare samma fynd närmare bestämma de tidsskeden, då de olika brakteattyperna har präglats. För att kunna dra så bestämda slutsatser som möjligt har han tagit del av uppgifterna om övriga myntfynd och satt sig in i hela den omfattande och allt annat än lättillgängliga litteraturen i ämnet. Han har med andra ord gjort ett hästarbete, men han var rätt forskare för detta. Han var grundlig och omsorgsfull. Dessutom var han omdömesgill. Alla slutsatser och tolkningar är väl genomtänkta och väl underbyggda. Alla är dock inte och kan inte vara bevisade. Det är dock av värde att dryfta även sådana frågor, som inte med säkerhet kan avgöras, Om en så omdömesgill forskare som Rune Ekre framför sina funderingar, kan dessa förhoppningsvis bli en motvikt mot mera långsökta tolkningsförsök.

Ekre – grundlig och omdömesgill

Rune Ekre – oljemålning i Lödöse museum.

Boken är omfattande och detaljrik som en doktorsavhandling. Man kommer att tänka på författarens föredrag, som lätt blev längre än han hade tänkt sig. Som den grundlige forskare han var kunde han helt enkelt inte hoppa över någonting, och han hade svårt att sammanfatta. Jag kommer ihåg ett medeltidssymposium i Alingsås den 3 och 4 april 1997, då ett flertal forskare höll föredrag om vår äldsta historia. Många hade mycket svårt att hålla sig inom tidsramarna, och hela tidsschemat skulle ohjälpligen ha förskjutits, om inte Jan Skoglöw, som var seminarieledare, obarmhärtigt men rättvist hade klippt av föredraget, när den utmätta tiden var slut. När Skoglöw klippte av Rune Ekre, hade denne hälften eller åtminstone en tredjedel kvar. Nästa punkt på programmet var dock middag. Ingen stod därför beredd att gå upp i talarstolen efter Rune Ekre. Han kunde därför stå kvar i talarstolen och fortsätta sitt föredrag. Vi var några intresserade Lödöse-vänner, som tålmodigt satt kvar till slutet, men de flesta gick givetvis till de doftande matkantinerna. Maten var utmärkt, men jag är övertygad om, att vi, som satt kvar, gjorde det bästa valet.

Boken blev inte helt färdig

Långt ifrån alla föredrag och kanske inte ens de flesta om vår äldsta historia är bra, men den, som lyssnade till Rune Ekre, blev inte besviken på kvaliteten. Ekres kollega Bo Gustavsson skriver i ett mail till mig: ”Rune var verkligen en noggrann och omdömesgill person. Till och med så noggrann att boken inte blev färdig under hans livstid. Han hade om jag minns rätt några ytterligare funderingar som han vill ha klarlagt innan boken trycktes. Men då är det ju lätt att hamna i den situationen att verket aldrig blir färdigt. Lödöse var ju förr i tiden rätt förbisedd som myntort. Runes fynd har väsentligen graderat upp Lödöses betydelse för mynthistorien.”

Lars Gahrn

2021-11-04

Musikens tempel i Hemsjö

”Inspelad i Hemsjö kyrka” – de orden hade jag läst på så många skivomslag, att jag blev intresserad av att få uppleva denna kyrka. Svenska kyrkan har så många kyrkor med god akustik, att denna måste vara något alldeles enastående. Skälen till att så många orkestrar – bland andra Göteborg Wind Orchestra – söker sig hit, måste vara starka.

Alla tidsåldrar

Till sitt yttre liknar Hemsjö kyrka många andra av 1800-talets kyrkobyggnader, men akustiken är mycket bättre här än i jämförliga kyrkor. Foto: Lars Gahrn.

Ärligt talat visste jag inte riktigt var Hemsjö ligger, men sådant kan man ju ta reda på. Söndagen den 2 augusti 2020 åkte jag pendeltåg från Mölndal till Göteborg och med pendeltåg från Göteborg till Alingsås. Buss 562 gick tyvärr inte på söndagar, men man kunde beställa taxi som ersättning för bussen. Jag anlände till Hemsjö kyrka en timme och en kvart före mässan, som skulle firas klockan 18.00. Jag skulle vara med om mässan, och dessförinnan skulle jag uppleva kyrkan. En timme och en kvart kan förefalla vara lång tid, men jag behövde denna tid. Här fanns mycket att se på och uppleva. Kyrkan är en romansk kyrkobyggnad från 1800-talets mitt, men den har haft föregångare alltsedan medeltiden. I kyrkorummet finns inredning från alla tidsåldrar. Där finns tre medeltida träskulpturer: Maria med Jesusbarnet, Frälsaren på korset och Sankt Olof.

Dopfunten talar till besökarna

Dopfunten med runinskrift.

Den gamla dopfunten är så värdefull, att Statens Historiska Museum på sin tid köpte in den. På senare tid ville församlingen dock ha tillbaka sin dopfunt, och alltsedan 2005 kan man återigen beskåda denna klenod i Hemsjö kyrka. Dopfunten saknar visserligen dekor, men i gengäld har den en berömd runinskrift, skriven med stora runor runtom på utsidan, nedanför kanten. Inskriften är svårtydd, men Evert Salberger översätter så här: ”Genom mig skall alla själar här döpas in i församlingen.” Budskapet må vara medeltida, men det är samtidigt tidlöst, lika giltigt nu som då. Dopet är medlemsgrundade för Svenska kyrkan. På den tiden personifierade man ofta föremål. Inskriften är ju ett slags budskap från själva funten. Ibland hade föremålen namn (som i våra dagar skepp och spårvagnar). Hemsjös storklocka kallas ”Karin”. Denna namngivningssed är nog ett klokt val. Onekligen kommer man att stå i ett närmare förhållande till någonting som har ett namn.

Runor i kyrkorummet

Modell av den nuvarande kyrkans föregångare.

Över huvud taget måste man säga att missionärerna och medeltidens andra själasörjare visade prov på stor klokhet, när de använde sig av hedningarnas runskrift. Man använde helt enkelt de bokstäver, som folk var vana vid och kunde läsa. Själva bokstäverna i sig betydde ingenting. Det som räknades var innehållet. På samma sätt hade de kristna tagit över de hedniska romarnas alfabet och använt det för sina ändamål. Nästan alla runstenar är kristna, ristade av kristna och försedda med kristna böner. Här i Hemsjö har runorna kommit in i själva kyrkorummet.

En framstående arkitekt

Skivomslag till julskiva med Hemsjökören.

Ovanför torningången står byggnadsåret: ”År 1859 under konung Carl XV:s första regeringsår blev Hemsjö kyrka här nybyggd”, allt skrivet med versaler (stora bokstäver), orden ”konung Carl XV” dessutom med större versaler än i de andra orden. Arkitektens namn får vi alltså inte veta här, men jag hajar till, när jag läser namnet i kyrkobeskrivningen. Kyrkan ritades av Fredrik Wilhelm Scholander, en av de främsta arkitekterna vid denna tid. Konung Carl XV gav honom viktiga uppdrag. Bland annat omdanade Scholander Ulriksdal invändigt i riddarstil. Han ritade Ulriksdals slottskapell. Han restaurerade Gripsholms slott och så vidare. Scholander var en arkitekt, som kunde sitt ämne och visste vad han gjorde. Hur bar han sig åt för att få akustiken så utmärkt i kyrkan? Akustiken var en mycket viktig fråga i en tid, då högtalaranläggningar inte fanns. Prästerna var tvungna att tala högt, tydligt och långsamt för att höras. I denna stora kyrka var akustiken viktigare än på andra håll. Arkitekterna hade nog sina yrkesknep, och dem avslöjade man förmodligen inte för vem som helst. Själv har jag läst många, väldigt många, kyrkobeskrivningar, men jag har aldrig sett någon beskrivning av vad arkitekterna gjorde för att skapa god akustik.

Rikt musikliv

Hemsjökören – en stor kör till en stor kyrka. Skivomslag till skiva med Hemsjökören.

Visst hördes allt bra i denna kyrka. Före gudstjänsten kom några barnfamiljer in i kyrkan för att se på kyrkorummet. Föräldrar och barn samtalade livfullt. Barnens klara röster hördes utmärkt och gav genljud i kyrkan. Under gudstjänsten spelades på den stora Hammarbergsorgeln (från 1974) med 25 stämmor. Tonerna fyllde kyrkorummet och hördes utmärkt (men aldrig för högt). Jag talade med både prästen och kyrkvärdarna och fick veta åtskilligt. Många orkestrar hör av sig. Lutherska Missionskyrkan i Göteborg lär vara flitigast att göra inspelningar här i Hemsjö. Göteborg Wind Orchestra kommer också hit ibland. Man kan (dessbättre) inte hyra en kyrka, och församlingen tar inte ut någon hyra. Däremot får orkestern komma tillbaka och medverka vid en musikgudstjänst som tack för lån av kyrkolokalen. Musiklivet i Hemsjö församling är med andra ord omfattande och högkvalitativt. Jerker Johansson, känd orkesterledare inom Göteborg Wind Orchestra, tonsättare och arrangör, sammanfattar Hemsjö kyrkas fördelar: ”Efter vad jag minns är kyrkans innerväggar helt av trä vilket ger en mjukare klang än om ljudet reflekteras mot sten. Efterklangen lagom lång. (Man vill inte ha för mycket eller för lite.) Kyrkan ligger tämligen avsides vilket gör att man slipper oönskat ljud. Det är ganska nära till Göteborg.”

Hemsjökören

Många körsångare! Baksidan på skivomslag till skiva med Hemsjökören.

Även egna krafter utnyttjar akustiken i kyrkan. Hemsjö har en egen kör, Hemsjökören, som sjunger ibland under gudstjänsterna. Två cd-skivor föreligger: ”Hemsjökören: Så länge vi andas” och ”Julsång i Hemsjö: I denna natt blir världen ny: Hemsjökören under ledning av Madeleine Wengblad” (2019). Redan på medeltiden sjöng man vackra sånger i Hemsjö kyrka. Från 1300-talet är Hemsjömanualet, en gudstjänstordning, bevarad. (Den förvaras nu i Stifts- och landsbiblioteket i Skara.) Allan Emrén har utgivit boken ”Musiken i Hemsjömanualet” (2011). Även en skiva med denna musik finns att köpa. Huruvida akustiken var utmärkt redan på medeltiden kan vi inte veta, men tydligen var musiken förstklassig redan då. Flera av sångerna anses vara svårsjungna. Man hade med andra ord framstående sångare i kyrkan redan på den tiden. Både nu och då hade man alltså många anledningar att besöka Hemsjö kyrka.

Lars Gahrn