En avskrift av en medeltida urkund visar, att Fässbergs gamla kyrka var en Mariakyrka, det vill säga en helgedom vigd åt jungfru Maria. Vi får även veta, att den var en vallfärdskyrka, besökt av pilgrimer.
Avlat beviljades 1292 för kyrkobesök
Fässbergs medeltidshistoria är mycket fattig på grund av källornas fåtalighet, men så sent som 2006 fick vi ett viktigt nytillskott, som dessutom är den äldsta urkunden om vår socken. År 1292 utfärdade påven Nicolaus IV ett öppet brev, vari han fastslog ”att den förtjänsten, att den högstes majestät lovprisas överallt, men särskilt i helgonens kyrkor, är mycket stor.” Syftet med brevet är, att påven vill att folk skall gå i kyrkan och där lovprisa den högste, det vill säga Gud. Vad gör han då för att öka kyrkornas dragningskraft? Jo, han beviljar avlat åt kyrkobesökarna, det vill säga, att han avskriver en del av den botgöring, som har blivit kyrkobesökarna ålagd. Går de i kyrkan, slipper den en del av sin botgöring. Även kyrkobesöket är dock en botgöring, och man kan säga, att pilgrimerna kan byta ut ett slags botgöring mot en annan och lindrigare.
Man kunde byta en sorts botgöring mot en annan
Påven beviljar ett års och fyrtio dagars avlat från ålagd botgöring åt alla, som årligen besöker ”Sankta Marias kyrka i Fässberg i Skara stift” på festdagarna för den heliga jungfru Marias födelse, rening, bebådelse och himmelsfärd och under de åtta dagar, som följer omedelbart på dessa festdagar, ävensom på årsdagen för samma kyrkas invigning. Huvudvillkoret för avlat är dock, att kyrkobesökarna verkligen ångrar sig och har bekänt sina synder, och att de ”fromt” uppsöker kyrkan. (Antalet mindre fromma pilgrimer var tyvärr stort.) Det bör tilläggas, att reformatorn Martin Luther inte gick till storms mot sådan avlat utan mot helt andra former. Han blev – med all rätt – upprörd över att man kunde köpa syndernas förlåtelse, inte mot att man kunde byta en sorts botgöring mot en annan.
I urkunden står inte Fässberg utan Färsberg
Här kan det vara skäl att hejda sig. Gäller brevet verkligen Fässbergs kyrka? I den latinska texten står ”Fersbergh”. Brevets översättare och utgivare är dock övertygad om, att Fässberg åsyftas. (Avlatsbreven från Västgötadelen av Skara stift, Red. Johnny Hagberg, Skara 2006. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie 25. Carl-Gustaf Andrén skriver om avlatsbreven. Anna Fredriksson Adman har utgivit dem och översatt dem. Vårt avlatsbrev återfinns på sidorna 58 och 59. Det är utgåvans äldsta avlatsbrev.) Denna skrift berikar på många sätt vår medeltidshistoria. Fässbergs församling får här det första belägget för sin kyrka. Detsamma gäller även andra församlingar inom Skara stift.
Färsberg – en missuppfattad sidoform
Av allt att döma har Carl-Gustaf Andrén och Anna Fredriksson Adman rätt, när de utan vidare meddelar, att brevet gäller Fässberg. Detta namn skrivs visserligen nästan alltid (med växlande stavningar) Fässberg och någon enstaka gång Fästberg (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 3, 1932, s. 63), men på en karta från 1801 står namnen ”Färsbärga by” och ”Färsberge K-a” (Kyrka) (Christer Johansson & Fredrik Johansson, Bussar och Bönhasar, 2003, s. 39 och 123). Namnformerna Fästberg och Färsberga visar, hur namnet Fässberg kunde missuppfattas. Jag har dessutom gått igenom Svensk ortförteckning och Svenskt ortnamnslexikon. Någon socken med namnet Färsberg finns inte. Den enda som kommer i närheten av Fässberg är Fredsberg, men denna socken hette ”Frösbiaergh” år 1279. Namnet var alltså inte likt Fässberg på medeltiden. Inom Skara stift finns även Trässberg, men en skrivare, som använde latin, skulle knappast missuppfatta ett sådant namn. För honom gav det utmärkt mening. Han skulle ha trott att förleden var ”tres”, vilket är ordningstalet tre på latin. En förväxling av Fässberg och Trässberg är även på annat sätt långsökt. (R skulle ha bytt plats, och två olika medljud skulle ha förväxlats med varandra.)
Marias himmelska kröning avbildades ofta
Fässbergs gamla kyrka skulle alltså ha varit helgad åt Sankta Maria. Hon var det mest firade av alla helgonen. Hennes bild fanns som skulptur eller målning i så gott som varje kyrka eller kapell. Ofta hade hon också ett eget altare i kyrkorna. Tyvärr är all medeltida inredning från Fässbergs gamla kyrka borta, och vi vet inte alls hur Maria har hedrats i Fässbergs kyrka. I Hanhals kyrka i Nordhalland finns emellertid ett altarskåp till hennes ära. I mitten ses Marias kröning i himlen. Till höger och till vänster ses händelser ur hennes liv (Daniel Ysander och Erik Salvén, Hanhals Kyrka, 1980, s. 18). I denna kyrka kan man få en föreställning om hur Maria hedrades under medeltiden.
Maria – ett omtyckt helgon hos alla
I och med reformationen på 1500-talet avskaffades helgondyrkan i Sverige, men jungfru Maria blev kvar i kyrkorna. Hon ingick i viktiga evangelietexter, som lästes i kyrkorna, och följaktligen avbildades hon även i fortsättningen av konstnärerna. I Fässbergs kyrka, under högra sidoläktaren, finns en 1700-talsmålning som visar barnet i krubban, och där är hon givetvis med. När Fässbergs nya kyrka hade invigts, målade Johan Alfred Berg Maria med barnet i kyrkans kor. Eva Forssell-Aronsson har målat en vacker Maria-ikon, som hon har skänkt till Fässbergs kyrka. Konstverket visades för allmänheten första gången, då kyrkan öppnade på nytt 2020 efter en omfattande restaurering. Tack vare den nyutgivna boken med utgivna avlatsbrev har vi fått det hittills äldsta belägget för att det fanns en kyrka i Fässberg och kännedom om vilket helgon, som i första hand vördades och hedrades i kyrkan. Lämpligt nog var det jungfru Maria, som både katoliker och protestanter hedrar.
Ett tack till Skara stiftshistoriska sällskap
Vi är skyldiga Skara stiftshistoriska sällskap stor tack för denna värdefulla källutgåva. Den är en i en lång rad av mycket värdefulla och intressanta skrifter. Niklas Krantz skaffade mig boken, men redan långt dessförinnan hade Staffan Bjerrhede uppsnappat, att en kommande källutgåva skulle ge oss belägg för att Fässbergs kyrka var en Mariakyrka. Även medeltida nyheter sprids således med oväntad snabbhet, och sådana nyheter kan vara angelägnare än många andra.
Lars Gahrn
