Rädda Göteborg Wind Orchestra!

Göteborg Wind Orchestra i Kronhuset. Foto: Lars Gahrn.

Man tycker att de bästa orkestrarna borde ha sin framtid tryggad, men så enkelt är det inte här i världen. Under 2020 fick Göteborg Wind Orchestra sitt kommunala bidrag halverat. Utan fullt bidrag kan orkestern inte leva vidare. Protesterna har varit många, men ännu i skrivande stund (den 13 oktober) har ingenting hänt. Detta är mycket allvarligt. Orkestern förvaltar ett viktigt kulturarv. Den har en stor bredd och spelar all slags musik. Den spelar inte bara i Göteborg utan i hela Västsverige. Utgivningen av cd-skivor är imponerande. Musikerna är mycket framstående. Några av dem är även kompositörer. En sådan orkester måste helt enkelt stödjas och få leva vidare!

Många uppskattande bloggartiklar

Vid konserterna finns ett rikt utbud av cd-skivor till försäljning.

När jag började skriva bloggartiklar, hade jag inte någon målsättning för deras innehåll. Jag tog de ämnen, som jag fann, och som fängslade mig. Göteborg Wind Orchestra kom att fängsla mig med sin musik och skicklighet. Antalet artiklar om denna orkesters konserter har blivit stort. Bara överskrifterna är starka rekommendationsbrev för orkestern, och läser man även artiklarnas innehåll blir deras verkan ännu starkare:

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2020/01/06/goteborg-wind-orchestra-drar-fulla-hus/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2019/02/14/tva-vastsvenska-tonsattare-lyftes-fram-av-goteborg-wind-orchestra/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2018/12/13/tre-tonsattare-spelar-i-goteborg-wind-orchestra/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2020/10/01/musikens-tempel-i-hemsjo/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2019/09/19/blasmusiken-visar-sin-stora-bredd/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2019/09/12/jerker-johansson-en-framstaende-estrador-och-scencharmor/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2019/01/31/molnlycke-blasorkester-och-jerker-johansson/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2018/01/04/faltlager-slaktforskning-och-marschkonsert/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2017/02/02/marscher-fran-europas-alla-horn/

https://larsgahrnskriver.wordpress.com/2016/06/02/marschkonsert-i-kronhuset/

Många insändare och debattartiklar stöder orkestern

Jerker Johansson, Göteborg Wind Orchestras dirigent, estradör, scencharmör, tonsättare och slagverkare, har blomsterhyllats av orkesterns vänförening.

När jag fick veta att bidraget hade halverats, tänkte jag, att det nog skulle ordna sig. Många var upprörda och skrev inlägg i tidningarna. Tiden gick emellertid, men tyvärr kom inte några underrättelser om att bidragsfrågan hade blivit löst. Då började jag själv skriva insändare till Göteborgs-Posten. Jag skrev tre stycken, och två av dem kom in på avdelningen ”Fria ord” i tidningen. I detta svåra läge bör man göra allt för att rädda Göteborg Wind Orchestra. Jag tar därför med även dessa synpunkter här i denna bloggartikel. i tidningsinsändare måste man fatta sig kort. Mycket mer hade kunnat sägas för att ge fullt eftertryck åt synpunkterna, men man måste som sagt begränsa sig.

Kulturlivet måste behandlas långsiktigt

Neil A. Baker, musiker och tonsättare inom GWO.

Kulturlivet måste behandlas långsiktigt. Det tar lång tid att bygga upp en kulturinstitution, och mycket pengar går åt. Att plötsligt dra undan stora delar av stödet är katastrofalt både ekonomiskt och kulturellt. En stor del av de satsade pengarna kan då ses som kastade i sjön. Jag skriver detta med anledning av Göteborg Wind Orchestra, en förnämlig blåsorkester, som förvaltar vårt kulturarv av blåsmusik. I och med att Göteborgs stad har gått in som bidragsgivare har den axlat ett ansvar, som den inte får svika. Drar den tillbaka hälften av stödet, kan orkestern inte leva vidare, och då är mycket av de tidigare satsningarna bortkastade. Tack vare satsningar av stat och kommun under tidigare sekel – framför allt militärmusiken – har vi ett omfattande och högkvalitativt kulturarv av blåsmusik. GWO förvaltar detta arv. Stat och kommun har ansvar för att detta kulturarv kan förvaltas vidare. Dessutom lyfter orkestern fram samtidmusik. Det finns med andra ord alla anledningar att stödja GWO!

400-årsjubileet kräver kulturella satsningar

GWO har lyft fram bland andra kompositören Martina Norén, ett stjärnskott inom militärmusiken.

Folk talar ännu om Göteborgs 300-årsjubileum, som medförde storslagna satsningar på kultur och idrott, men kommer folk i framtiden att tala om 400-årsjubileet? Det visar sig nu, att man inte ens vill bibehålla nuvarande standard. Göteborg Wind Orchestra har fått sitt anslag halverat, Emigranternas hus likaså. Göteborgs Hembygdsförbund kommer inte att kunna vara kvar i sina lokaler vid Kronhuset. Higab vill ha kaféverksamhet där i stället. Skall inte Göteborg satsa på att visa sin historia? Hembygdsförbundet lyfter fram historien. Skall man inte lyfta fram Göteborgs betydelse för emigrationen? Emigranternas hus lyfter fram våra förbindelser med andra länder. Behöver man inte en musikkår av första klass under ett jubileum? Skall jubileet ge oss något, krävs kulturella satsningar och inte nedskärningar.

Göteborg – Sveriges andra huvudstad

Kompositören och militärmusikern Ingvar Leion (1930-2020), en nestor inom militärmusiken, hyllades av GWO 2019.

Det räcker att titta på GP:s förstasida för att begripa att utvecklingen i Göteborg är dynamisk. Storsatsningarna är många. Inför stadens 400-årsjubileum vore det lämpligt att sätta ord på utvecklingen och kalla Göteborg för ”Sveriges andra huvudstad”. Ordet huvudstad används nämligen även om betydande storstäder och metropoler i allmänhet. Genom ord och uttryck fäster man uppmärksamheten vid vad som sker. Även symbolhandlingar har stor betydelse. I sin söndagskrönika den 20 september lägger Peter Hjörne fram ett mycket bra förslag: ”Gör Gothenburg Wind Orchestra till jubileumsorkester.” Hjörne är tredje generationens göteborgare och har alltid sysslat med sin hemstad. Hans förslag är därför både många och väl genomtänkta, men detta förtjänar att lyftas fram mer än andra.

Ibland spelar orkestern på Kronhusgården.

Om staden tar emot sina gäster med en orkester så som förnämliga gäster mottas vid statsbesök, uppfattar gästerna genast, att denna stad är betydelsefullare än andra. Orkestern kunde vidare ge friluftskonserter på Gustaf Adolfs Torg och Kronhusgården sommartid. Män och kvinnor i uniformer och allmogekläder från 1600- och 1700-talen kunde framträda i de historiska kvarteren, där Göteborgs Hembygdsförbund bidrar till att lyfta fram stadens historia. På så vis skulle man skapa liv och feststämning i de historiska kvarteren. Alla skulle begripa, att staden inte bara har en dynamisk nutid utan även har en lång historia. Turisterna skulle ha trevligt. De skulle lyssna och fotografera. Gör orkestern till jubileumsorkester och musikerna till kommunalanställda! Tack vare Historieverket och Göteborgs Hembygdsförbund sker redan mycket, men sådana framträdanden kunde institutionaliseras och bli regelbundna till turisternas och alla västsvenskars glädje.

Lars Gahrn

Domkyrkan bjuder på musik från ovan

Skall tornmusik spelas på, i eller vid ett torn? Oavsett vad man tycker, är alla tre svaren möjliga. Under sina femton år som tornmusikant har Salomon Helperin spelat från alla dessa tre lägen. Under 2020 kunde tornmusiken fira 15-årsjubileum. Lördagen den 25 juli 2020 var jag på plats nere på Domkyrkoplan. Då, om inte förr, insåg jag vilken väldig domkyrka Göteborgs stift har.

Smäktande toner

Salomon Helperin spelar från ovan. Han står i domkyrkotornets nedersta öppning. Foto: Lars Gahrn.

Högt däruppe i den nedersta tornporten åt Domkyrkoplan (väster) såg Salomon mycket liten ut, ja, han såg liten ut även i den stora tornporten. När man stod här nere på marken, såg även den stora tornporten liten ut, och Salomon såg liten ut även i förhållande till den mycket stora tornporten. Fastän han höjde rösten, hade han avslutningsvis svårt att göra sig hörd, men hans trumpet hördes bra. För säkerhets skull spelade han långa och höga toner, som gick fram och hördes bra. Trumpetmusiken ljöd därför mer smäktande än vanligt. Musiken gick fram, och lyckligtvis störde inte trafiken på Västra Hamngatan annat än när spårvagnarna då och då skramlade förbi.

Kristna melodier

Tornet är högt och kraftigt.

Vad spelades då? Tyvärr berättade Salomon inte denna gång om musikstyckena, men några av dem kände jag igen: ”Jag har hört om en stad bortom bergen”, ”Var jag går i skogar, berg och dalar”, ”I denna ljuva sommartid” och ”Tryggare kan ingen vara”. Han är litet av domkyrkans musikaliska jultomte. Långt före konserterna börjar folk skicka önskelistor till honom. I Freiburg i Tyskland finns en kulturförening, som börjar skicka sms till honom redan under andra veckan i februari. Fram emot sommaren kommer en hel busslast kulturmedlemmar åkande till Sverige. De lyssnar på Salomons tornmusik och fortsätter sedan till både Dalsland och Växjö musikmekaniska museum. (Sverige har många, mycket specialiserade museer!) Även andra åhörare skickar in önskemål till Salomon, som bara behöver välja mellan förslagen.

Fri musiker

Salomon Helperin med sin trumpet på en soffa på Domkyrkoplan.

Salomon spelade under många år tillsammans med sin bror Samuel Helperin, men så flyttade Samuel till Östra Frölunda. Därifrån är vägen alldeles för lång för att han skulle åka till Göteborg för en enda spelning. Även andra musiker har spelat från tornet. Efteråt kom en av dem fram och pratade en stund med Salomon. Denne musiker hade spelat från den romanska tornporten ovanför Salomons tornport. Salomon är fri musiker, som tar tillfälliga arbeten, där sådana bjuds. Han frilansar med andra ord. ”Jag har aldrig vågat skaffa mig en chef”, berättade han skämtsamt. ”Då kan man bli av med jobbet.” Är man anställd i en orkester eller vid en annan kulturinstitution, måste man vidare spela vad andra bestämmer. Man får då helt enkelt inte spela fel. Ingenting av detta föreföll att tilltala honom. Han är en självständig man, van att klara sig på egen hand.

Musiker blir clown

Salomon Helperin talar livfullt, vänligt och skämtsamt.

Salomon är öppen för både det ena och det andra. Vid något tillfälle för länge sedan fick han frågan, om han kunde spela ”Oh, mein Papa” på trumpet! – Jodå, det kunde han göra. – Skulle du kunna ha på dig en röd clownnäsa, när du spelar detta stycke? – Jodå, det går bra. Därefter fick folk veta, att Salomon hade framträtt som clown. Snart fick han förfrågningar, om han kunde uppträda som clown. – Jodå, det går bra. Salomon har spelat clown på teatrar och allsköns andra scener men dock inte på cirkus (ännu). I den tyska clowntraditionen är det vanligt, att clowner spelar ett eller flera instrument. I den franska clowntraditionen följer man mönster från Commedia dell’ Arte. Där har man en vit och elak clown samt en röd och snäll. Den vite slår och jagar den röde, som dock – på något vis – vinner ändå. Salomon följer den tyska och franska traditionen. Därutöver finns den ryska. I Ryssland blir pensionerade trapetskonstnärer ofta clowner. Man förstår, att en musiker med Salomons anpassningsförmåga har goda förutsättningar att finna arbetsuppgifter. Vi hoppas, att tornmusiken skall fortsätta minst femton år till. Många åhörare kom för tornmusikens skull. Några av dem hade med sig en filt och satte sig på gräsmattan för att lyssna. Tornmusik hör till traditionerna i Göteborg. Redan på 1600-talet spelades musik från ovan. Eftersom Göteborg grundades 1621, hör tornmusiken till stadens äldsta traditioner. I Salomon Helperins tappning hör den till de angelägnaste.

Lars Gahrn