Ett fyrtorn som kyrktorn i Skallsjö

Som ett fyrtorn i den mörka natten och som ett landmärke lyser Skallsjös kyrktorn. Kyrkan ligger på en kulle, och nattetid syns kyrktornets ljussken vida omkring. På väg hem från Alingsås Fornminnesförenings julfest har jag mången mörk decembernatt sett det milda ljusskenet, som väckt mitt intresse för denna kyrka. Tornet med sitt milda ljus utstrålar lugn och trygghet.

Övre delen av tornet var skadat

Skallsjös kyrktorn, som har blivit ett slags fyrtorn, reser sig på en höjd. Foto: Lars Gahrn.
Skallsjös kyrktorn, som har blivit ett slags fyrtorn, reser sig på en höjd. Foto: Lars Gahrn.

Hur kommer det sig, att man utformar ett kyrktorn som ett fyrtorn? Skallsjö nya kyrka uppfördes 1861-1863 i nygotisk stil. Tornet var ett helt vanligt kyrktorn med hög spira, nygotiska fönster och några rundfönster. Ungefär 150 år senare kunde man fastslå att tornet hade drabbats av svåra fuktskador. Man skulle bli tvungen att riva de översta delarna av tornmurarna och bygga upp tornet igen. Då beslöt man om en genomgripande förändring. Övre delen av tornet skulle få glasväggar och innesluta en jättestor kristallkrona. Tornspiran kunde däremot återanvändas. Den lyftes ner med hjälp av stora lyftkranar. Översta delen av tornet revs. Man kom aldrig till friskt murbruk utan måste istället grundförstärka med armerade pelare i betong. Övre delen av tornet återuppfördes med åtta betongpelare i det åttakantiga tornets hörn. Mellan dem satte man in glasväggar med spröjsverk, som bildade gotiska spetsbågar uppåt. Den stora kristallkronan bestod av 270 prismor, som var olika stora. De hade bekostats av församlingsborna, som kunde betala för valfritt antal prismor. Givarna fick sina namn ingraverade på en mässingstavla. Tornspiran lyftes på plats av stora lyftkranar den 20 december 2010. Därmed hade Skallsjö fått ett kyrktorn utan motsvarighet i vårt land. Med hjälp av ljuskronan kunde man få fram de olika liturgiska färgerna som används under kyrkoåret.

Vigslar i tornrummet

I tornet hänger en väldig ljuskrona med långa prismor.
I tornet hänger en väldig ljuskrona med långa prismor.

Många besökare – däribland jag – vill besöka detta tornrum. Häruppifrån har man hänförande utsikt vida omkring. I kyrkans längdriktning åt öster ser man Nääs slott. Ibland anordnas vigslar häruppe.  Stolar i gammal allmogestil, enkla och stilfulla, står häruppe i tornrummet. Man har också anordnat poesiaftnar. Man förstår, att vigslar och poesiaftnar gärna anordnas häruppe. I alla tider har man gärna uppfört helgedomar på berg och höjder för att man skall vara upphöjd över jordens grus och närmare himmelen. 72 trappsteg leder ditupp, men man kommer snabbt upp, ty trappstegen är behagliga att gå på. Uppgången är, till skillnad från många andra, både ren och snygg. Väggarna är vitkalkade. Uppgången är ljus. På de två undre våningarna under glasrummet finns ljusa hallar med sittmöbler, så att man kan sitta ner och vila en stund, om så önskas. I våningen under glasrummet pryds hallen av en målning av Joel Mila.

Tydlig symbolik

Enkla allmogestolar finns i översta tornrummet.
Enkla allmogestolar finns i översta tornrummet.

Ett torn, som är annorlunda utformat på detta sätt, kan inte undgå att väcka uppmärksamhet. Tornet har också en stark symbolisk betydelse. Kyrkan skall vara ett ljus i en mörk värld. Denna symbolik fattar nog alla som tänker efter. Kan man sin bibel finner man lätt hur många tillämpbara skriftord som helst: ”Herren är Gud, och han gav oss ljus” (Ps. 118:27). ”Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig” (Ps. 119:105). ”Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus” (Ords. 6:23). ”Låtom oss vandra i Herrens ljus” (Jes. 2:5). ”Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus” (Jes. 9:2). ”Om jag än sitter i mörkret, är dock Herren mitt ljus” (Mik.7:8). ”Livet var människornas ljus” (Joh. 1:4). Jesus sade: ”Jag är världens ljus” (Joh. 8:12). Han sade också: ”Såsom ett ljus har jag kommit i världen” (Joh. 12:46). ”Gud är ljus” (1 Joh. 1:5). Detta är bara ett litet urval av bibelspråk. Med tanke på detta bildspråk måste man säga, att den som kom med förslaget om Skallsjös kyrktorn, hade kommit på en lysande idé.

Lars Gahrn

Mjuk rokoko i Backa kyrka

Backa kyrktorn sticker upp ovanför bergåsens grönska. Man ser det, då man färdas i buss eller bil mellan Göteborg och Kungälv. Man ser det då man färdas i båt på Göta älv. Jag har ofta sett denna gråsvarta pyramid över grönskan och blivit nyfiken på kyrkan.

Altaruppsats i mjuk rokoko

Backas kyrkotorn ses vida omkring. Foto: Lars Gahrn.
Backas kyrkotorn ses vida omkring. Foto: Lars Gahrn.

Det är dock inte lätt att komma in i kyrkor nu för tiden. På grund av alla kyrkstölder på senare år måste man tyvärr hålla kyrkorna låsta, men under 2014 fyllde Backa kyrka 150 år, och då hölls kyrkan öppen en vecka i maj månad. Jag var där och tittade mig omkring. Altaruppsatsen fångade genast mitt intresse: Detta är ju mjuk rokoko! Sådant är ovanligt i ett kyrkorum. Altaruppsatsen från 1906 är en hel vägg, som skärmar av utrymmet bakom. Här bakom hade man förr kyrkans sakristia. Altaruppsatsens mittdel är mest präglad av rokokon, särskilt ovandelen med sina böljande och mjuka linjer. Även sidostyckena har sina rokokoinslag. Här finns snäckskalen, som har gett namn åt rokokon, la rocaille på franska. Rokokoform­erna tillsammans med vitt och guld ger ljus, liv och mjukhet åt kyrkorummet. Altartavlan tillkom samtidigt. Den är målad i barockstil av professor Gottfrid Kallstenius.

Jesus välsignar barnen – avbildad två gånger

Altaruppsatsen präglas av mjuk rokoko.
Altaruppsatsen präglas av mjuk rokoko.

Kyrkan har fönstermålningar från 1913 av Axel Lindgren. De visar som sig bör kända händelser ur Jesu liv. Bland annat ser man Jesus, när han väl­­sig­nar barnen. En annan konstnär, som har satt sin prägel på kyr­kan, är Joel Mila. Så sent som till kyrkans 100-årsjubileum år 1964 målade han ”Det stora gästabudet” i kortaket. Han har även utfört en målning, som hänger inramad på kyrkoväggen. Den visar Jesus, när han välsignar barnen. Denna händelse finns alltså avbildad två gånger i kyrkorummet. Denna dubblering visar på sitt sätt, hur viktig Jesu välsignelse av barnen är i Svenska kyrkans förkunnelse. Guds kärlek omfattar alla, även – och inte minst – de allra minsta.

Förr knäföll barnen

Jesus välsignar knäböjande barn.
Jesus välsignar knäböjande barn.

När man ser på Joel Milas målning, kommer man att tänka på väggmålningarna i de romerska katakomb­erna. Milas målningar och katakombernas har samma naivism och förenkling i återgivningen. Mila var i viss mån en naivist, men även i denna stilart hade han förebilder i kyrkans långa och vittförgrenade konstut­veck­ling. De båda framställningarna speglar på ett intressant sätt sin tid. På fönstermålningen faller de två barnen i förgrunden på knä och knäpper andaktsfullt händerna inför frälsaren. På den tiden lärde man barnen att falla på knä, men på Milas tid hade ett och annat förändrats. På hans målning rusar barnen fram mot Jesus och snarare trängs än uppträder lugnt och stilla. Endast en mor med sitt barn i famnen faller på knä, men barnen gör inte så.

Korsvägsstationer

Även vår tid har lämnat bidrag till kyrkan. År 2008 inköptes i Italien så kallade ”korsvägsstationer”. Femton träsniderier skildrar Via Dolorosa, Lidandets väg för Jesus. En skicklig hantverkare har täljt dem. Personerna är förenklat återgivna och blir därför uttrycksfulla. Man tänker på expressionistiska konstverk. Alla katolska kyrkor har sådana ”korsvägsstationer”. Tanken är att kyrkobesökarna skall gå runt från station till station och erinra sig ”Vår Herre Jesu Kristi lidandes historia”.

Föremål från äldre tid

Jesus välsignar framrusande barn.
Jesus välsignar framrusande barn.

Vad finns då från den äldsta kyrkan? Här intill har legat en kyrka alltsedan medeltiden. Från detta skede kom­mer dopfunten. Den gamla altaruppsatsen är isärplo­ckad. På den nya altaruppsatsen har man satt två skulpturer, nämligen Tron och Hoppet. På predikstolen finns ett krucifix därifrån och på nummertavlorna två änglabilder från samma altaruppsats. Dessutom finns en oljemålning, som visar Jesus och den samaritanska kvinnan vid Sykars brunn. Eftersom hon ville göra intryck på männen, är hon avbildad klädd i vackra och påkostade kläder. Jesus sänder henne en vänlig och genomträngande blick. Hon avbildas ibland tillsam­mans med Jesus, eftersom hon visade sig läraktig, öppen och mottaglig för hans andliga undervisning.

På detta sätt är kyrkan präglad av alla tider och många slags stilar. Trots detta eller kanske just därför är dess helhetsverkan både balanserad och harmonisk. Man dröjer sig gärna kvar i kyrkorummet, som förhoppningsvis snart öppnas på nytt för visningar.

Klicka här för denna artikel som pdf